Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flytpulverprocesser - Flytsand - Flytstenar - Flyttande skola - Flyttblock, erratiska block - Flyttfåglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYTSAND
Flyttblock, ”Maglestenen”, ett urbergsblock, liggande
på Kristianstadsslättens kritberggrund nära Trolle-
Ljungby.
SJ:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.
form. I USA ha utom de nämnda även
utarbetats metoder för framställning av
ftalsyre-anhydrid och syntetisk bensin, oxidation av
kolväten och destillation av oljeskiffer. F. erbjuda
stora fördelar framför de metoder, som arbeta
med fixerade, grovstyckiga el. kornade fasta
ämnen. Apparaturen kan göras mycket mindre,
värme kan lätt till- el. bortföras och temp. i hela
reaktionsmassan lätt kontrolleras och regleras. El.
Flytsand, geol., se Kvicksand.
Flytstenar, massor av mycket porös slagg, som
av havsströmningar uppkastas på kusterna, t.ex.
på Jyllands västkust, Bohusläns och Norges
kuster samt vid Ishavskusten ända till Kolahalvön
och Novaja Zemlja. H. M. Bäckström har visat,
att dessa f. äro masugnsslagger, som åtm. delvis
kunna hänföras till Middleborough.
Flyttande skola, se Ambulatorisk skola.
Flyttblock, erratiska block, större el.
mindre block, som ej ha sin moderbergart
anstående inom närmaste trakten utan med isströmmar
el. stundom med isberg flyttats till den plats, där
de nu anträffas. Stenarna och blocken i våra
åkrar äro sådana f., som vid landisens
avsmältning kvarlämnades i el. på moränen. Är
moder-klyften känd, får man därigenom en uppfattning
om landisens rörelseriktning. F. ha ofta ansenlig
storlek. Till en del av dem äro folksägner knutna.
Vetenskapligt märkliga f. äro ofta fridlysta. Mhn.
Flyttfåglar. Inom de kalla och tempererade
områdena företaga ett stort antal fåglar regelbundna
vandringar. Under eftersommaren och hösten
draga de söderut för att med våren återvända. Dessa
fåglar kallas f. Motsatsen härtill äro s t an n f å
g-1 a r, vilka bli kvar inom samma område hela
året. En mellanställning intaga de s.k.
strykfåglarna, som under vinterhalvåret draga från
trakt till trakt för att söka föda men dock vanl.
ej lämna sitt egentliga utbredningsområde.
Någon principiell olikhet föreligger emellertid icke
mellan flytt-, stryk- och stannfåglar, enär samma
art under vissa förhållanden kan vara både det ena
och det andra. Omkr. 2/s av fåglarna i Sverige äro
f. — Den tid, vid vilken f. på hösten draga
söderut, liksom tiden för deras ankomst på våren är
för varje art något så när konstant men kan dock
variera mer el. mindre på gr. av ogynnsamma
vä
derleksförhållanden. Redan under senare delen av
juni och början av juli anträda de första (vissa
vadare) sin resa söderut. Antalet ökas under aug.,
då andra vadare och en del insektätande småfåglar
giva sig av, men först under sept.—okt. når
flyttningen sin höjdpunkt. Under sept. bryta nya
skaror insektätande småfåglar, bland dem svalorna,
upp, och i okt. kommer turen till en mängd
fröätande småfåglar och rovfåglarna. — Det sätt,
varpå fåglarna företaga sina flyttningsfärder, är
olika för olika arter. En del, ss. rovfåglarna och
göken, färdas en och en, andra åter, ss. de flesta
småfåglar, änder och vadare, samlas i större el.
mindre flockar för att göra resan gemensamt.
Vanl. hålla de i flock flyttande fåglarna icke
någon bestämd ordning, men tranorna och vildgässen
flyga i ant. en sned el. en K-formigt böjd linje med
spetsen framåt. Även betr, den tid på dygnet, under
vilken flyttningen företages, visa fåglarna
olikheter. En del, ss. dagrovfåglarna och storkarna,
färdas endast under dygnets ljusa timmar, under
det att många, ss. de flesta s.k. småfåglar, vadare,
gäss och änder, även flytta under natten. — Förr
antog man, att fåglarna under sin flyttning
färdades på en svindlande höjd, flera tusen meter
över jordytan, och med en mycket stor hastighet,
200—300 km i tim. Nyare undersökningar ha
visat, att så ej är fallet. Deras flyghöjd är ej
synnerligen stor; sällan höja de sig upp över 400 m.
Resan företages också, särsk. under hösten, täml.
makligt. De rasta ofta under vägen för att äta
och vila. Storkarna t.ex. bryta upp från Sverige
i slutet av aug. Deras färd går över Ungern,
Balkanhalvön och Mindre Asien till Egypten. Här
följa de Nilen mot s. och anlända i nov., alltså
efter 2 V2—3 mån., till Sydafrika, där de övervintra.
Uppskatta vi den tillryggalagda vägsträckan till o.
10,000 km och antaga, att de för resan
genomsnittligen använt 70 dagar, behöva de för färden
icke flyga mera än c:a 140 km dagligen. På våren,
då tåget går tillbaka norrut, råder större brådska.
Då färdas storkarna i medeltal 400 km pr dag
och tillryggalägga på ung. 25 dagar samma
väg-sträcka, som på hösten tagit nära 3 gånger så lång
tid. F. uppsöka ofta sina gamla hemtrakter. Så
har man ex. på att samma storkar under många år
bott på samma hustak och att ringmärkta svalor
och starar återvänt till sin gamla hemtrakt.
Förr antog man, att f. vid sina färder följde
bestämda vägar. Visserligen är detta fallet med
en del arter, ss. storkarna, men i allm. flytta de
med en bred front och följa i stor utsträckning
kusterna och floddalarna. I stort sett är
flyttnings-riktningen s., resp, n., men i Europa tyckes den ha
en stark dragning åt v. och s.v. mot kusterna av
Atlantiska oceanen. Här och i Medelhavsländerna
övervintra många av våra fåglar, ss. skrattmås,
vipa, trastar och rödhakar. I området från
tropiska Afrika upp till Medelhavsländerna tillbringa
bl.a. trana, vaktel, näktergal och sädesärla
vintern. Vissa, ss. stork, gök och svala, draga ända
ned till Sydafrika. En bland de fåglar, som
företaga den längsta vandringen, är silvertärnan, som
häckar i de arktiska trakterna. När ungarna på
sommaren blivit fullvuxna, anträda tärnorna
färden, som går ända ned till antarktiska haven, för
att sedan återvända mot norden och i rätt tid häcka
— 1099 —
— 1100 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
