Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Förefinna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
incidere, fieri; har ngt f-it num quid novi est
l. accidit?; hwad har f-it quid est negoti?;
wid f-ande behof si quando opus l. usus
fuerit, si res (fors, casus) ita tulerit. — b.
(= förekomma, tyckas): videri (mirum mihi
videtur); succurrere (pulcrumque mori
s-it in armis, Vg.).
Förefinna: invenire; nancisci. -finnas:
esse; inveniri.
Föregifwa: 1. i allm.: fingere, simulare
(med ack. och inf.); causam interponere,
interserere, afferre (f. ss. skäl - causam morbi
interposuit - f. ss. orsak sjukdom; causam
interposuit se exspectare collegas, N.);
mentiri (falskeligen f., med ack. och inf.); velle
alqd esse l. videri [nöden war ej så stor,
som man föregaf non erat penuria tanta,
quantam (eam) videri volebant l. quanta
simulabatur; han föregaf sig göra det af
sonlig pietet volebat videri pietate duci;
simulabat se pietate duci, quod Caesaris
interfectores opprimebat; fugienda est
illa astutia, quae vult se videri esse
prudentiam, sed abest ab ea distatque
plurimum, C.]; dictitare (aliquam causam
belli esse); ferre (se ab Alexandro
oriundum ferebat, L.). — 2. excusare (alqd
= f. ss. skäl till ursäkt); ostentare, jactare
(på skryt f.); negare, dissimulare (f. att
ngt ej är, som är - negare se posse).
-gifwande: simulatio; res ficta; verba (ngns
i allm.); osant f. mendacium; oförskämdt f.
impudenter fictum; till detta hans f. satte
man ej tro haec fingenti fides habita non
est; under f. att simulans, causam
interponens l. quum simularet, fingeret,
causam interponeret, negaret (se omnibus
rebus carere, se habere unde viveret);
efter hans eget f. ut ipse simulat, vult
videri, fert, dictitat. -gifwen: qui fertur,
dicitur, simulatur, fingitur esse - (det f-a
lyckliga lifwet vita illa, quae ferebatur,
beata, C.; den f-e fadren ille, qui
dicebatur pater esse o. d.); simulatus (virtus,
doctrina); falskeligen f. falsus, subditivus
(C.), ementitus (f. son af ngn filius
alicujus subditus l. subditivus; filius, ut ipse
vult, prae se fert, dictitat, Alexandri;
den f-e Demetrius subditivus, falsus ille
Demetrius; f-a auspicier, f-t testamente
ementita auspicia; ementitum, falsum
testamentum).
Föregå: 1. i rummet: praeire, anteire,
praecedere, praegredi; konsuln föregicks af
liktorer consulem antecedebant (L. III. 26),
ante consulem ibant lictores, consul
lictores habebat l. cum lictoribus prodibat;
tåget föregicks af musik cornicines agmen
ducebant; hären föregicks af rytteriskaror,
af budskickningar, som skulle uppwigla
befolkningen praemissi erant equites, praemissi
erant nuntii, qui homines concitarent;
hans rykte hade föregått honom fama
praegressa erat; haud ignotus aderat, sed
jam famā notus. — 2. i tiden: a. =
inträffa förut: praecedere, antecedere
(omnibus, quae fiunt, causa antecessit, C.);
antegredi (quidquid decet, id tum
cernitur, quum antegressa est honestas, C.);
ante fieri, geri; de puniska krigen
föregingos af de samnitiska ante Punica bella cum
Samnitibus bellatum erat, bella gesta
erant; hans tal föregicks af en lång tystnad
ante illius orationem longum silentium
fuit; låta f. praemittere. — b. = försiggå,
wara å färde: geri; agi; fieri; under det
detta föregick dum haec geruntur; wi
anade, hwad som föregick derinne, men kunde ej
se det quid intus ageretur, suspicabamur,
videre non poteramus; en strid l. rörelse
föregick i hans inre animus in diversas
sententias distrahebatur l. vehementer
commovebatur. — 3. f. ngn med godt l. dåligt
exempel: exemplum honestum l. virtutis,
exemplum malum l. vitii proponere,
(edere, prodere) alicui; exemplo suo ad
virtutem ducere, hortari, excitare, ad
vitia inducere; virtutum (vitiorum)
auctorem esse alicui.
Föregående, adj.: (om tid) prior;
superior (f. dagen, utförligt: priori die, quam
haec acta sunt); antecedens, praecedens;
praeteritus, actus, ante actus [=
förfluten i allm., t. ex. aetas, vita; hela mitt f. lif
perpetua vita, acta vita: mea innocentia
perpetuā vitā perspecta est, Cs. b. G. I.
40. 13; ut possim (senex haec agere),
facit acta vita, C. de Sen. § 38]; under tre
närmast f. dagar hade han beständigt warit
på marsch tribus proximis diebus iter non
intermiserat; den ene dagen är den f. lik
dies diei similis est; den f. framställningen
prior oratio l. pars orationis; i det f.
hafwa wi yttrat supra, ante, jam diximus;
under hela den f. tiden hade han ej besökt mig
mera än en gång ante omnino non plus
semel me inviserat; wid ett f. tillfälle
priori quodam tempore; olim; aliquando;
stundom öfwersättes f. blott fraseologiskt: utan
f. ransakning indicta causa; utan f. öfning
nulla adhibita exercitatione, meditatione.
-gåenden, n. pl.: ngns f-n acta vita; hans
f-n wore ej wackra ante non honestissime
vitam degerat; haud sane probitatis
specimen ullum dederat. -gångare: decessor
(f. i embete, eg. den afträdande i motsats till
efterträdaren); prior (han lyckades ej bättre
än hans f. haud melius illi quam
prioribus res successit); is, qui ante alqm fuit,
scripsit o. d. (alla mina f. omnes, qui ante
me scripserunt; omnes ante me
scriptores); auctor (f. ss. källa, sagesman, föresyn
o. d. omnes ante me auctores secutus, L.
IV. 20. 5); jag har haft förträffliga f.
optimos auctores habeo; priorum industria
rem facilem mihi tradidit (C. de Off. I.
§ 40), viam mihi communivit et aperuit;
summis viris successi; häckla sina f. de
gloria priorum l. veterum detrahere,
ingeniis et industriae priorum obtrectare.
Förehafwa: agere (= hafwa för l. under
händer - res acta est in consilio förehades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
