Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
< ö.
Den saft och kraft, som våra kroppar vinna, Och som
ur kokan drifva dem, gunås, Till sammansmältande med
en gudinna, Som alla qvinnor äro först, förstås. En
gudastund! Så sällsam än vi finna Den trånads brand,
hvaraf den föregås, Och hela denna väg, soin får
beträdas, På det att själar skola stoftbeklädas.
Vi börja och vi sluta med Platonisk, Som också är den
ädlaste. Dernäst Står den i rop, som kallas kan
kanonisk, För det den får bekräftelse af prest. Den
tredje förefaller mer ironisk, Men är bland kristna
folk i flor som bäst: När kyska fruar göra laga skifte
- Vi kunna kalla den maskeradt gifte.
77.
Det der må dikten - icke jag - förråda.
Vår Juan ganska smickrad var och glad
Ät majestätets kärlek, eller klåda.
Nej, bed mig icke ändra denna rad!
De sammansmält med menskligt stoft, de båda
Förnimmelserna, till eri sådan grad,
Att de tu äro ett - och derutinnan
Var hon så god som sömmerskan, zarinnan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
