Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Godhjertad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ngns g. att tacka för ngt benignitati
alicujus debere alqd, referre alqd acceptum;
anse för en (oförtjent) g. (af ngn) beneficii
loco ponere, habere alqd; det war en g.
af honom, att han - benigne fecit, quod l.
qui - (C. de Am. § 9); hafwa den g-n att -
non gravari (a te petimus, ne gravere
exaedificare id opus, quod instituisti, C.);
dare, tribuere alicui alqd [tantum, id,
hoc (munus), ut faciat alqd]; haf den g-n
och stig in intra, quaeso, nisi molestum l.
incommodum est, si commodum est.
-hjertad: benignus; bonus; lenis; humanus;
mansuetus; mitis; ad omnem lenitatem
et humanitatem propensus; liberalis.
-hjertenhet: benignitas; lenitas;
humanitas; liberalitas. -känna: probare,
comprobare, approbare alqd, alqm; - confirmare
(rem), auctorem fieri alicujus rei (=
stadfästa, bekräfta). -kännande, adj.: g. yttrande
probatio, approbatio; auctoritas
(stadfästelse). -kännande, n.: probatio,
approbatio, comprobatio. -lynt: facilis; humanus;
comis (ordet ligger liksom midt emellan
godmodig och gladlynt, se dessa ord). -man se
God II. 1. e. -modig: placidus; bonus;
mitis; lenis.
Godo se God III.
Gods: 1. (sing. kollektivt) = egendom i
allm.: bona, fortunae; löst g. res, quae
moveri possunt; (res moventes, mobiles);
fast g. res soli. — 2. (utan pl.) = wara:
merx; res. — 3. (med pl.) = landtegendom:
ager; praedium; fundus; ärfdt g. (arfgods)
heredium; wistas på sitt g. in agro, ruri
esse. -egare: fundi dominus.
Godsint: bonus; placidus; humanus.
Godt (jfr God III. 3): bene; benigne
(wälwilligt, wälgörande); recte (rätt, riktigt);
tala g. om ngn bene dicere alicui; förstå
sig g. på en sak bene callere, didicisse
alqd; scientem, peritum esse alicujus rei;
stå sig g. pulcre, bene stare (C.);
locupletem esse (= wara förmögen); stå sig g. i
en pröfning, hos ngn o. s. w. probari;
probari, placere, gratum esse alicui; det går
g. an licet; nihil impedit; det gick g. för
sig bene, facile, commode res acta est;
(jfr det brukligare synonymet Wäl).
Godta sig: (cupide) frui, perfrui alqa re
(af ngt), quasi helluari alqa re.
Godtfinnande: arbitrium; libido;
voluntas; efter ngns (sitt) g. arbitrio, ad
arbitrium alicujus (suum), ex libidine
alicujus; efter hwars och ens g. ut cuique
libuerit, visum erit (prout cuique libido est -,
Hor.); öfwerlemna saken åt ngns g. arbitrio
alicujus rem permittere (quid velit
statuere); allt beror på hans g. arbitrio ejus
geruntur, reguntur omnia; det beror på
hans g., hwilken som skall blifwa qwar och
hwem som skall gå in illius potestate l.
illius est statuere, quis maneat, quis abeat.
-göra: 1. g. ngn en förlust l. utgift, ngn för
hans utgift, möda o. s. w.: damnum,
expensum, sumptum praestare, restituere,
rependere, sarcire alicui; satis facere
alicui (creditori, ei, qui accepit injuriam)
de damno, expenso, injuria; solvere
alicui id quod ei debetur, mercedem
laboris (g. ngn för hans beswär); compensare
alicujus damnum, laborem alqa re. —
2. g. ett fel (= försona): corrigere
(errorem poenitendo, C.); emendare (vitia
magnis virtutibus, N.); expiare (scelus). -göra
sig: satis accipere pro expenso (för en
utgift), pro damno; damnum sarcire. -görelse:
satisfactio; solutio; få g. satis accipere.
Godtköpswara: vilis merx.
Godtrogen: credulus; ad quidvis
credendum facilis. -trogenhet: credulitas;
facilitas (quidvis credentis).
Godtycke: arbitrium (godtfinnande, se detta
ord); licentia, libido (jfr Godtycklighet); allt
beror af hans g. omnia sunt illius subjecta
libidini; efter g. ad arbitrium; arbitrio.
-tycklig: licens; liber; arbitrarius (Pt.,
Gell.); g. makt infinita potestas; quidlibet
faciendi libera potestas; g-t bestämmande
(liberum) arbitrium; göra g-a ändringar i
ngt libere, arbitrio l. arbitratu suo multa
mutare in l. de alqa re; g. styrelse omni
lege soluta administratio. -tycklighet:
libido; licentia; (se Nyck). -tyckligt: licenter;
ad arbitrium; arbitrio. -willig:
voluntarius; non invitus (jfr det wanligare
Friwillig). -willigt: voluntario; sponte; göra
ngt g. voluntate, non coactum,
voluntario facere alqd.
Golf: sŏlum (atrii, cubiculi);
pavimentum (= stampadt g., lergolf; pavimentum
scalpturatum, sectile, tessellatum,
vermiculatum - g. med inlagda rutor l.
småstenar af olike färger och former - Pn. H. N.
XXXVI. 25; lithostrōtum); tabulatum (=
brädgolf); lägga g. pavimentum struere;
contabulare sŏlum cubiculi; falla i g-t in
terram cadere.
Golfmatta: teges sŏli, pavimenti.
Gom: palatum (palatum sapit alicui ngn
har en fin g., är en läcker g., C.; eruditum
palatum, Col.; ngt kittlar g-n palatum,
sensus titillat).
Gondol: thalamēgus.
Gorma: tumultuari. -are: bovinator.
Gosse: puer; liten g. puerulus; pusio;
raske g-r pueri alacres, fortes; stundom, i
synn. om militärisk ungdom, = yngling:
adolescens; juvenis. -barn: virilis sexūs
(infans); nedkomma med ett g. filiolum
parere, eniti. -ålder, -år: pueritia; puerilis
aetas; pueriles anni; i mina gosseår hörde
jag det, i mina g. hände det puer audivi,
puero me factum est; utträda ur gosseåren
e pueris excedere (om romerske ynglingar
praetextam ponere, togam virilem
sumere).
Grace: 1. = behag, smak i sätt och
uppträdande: decentia (C. de Or. III. § 200);
venustas; med g. decore; decenter;
venuste. — 2. Gracerne = behagets gudinnor:
Gratiae. — 3. = gunstbewisning: gratia;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
