Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hugga sig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gulam alicujus involare. — f. h. igenom:
persecare. — g. h. i hjel ngn: (securi)
caedere, ferire, percutere, obtruncare,
trucidare alqm. — h. h. in: α. h. in på ngn:
ferro irruere, invehi in alqm, aggredi,
adoriri alqm. — β. h. in ngt i ett
material: incidere, insculpere alqd in aes, in
lapidem l. lapidi, aeri. — i. h. ned: α. ett
träd l. dyl.: caedere. — β. en menniska:
obtruncare; caedere; trucidare. — k. h.
omkring sig: in omnes partes ferrum vibrare.
— l. h. på ngn: carpere alqm; maledictis
lacerare, incessere alqm. — m. h. sönder:
dissecare; in frusta secare l. caedere,
concidere. — n. h. till: α. = gifwa ett hugg i
allm.: vulnus infligere alicui; vulnerare
alqm; oeg. = snäsa, hårdt tilltala: invehi
in alqm. — β. = medels hugg forma:
(securi) deformare; dolare; dedolare; (caelo
fingere, formare). — o. h. upp: resecare,
recidere. — p. h. ut: α. ur klippan, ur
jorden o. dyl.: excidere (lapides). — β. h. ut
en bild: exsculpere; caelare.
Hugga sig: 1. securi se sauciare,
vulnus sibi ipsum (l. ipsi) infligere. — 2. h.
sig fast: alicui rei affigi; (mordicus,
unguibus, manibus) arripere, apprehendere
alqd. — 3. h. sig fram, igenom, h. sig (dat.)
wäg: viam facere, rumpere, aperire ferro.
Huggare: 1. i allm. = som hugger. — 2. =
sabel: gladius; ferrum; machaera. — 3. =
stor (karl o. s. w.); i allm. = som utmärker
sig, framstår i ngt hänseende: homo (puer)
magnus, fortis, ferox; en h. att kunna skrika,
springa o. d. (magnus) clamator,
declamator, cursor; en h. att kunna tala magnus
orator.
Huggblock: truncus. -jern: scalprum.
-orm: vipera, coluber. -spån: assula. -sår:
vulnus (securi datum, inflictum).
Hugna: juvare (glädja); delectare
(förnöja); solari, consolari (trösta, lisa);
recreare (wederqwicka).
Hugnad: gaudium; solatium; det är mig
en h. me juvat.
Hugnelig, -sam: jucundus; laetus; det är
h-t att höra juvat audire.
Hugskott: levis l. vana conjectura (=
tom förmodan); somnium (id.). -stor:
magnanimus (C. de Off. I. cap. 19); magno
animo praeditus; vir ingentis spiritus (L.
XXI. 1); en h. plan magnum, magni animi
consilium. -swala: solari, consolari;
solatio recreare, reficere; solatium dare.
-swalare: consolator. -swalelse: solatium;
consolatio.
Huk, på huk: cossim (coxim); sitta på h.
conquiniscere.
Huka sig: h. sig ned subsidĕre;
conquiniscere.
Huld: bonus; benignus; benevolus; pius
(om föräldrar, barn, makar); libens; favens;
(om Gud) volens, propitius; wara ngn h.
favere alicui; h. konung rex bonus,
benignus; h. undersåte civis regi fidelis, bonus
(multi iniqui et infideles regno, pauci
sunt boni, C. poēt.); h. maka, moder bona
uxor; pia uxor, mater; (indulgens mater).
-het: benevolentia; benignitas; pietas
(patris, filii, mariti); konungslig h. regis
gratia; undersåtlig h. civis benevolentia,
caritas, fides; swärja ngn h-sed in verba
alicujus jurare (T.).
Hull: caro; med h. och hår totus (totum
comedere alqd, totum se dare, dedere
alicui); godt h. opimus corporis habitus
(C.); opimitas; (nitor corporis, corpus
nitidum); lägga (till) på h-t corpus facere;
mista sitt goda h. corpus amittere;
macrescere; wara wid godt h. pinguem esse
(pinguem et nitidum bene curatā cute, Hor.);
opimo corporis habitu esse; tära på h-t
suo sibi suco vivere, Pt. Capt. I. 1. 13.
Huller om buller: ligga h. o. b. permixta,
inter se nullo ordine permixta, commixta
esse; kasta h. o. b. conturbare, inter se
miscere.
Hullig: opimus, obesus, pinguis.
Hulling: uncus; hamus; hamulus.
Hum: blott förekommande i uttrycken: få h.
om en sak comperire alqd, suspicari,
odorari alqd; hafwa h. om en sak leviter
cognovisse alqd; imbutum esse, tinctum esse
alqa re.
Human: humanus; liberalis; facilis;
commodus; h-t sätt mores humani, faciles.
-maniora: artes l. literae, quibus pueri l.
adolescentes ad humanitatem fingi l.
informari solent; artes, quae dicuntur,
liberales, elegantiores; studia humanitatis.
-manist: artibus liberalibus eruditus.
-manistisk: h. bildning artium liberalium
doctrina, eruditio; politior, elegantior
doctrina. -manitet: humanitas; liberalitas
(ädelhet); facilitas (liberalitet, godmodighet).
-mant: humane; liberaliter.
Humbug: artificium quoddam;
praestigiae; res ficta et fucata; simulatio; det är
h. alltsammans omnia ficta et fucata sunt.
Humla: crabro.
Humle: *humulus; lupus salictarius (Pn.).
-gård: hortus humulo consitus; (vinea
humuli). -stång: ridica, adminiculum
humuli; oeg. (om lång, smal person): longurio.
Hummer: gammarus.
Humor: lepos, festivitas, [in jocando
lepos, C. de Or. I. § 27; lepos quidam
facetiaeque, l. c. § 13, II. 219, i hwilken
sammanställning lepos är det, som på
sistnämnda ställe kallas perpetua festivitas (§
218 cavillatio) i. e. genus facetiarum
aequabiliter in omni sermone fusum, i
motsats till dicacitas i. e. genus facetiarum
peracutum et breve (= qwicka, satiriska
infall); jfr dock ibdm § 220]. -moristisk: a. om
person: lepore abundans; facetus. — b. om
sak: lepore condītus, lepore et facetiis
abundans. -moristiskt: facete.
Humör: natura, mores (= lynne ss.
stadig beskaffenhet); animus (stämning); kinkigt,
dystert h. difficilis, tristis natura, morosa
natura; det beror på h-t för dagen refert,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
