Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Graciös ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
favor; - jag will ej weta af några g-r nihil
mihi praecipui tribui velim; wara sparsam
med sina g-r parce tribuere, quae ad
ornandum et honestandum pertinent.
Graciös: decorus, venustus.
Grad: (lat. gradus): I. i extensiv mening:
1. i allm.: gradus (= afsats); punctum,
linea, momentum (g. på en skala). — 2.
ståndpunkt af wärdighet, rang; (klass): gradus;
locus; ordo; fastigium; innehafwa l. nå en
högre g. altiorem gradum l. locum tenere,
assequi; beröfwa ngn hans g. gradu l. loco
movere, demovere alqm; personer af
riddaregraden, af lägre g. equestris ordinis,
inferioris ordinis l. fastigii homines; göra
krigstjenst på lägre g-r in minoribus locis
militare; pligter så att säga af andre g-n
secunda quaedam officia (C. de Off. III.
c. 3); wetenskapsmän af andre g-n så att säga
secundae cujusdam sortis docti homines;
en stjerna af andre g-n stella secundi
ordinis (secundae magnitudinis). — 3. g. af
slägtskap l. förbindelse i allm.: gradus
(plures sunt gradus societatis hominum; non
iidem erunt necessitudinum gradus, qui
temporum; in communitate sunt gradus
officiorum, C. de Off. I. § 53, 59, 160). —
II. i intensiv mening, grad af en egenskap:
1. sällan att uttrycka med gradus,
magnitudo, praestantia l. dylika ord och blott då
betydelsen I. 2 ännu ligger till grund: non
genere melius, sed gradu (C. de optimo
gen. orat. § 4); magnitudine et quasi
gradibus, non genere (till g-n, ej till arten)
differre, C.; (dygden har flere g-r virtutis
sunt plures ascensus, C.); emellan dygderna
finnes ingen skilnad i g-r omnes virtutes
inter se pares sunt; (i wältaligheten) skiljes
det bättre från det sämre mera genom g-n än
genom arten melius a deteriore facultate
magis quam genere distinguitur (C. de
Or. III. § 34); det gifwes månge g-r af
wältalighet eloquentiae plures sunt species
genere similes, dispares praestantiā; det
finnes i lasten månge g-r vitiorum aliud
alio foedius est; genomgå alla brottets g-r
per omnes quasi gradus improbitatis
percurrere. — 2. grad tillsammans med ett
adjektiv öfwersättes wanligen i latinet med ett
ensamt adjektiv, t. ex. den högste g. af
förträfflighet, af swaghet, af oförskämdhet
summa praestantia, extrema infirmitas,
perdita audacia; en högre g. af wältalighet har
ingen nått majorem eloquentiam nemo est
unquam assecutus; en så hög g. af djerfhet
tanta audacia; en ringa, icke ringa g. af
klokhet parva, non mediocris prudentia;
i hög g. valde, magnopere, vehementer;
i hög g. tapper fortissimus; i högre g.
magis; i högste g. tapper longe fortissimus;
tam fortis quam qui fortissimus (nihil illo
fortius est); ega en dygd i hög g. excellere,
multum valere, praestare virtute alqa;
ega ett fel i hög g. esse vitio cumulatum
(C. de Or. II. § 18); v. obrutum esse; alla
dessa dygder l. talanger egde han i hög, högre,
högste g. haec omnia in illo magna,
majora, summa erant (l. c. I. § 128); han
utmärkte sig ej för ngn högre g. af snille
haud plurimum valebat ingenio; sane
mediocriter erat a natura instructus; i lika
hög g. pariter; aeque; non minus
(benevolentia civium non pariter omnes
egemus; non minus consilii plenus quam
fortis manu); till den g. adeo, usque eo
(Dionysius tyrannus Syracusis expulsus
Corinthi docebat pueros; usque eo imperio
carere non poterat - till den g. war det
honom omöjligt att undwara makten, C. Tusc.
III. § 27); bestämma g-n af ngns förmåga
quantum possit aliquis, constituere; göra
sig en föreställning om g-n af sakens storhet
l. swårhet magnitudinem l. difficultatem
rei animo complecti; (i samme g. som -
pariter ac; ut quisque - ita med
superlativ se under det i sådana wändningar
wanligare Mon); det onda har stigit till en sådan
grad (höjd), att det ej kan stäfjas l. botas
malum eo crevit, ut sisti aut sanari nequeat.
Gradation: gradatio; gradus.
Gradera: gradatim distinguere.
Gradmätare: (mensor graduum);
menniskans werk är ej alltid en säker g. på
hennes relativa förmåga non semper quantum
quisque valuerit, ex eo, quod quisque
effecerit, judicare possis. -wis: gradatim
(ascendere; pervenire alqo; addere,
demere); per gradus; gradibus.
Graf: 1. i allm. = gräfd (långsträckt)
fördjupning, kanal: fossa (i synn. aflopps- l.
fästningsgraf, jfr Cs. de b. G. VII;
uppkasta, gräfwa g. fossam ducere, facere,
perducere; omgifwa med wall och g. aggere et
fossa cingere, circumdare); incile
(åkerdike); scrobs (grop); canalis. — 2. graf,
hwari lik jordas: scrobs, conditorium
(sjelfwa gropen); tumulus (grafhög); sepulcrum
(grafstället med allt hwad dertill hör);
bustum (eg. det nedbrunna bålet; i allm. =
sepulcrum); monumentum (grafwård); tom
g. tumulus inanis; cenotaphium; bära till
g-n efferre (ad sepulcrum); följa till g-n
exsequias ire alicui, funus alicujus
prosequi, comitari; exsequias funeris
prosequi; nedlägga i g-n in sepulcro condere,
ponere alqm; hwila i g-n in sepulcro
situm, positum esse, quiescere; stå wid g-ns
rand morti vicinum esse; (sub ipsum funus,
Hor. Carm. II. 18. 18); ända till g-n (= till
döden) usque ad mortem, usque ad finem
vitae. -hög: tumulus (sepulcri). -kor:
conditorium; hypogēum. -skrift: elogium;
titulus, inscriptio sepulcri. -skyffel:
rutrum. -sten: lapis, cippus sepulcralis.
-stickel: cestrum. -ställe: sepulcrum; locus
sepulturae. -wård: monumentum. -öl:
silicernium; epulum funebre.
Grammatik: grammatice, es, l. -ca, ae,
l. -ca, orum; literarum studium (quod
profitentur illi, qui grammatici vocantur,
C. de Or. I. § 10), literarum scientia (ibdm
III. § 38. 39); alla dessa ord hafwa eg. den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
