Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkbokföring - Folkborg - Folkbåten - Folkböcker - Folkdans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKDANS
nominativt efter personernas namn, det andra efter
födelsedag. Plåtregistret utgör underlag för
framställning av taxeringslängder, röstlängder m.m.
och omgrupperas blott vid mantalsskrivningarna.
Kortregistren föras löpande, och förändringar, även
adressförändringar, noteras så snart de anmälts.
Därjämte finnas särskilda avgångsregister över
döda och från länet utflyttade personer med
angivande av utflyttningsort. Pastorsämbetena äro
skyldiga att omgående till folkbokföringsavd.
anmäla inträffade förändringar, födelser, dödsfall,
giftermål, in- och utflyttningar.
Folkbokföringsavd. underlätta efterforskningen av en persons
bostadsort och utgöra en viktig förutsättning för
det 1947 införda systemet med s.k. källskatt. —
Även i en del andra länder finnas allmänna
folkregister, t.ex. sedan gammalt i Nederländerna och
på senare tid i Danmark. Det danska folkregistret
föres av de kommunala myndigheterna.
Kommunala folkregister finnas även i flera storstäder,
t.ex. Stockholm, Köpenhamn och Oslo. Q.
Folkborg, dets. som bygdeborg*.
Folkbåten (jfr Entypsbåtar) tillkom 1941 på
initiativ av dåv. skeppsredare Sven Salén. Med
f. avsågs att skapa en billig beboelig och relativt
snabb båt, och de slutgiltigt fastställda ritningarna
visa en plattgattad, klinkbyggd furubåt med
huvuddimensionerna: längd över allt 7,66 m, längd
i vattenlinjen 6,00 m, bredd 2,20 m, djupgående 1,20
m, deplacement 2,150 m3, järnköl 1,000 kg och
segelarea (internationell mätning) 20,40 m2. F., som
till en början kostade 3,000—4,000 kr, är nu (1948)
uppe i ett byggnadspris på 7,000—10,000 kr. F.
är antagen i de skandinaviska länderna, och
ärenden betr. f. avgöras av Skandinaviska
seglarför-bundet. I Sverige ha inregistrerats o. 250 st. T.Hrn.
Folkböcker kallas en del skrifter oftast av
litterär härkomst men bearbetade för folkets breda
lager och vanl. utg. som skillingtryck. Dylika f.
förekomma i alla länder och ha visat sig kunna
bevara sin popularitet under årh. Bland svenska f.
äro några av legendarisk art, ss. den apokryfa
”Jesu barndoms bok”, ”Förrädaren Judas”,
”Jerusalems skomakare”, ”De sju sovare”. Andra ha
hämtats från Orientens novellitteratur, ss. ”De sju
vise mästare”, som under årh. bearbetats på olika
sätt och spritts i alla Europas länder. Av grekiskt
ursprung är t.ex. ”Konung Apollonius av Tyrus”.
Medeltida anor ha ”Helena Antonia av
Konstan-tinopel”, ”Kejsar Octavianus”, ”Melusina”,
”For-tunatus” m.fl. Flera f. äro av okänd upprinnelse
och ha skrivits direkt för ändamålet, t.ex. ”Carsus
och Moderus”, och detsamma gäller åtm. delvis
om ”Lunkentus”, ”Gråkappan”, vilken anses vara
författad av C. J. L. Almqvist, ehuru i dessa vissa
kända sagotyper lagts till grund. Senare ha sagor
hämtats ur ”Tusen och en natt”, ss. ”Talande
fågeln, spelande trädet och rinnande vattukällan”,
från Perrault, ss. ”Askungen”, ”Tummeliten”,
”Mästerkatten”, ”Blåskägget”, från Mme d’Aulnoy,
ss. ”Blå fågel” och ”Lycksalighetens ö”, vilka
givit Atterbom stoff till hans båda likanämnda
sagospel, och t.o.m. från så sena sagosamlingar som
Grimms, Asbjörnsens och Hyltén-Cavallius’ ha f.
hämtat motiv. Även våra sägner ha trängt in i f.,
”Hobergsgubben”, ”Ljungby horn och pipa” m.fl.
Bland f. intaga skildringar av brottslingars liv, ss.
Folkbåten.
”Lasse-Majas äventyr”, ett framskjutet rum, vartill
komma historiska skildringar, noveller,
spökhistorier, spådomar, ss. ”Sibyllas profetia”,
skämthistorier och böcker i blandade ämnen, ss.
”Bonde-praktikan”, kunna även räknas hit. — F. med
sin vanl. ytterst tarvliga utstyrsel och naiva, ofta
otympliga framställning ha tidigare föga beaktats
av de bildade och av forskningen. I våra bibi,
äro sålunda samlingarna av f. mycket ofullständiga,
och blott Kungl. bibi, har en någorlunda fullständig
samling. Först romantiken började intressera sig för
dem. I Tyskland gav J. Görres ut ”Die teutschen
Volksbücher” (1807), i Danmark utgav R. Nyerup
”Almindelig Morskabslæsning” (1816), och våra
svenska f. ha utgivits el. omnämnts av P. O.
Bäckström i ”Svenska f.” (2 bd, 1845—48); J. Sahlgren
utger (hittills 3 bd, 1946—48) en av E. Norelius
illustrerad saml. ”Svenska f.”. En utmärkt
edition av danska f. är ”Danske Folkeböger fra
16. och 17. Aarhundrede, udg. af J. P. Jacobsen og
R. Paulli” (14 bd, 1915—36). v.Sw.
Folkdans, eg. benämning på de danser, som äro
brukliga hos det samhällsskikt man kallar ”folket”,
i sht då hos allmogen. Till f. räknar man således
icke sällskaps- el. modedanser i oförändrat
”sa-longsmässigt” skick men däremot äldre
”urmodiga” dylika, som genomgått den vanliga
omvandling en dans genomgår på väg från salong till
loge, el. m.a.o. ung. vad man under senare
årtionden, oegentligt nog, kallat ”kulturella danser”.
Med det på 1880-talet nyvaknade intresset för våra
nästan bortglömda gamla allmogedanser inträdde
en förskjutning av begreppet f., som då kom att
omfatta enbart dessa utdöda el. utdöende danser.
— F. liksom folkdräkt och folkmusik härstammar
— 1161 —
— 1162 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
