Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Den första från norra Tyskland till Swerige fortplantade christendomen. År 830—988 - 2. Förhållandet mellan Tyskland och norden. Tysklands konung är werksam för nordens och särskilt för Danmarks omwändelse till christendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förrättades wid Mainz, efter slera annalisters fammanftå^:n-
mande uppgifter 7), år 826.
Men om också ingen furfte före Harald och icke heller nå-
gon skandinavisk folkstam emottagit christendom, månne icke en-
skilta personer deraf kunna haswa blifwit delaktiga? Möjlighe-
ren häraf må icke beftridas: den erhåller en ganska antaglig
förklaring af den mångfaldiga dels fredliga och dels fientliga
beröring , som ägde rum mellan norden och det sydligare, redan
ck)ristna Europa. Men för den historiska werkligheten haswa
wi endasr få data, hwilka också icke ligga mycket framon: den
ridpunkt, fom wi angiswit. Ett sådant skall af oss nämnas,
då wi komma de swenska angelägenheterna närmare. Här må
blott i allmänhet ansöras, att Liidger, den förste biskopen i
Miinster (död år 809), säges hafwa isrigt åstundat att i chri-
stendomen underwisa nordmännerna, men icke dertill hafwa wun-
nit Carl den stores bisall 8). Underrättelsen, nedskrifwen af en
7) Anna1. Eginh. w. år 826. Fnldens. ibm. Thegani Vita Lnd^v.
(pertz II. 597);det andranyss förut nämda Vita Lndovici (pertz
p. 629); Ermoldus Nigellus har iutet årtal, men beskrifwer häudel-
fen utförligt, Carn^. L. 1V. vers. 290. ff. Härmed fammauftämmer
Rimbertus e. 7. Och efter deuua källa Adamus p. 6. On^ tilldragelfen
kan icke det ringaste twifwel fiunas. Dopet fyues hafwa gått för fig
i Iuni månad. Då höll åtminstone (euligt Vita Lndov. p. 629.-Ann.
Fn1d. fäga i ^^ai) kejfaren fin riksförsau^liug i Ingelheim, - sn.^
bnrbannm Mognntiaeense. Eginh. - och på famma tid skedde,
enligt Ann. Fnldenses, dopet i St. Albanskyrkan derftädes. ^ Ha-
rald får gemenligcn tillnamuet Klack,på några fenare hiftorieskrifwa-
res auetoritet. Riktigheten af detta tilluamu är twifwelaktig. En
fenare konuug i Iutlaud, fom hette Harald Klack, och om hwilken
framdels mera skall förekomnia , kau hafwa blifwit förblandad med den
fom fick dopet af Ludwig den frome. Detta är redan aumärkt af Gram
i noterna till Meurfius f. 134.
8) A1tfridi Vita Lnidgeri nti Leibn. Script. rer. Brnnsv. I. p. 93;
hos Pertz, II.p.414.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
