Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fischer, 2. Eduard - Fischer, Theobald - Fischer, Emil - Fischer, Vilhelm Theodor - Fischer, Alfred - Fischer, Theodor - Fischer, August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISCHER
Gäumann, 1929), ”Gastromycetaceae” (i A. Engler
& K. Prantl, ”Die natürlichen Pflanzenfamilien”,
2 Aufl., 7 a, 1933) och ”Tuberineae” (därst., 5 b:8,
1938). A.Hr.
Fischer, T h e o b a 1 d, tysk geograf (1846—
1910), prof, i Kiel 1879, i Marburg 1883, var på sin
tid den främste kännaren av Medelhavsområdet,
inom vilket han företog vidsträckta resor, särsk.
i Atlasländerna. Bland hans skrifter märkas
”Bei-träge zur physischen Geographie der
Mittelmeer-länder” (1877), ”Die Dattelpalme” (i ”Petermanns
Mitteilungen”, Erg.-h. 64, 1881),
”Wissenschaft-liche Ergebnisse einer Reise im Atlas-Vorlande
von Marokko 1899” (därst., Erg.-h. 133, 1900),
”Meine dritte Forschungsreise im Atlasvorland”
(i ”Mitteilungen der Geographischen Gesellschaft,
Hamburg” 1902), ”La penisola italiana” (1903),
”Der ölbaum” (i ”Petermanns Mitteilungen”,
Erg.-h. 147, 1904) och ”Mittelmeerbilder” (1906,
2 Aufl. 1913, N. F. 1908). J.C.
Fischer, Emil, tysk kemist (1852—1919), prof,
i München 1879, i Erlangen 1882, i Würzburg
1885, i Berlin 1892, nobelpristagare i kemi 1902,
en av de
framgångsrikaste forskarna
inom den organiska
kemien. Redan i unga
år (1875) upptäckte F.
fenylhydrazin samt
klarlade
sammansättningen av rosanilin
och de tekniskt
viktiga trifenylfärgämnena.
Under en tid av 24 år
(1882—1906) sträckte
sig F:s
undersökningar över de biologiskt
så viktiga
purinför-eningarna. F. visade,
att purin är modersubstansen till urinsyra, xantin
och till de i kaffe, te och kakao förekommande
alkaloiderna koffein, teobromin och teofyllin,
klarlade dessa föreningars sammansättning samt
möjliggjorde nya framställningsmetoder för dem.
Huvudsaki. under 1884—94 utförde F. sina
undersökningar över sockerarterna. Tack vare en
glänsande experimentalteknik lyckades F. dels
syntetiskt framställa socker, dels utreda
sammansättningen av de i naturen förekommande
sockerarterna samt framställa c:a 50 nya sockerarter.
F. möjliggjorde en systematik av dessa. Omkr.
sekelskiftet började F. sitt nästa stora arbete över
äggviteämnena och studerade därvid först deras
nedbrytningsprodukter, aminosyrorna. Genom att
sedan övergå till syntes kunde F. steg för steg
genom sammankoppling av aminosyror uppbygga
de s.k. polypeptiderna, komplicerade föreningar
med fullt känd konstitution, vilka stå
äggviteämnena nära. Härigenom brötos nya vägar för
undersökning av äggvitämnena och deras
sammansättning. 1908 påbörjade F. sina banbrytande
undersökningar över tannin och garvämnena. På
konstgjord väg framställde F. här föreningar med
icke mindre än 426 atomer i molekylen och med
en molekylvikt över 4,000. Vid sidan av dessa
huvudarbeten, som fått stor betydelse för
biokemien, då det rört sig om ämnen, som stå
livs
företeelserna nära, har F. upptäckt och
möjliggjort framställningen av flera viktiga sömnmedel,
ss. veronal och luminal. Med utgångspunkt från
det av F. upptäckta fenylhydrazinet framställdes
antipyrin och pyramidon. Andra farmaceutiskt
viktiga kemiska preparat möjliggjordes genom
F:s undersökning över stovain, novokain och
ersättningsmedel för atropin. Färgämnesindustrien
har F. även riktat med många värdefulla
upptäckter. F., som var lika framstående
organisatör som teoretisk vetenskapsman med klar blick
för praktiska frågor, utnyttjades i stor
utsträckning under i:a världskriget av sitt land för att
utreda krigstekniska problem och ordna de svåra
råämnes- och livsmedelsfrågorna. F:s
självbiografi, ”Aus meinem Leben”, utkom 1922. Lj.
Fischer, Vilhelm Theodor, dansk
målare (1857—1928), utvecklade sig genom studier å
akad. i Köpenhamn och på resor till en
framstående och omtyckt djurmålare. Han var sedan 1894
knuten till Den kongelige Porcelainsfabrik och
vann stora framgångar på världsutställningarna i
Paris och S:t Louis.
Fischer, Alfred, tysk botanist (1858—1913),
fil. dr i Jena 1879, doc. vid univ. i Leipzig 1882,
prof, vid univ. i Basel 1902—12. Av F :s
anatomiska och mikrokemiska arbeten märkas
ingående studier över silrörens byggnad och
förlopp samt över plasmans struktur. Vid
undersökningar av vedväxternas fysiologi fastställde F.,
att reservstärkelsen under vintern omvandlas till
socker för att vid vegetationsperiodens början
återgå i stärkelseform. F:s undersökningar över
tyngdkraftens inverkan på bladens sömnrörelser
ledde till nya uppfattningar och frågeställningar.
F. utförde omsorgsfulla systematiska och
fysiologiska undersökningar av lägre kryptogamer,
främst algsvampar och bakterier. Av hans
skrifter märkas ”Untersuchungen über das
Siebröhren-system der Cucurbitaceen. Ein Beitrag zur
ver-gleichenden Anatomie der Pflanzen” (1884),
”Bei-träge zur Physiologie der Holzgewächse” (i
”Jahrbücher für wissenschaftliche Botanik”, 22,
1890), ”Phycomycetes” (i L. Rabenhorst,
”Krypto-gamenflora von Deutschland, österreich und der
Schweiz”, 2 Aufl., 1:4, 1892), ”Vorlesungen über
Bakterien” (1897, 2 Aufl. 1903; eng. övers. 1900;
ry. övers. 1906) och ”Fixirung, Färbung und
Bau des Protoplasmas” (1899). A.Hr.
Fischer, Theodor, tysk arkitekt (f. 1862),
framträdde först som medarbetare till Tysklands
förnämsta arkitekter vid 1800-talets slut (Wallot
i Berlin, Seidl i München) och har både som
självständig arkitekt och som lärare (vid tekniska
högsk.) haft sin verksamhet huvudsaki. i München.
Bland hans kyrkliga byggnader intar
Garnisons-kirche i Ulm (1911; bild se sp. 771) en framstående
plats som en av de bästa lösningarna av den
protestantiska kyrkobyggnadsfrågan. F.ö. märkas hans
konst- och museibyggnader i Stuttgart, Wiesbaden
och Kassel. F. har förf. ”Stadterweiterungsfragen”
(1903) samt arbetat för de utvidgade stadsplanerna
i München, Stuttgart m.fl. städer. E.W.
Fischer, August, tysk orientalist (f. 1865),
prof, i orientalisk filologi i Leipzig 1900—30. F.
företog 1898 och 1914 resor till Marocko och utg.
bl.a. ”Marokkanische Sprichwörter” (i ”Mittheilung-
— 770 —
SU o.
25 — Red. avsl. ’®/io 48.
— 769 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
