Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspång (Finspong) - Finspånga läns härad - Finspångs revir - Finspångsån - Finsson, Hannes - Finsta säteri - Finsteraarhorn - Finstermünzpasset - Finström - Fint
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINT
Interiör från Risinge gamla kyrka i Finspång.
rum, det gamla brukssamhället, ligger vid den
smalspåriga järnvägen Örebro—Norrköping; en
9 km lång privatbana för godstrafik leder
härifrån genom industriområdet Lotorp till Yxvikens
sågverk i n.ö. I s.v. och s. ligga villaområdena
Torstorp och Falla. Förutom bebyggelse av
modern typ har F. alltjämt bevarat en del av den
gamla bruksbebyggelsen. Här finnas bl.a.
länslasarett och samrealskola samt vid gamla
kyrkan i Risinge en hembygdsgård. Utom de redan
nämnda storindustrierna har F. flera medelstora
och mindre industriföretag, ss. konfektionsfabrik,
tillhörande Lotorps fabriks-ab., bildat 1918
(aktiekapital 175,000 kr, 80 industriarb., årligt
tillverkningsvärde 950,000 kr), stämpelfabrik,
kemiskteknisk fabrik, pappersförädling och tryckeri,
tillhörande ab. J. Fröberg (firman grundad 1879,
bolag 1926, aktiekapital 125,000 kr, årligt
tillverkningsvärde 1,3 mkr), sågverk och snickerifabriker,
mekaniska verkstäder, bryggeri och tegelbruk.
Bland större egendomar märkas Stjärnviks säteri
(med kvarn och kraftverk), Ysunda, Hult,
Ängnäs, Vistinge, Mo (Statens), Finspångs säteri,
Lotorp, Häradstorp och Flasbjörke, de tre sistn.
tillhörande Fiskeby fabriks-ab. På Mogård vid
Glan finns sedan 1946 Vårdanstalten för
dövstumma med komplicerat lyte. Förr funnos
järnbruk vid Lotorp (1635—1916), Ysunda, Börsjö
och Börgöl. Den nuv. församlingskyrkan,
belägen i Risinge 6 km åt s.ö., är treskeppig och
mycket rymlig; den uppfördes 1845—49 och har
en altartavla av P. Hörberg, som bodde i
socknen och ligger begravd på gamla kyrkogården.
Den gamla kyrkan stammar från medeltiden,
och dess 6 valv, delvis även väggarna, prydas
av senmedeltida målningar, restaurerade 1917
och 1946. — Namnet avsåg förr möjl. två byar
el. gårdar, en på vardera sidan om Skutbosjön
el. snarare dess tillflöde från Bönern. Det är
sannol. bildat till mansnamnet Finn (så M.
Lundgren, ”Svenska personnamn från medeltiden”,
1892—1934, sid. 53), i sin tur väl urspr. identiskt
med folkslagsnamnet, och spång. Namnet skrevs
1390 i (östra) Finspanga. — Litt.: K. E. Bergsten,
”Östergötlands bergslag. En geografisk studie”
(1946). P.;R.Sbg;Er.
Finspånga läns härad i n. och n.v. Östergötland
omfattar socknarna Godegård, Tjällmo, Hällestad,
Vånga, Regna och Skedevi samt Finspångs
köping; 1,796,58 km2, därav 1,591,21 land; 26,172 inv.
(1948). F. är (sedan 1948) delat på Bråbygdens och
Finspånga läns samt Aska, Dals och Bobergs
domsaga, tillhör Finspångs fögderi och utgör Bergslags
kontrakt i Linköpings stift. — Ang. namnet se
Finspång.
Finspångs revir, adress Finspång, tillhör östra
distriktet och omfattar delar av Kumla och
Sköl-lersta härader i Örebro län samt delar av
Finspånga läns härad i Östergötlands län. Areal
(1948): statsskogar 14,295 ha, varav 9,558 ha
produktiv skogsmark, övriga allmänna skogar 499 ha
med 408 ha produktiv skogsmark. Virkesförråd
pr ha produktiv mark 107 m3. Avverkning 1946
37,895 m3, motsv. 3,96 m3 pr ha produktiv
skogsmark. Medelavverkning 1941—45 3,50 m3 pr ha
skogsmark årl. Reviret är delat i 3
bevaknings-trakter. F.A.Bn.
Finspångsån, biflöde till Motalaström, upprinner
nära Vätterns n. ände, flyter genom n.
Östergötlands skogstrakter och mynnar i Glan. Längd c:a
65 km; vattenområde 1,270 km2. Utbyggd effekt
3,800 kW, varav Finspång 1,200 kW (16 m
fallhöjd) och Rämninge 700 kW.
Finsson, Hannes, biskop, se Finsen.
Finsta säteri, egendom i Skederids sn i Uppland,
12 km v. om Norrtälje, omfattar 455 ha, därav
160 åker; taxeringsvärde 173,100 kr. En del av
egendomen F. har utbrutits och kallas Nedre
F. (300 ha, därav 109 åker, taxeringsvärde 276,700
kr). Huvudbyggnaden av trä i två våningar med
frontespis är från 1730-talet. F. innehades i början
av 1300-talet av lagmannen Birger Persson, far
till den heliga Birgitta, som föddes här. Nuv.
ägare är Gösta Wahlstedt. — Namnets senare led
är plur. stadha av stadh, ställe, gård. Förra
leden torde vara mansnamnet Finn, väl urspr.
identiskt med folkslagsnamnet finn(é). Namnet skrevs
1283 in Finstadum. P.;Er.
Finsteraarhorn [-a’rhårn], högsta toppen i
Bern-alperna, Schweiz, på gränsen mellan kantonerna
Bern och Valais; 4,275 mö.h.; bestegs första
gången 1812. — Bild se följ. sida.
Finstermünzpasset [-mynts’-], alppass på gränsen
mellan Schweiz och Tyrolen, 1,006 m ö.h.,
genom-flytes av Inn. Vid F. ligga de gamla
befästningarna Alt-Finstermünz och Hoch-Finstermünz.
Finström, sn på Åland, Finland; 115,1 km2;
2,908 inv. (1947), varav finsktalande endast 3 °/o.
F., som omfattar de centrala delarna av Ålands
fasta land, jämte en mängd öar, är en av Ålands
äldsta socknar (nämnd redan 1328) och
urgammal kulturbygd. F. omfattar också de tätast
befolkade delarna av Åland. Kyrkan är trol. från
1200-talet. I F. finns Ålands enda folkhögskola.
Fint (ytterst ital. finta, av lat. fin’gere, låtsa, se
— 757 —
— 758 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
