- Project Runeberg -  Samlade skrifter. Ny kritisk upplaga, kronologiskt ordnad / 6. 1827-1830 /
330

(1918-1925) [MARC] Author: Esaias Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och med afseende på vår menskliga svaghet, öfverser med
våra brister och likasom nerstämmer den eviga Helighetens
rättmätiga fordringar. Ty att Gud är en helig Gud, att hans
vilja är fläcklös och snöhvit, det ligger redan i begreppet
om det Högsta väsendet. Att menniskan åter ej af egen
förmåga kan uppnå hans renhet, det ligger redan i begreppet
om en ändlig, eller som Bibeln kallar det, om en fallen
natur. Att menniskoslägtet följakteligen i detta afseende
behöfver den Högstes nåd och förbarmande, det lär oss
redan det utbildade Förnuftet, det insågo och erkände
redan de bättre bland Hedningarne. Men bättre och
säkrare inses och bekräftas det af Uppenbarelsen och dess
Försoningslära, som väl kan tydas och verkeligen blifvit
tydd på mångfaldigt sätt, men dock alltid såsom sin
yttersta grund förutsätter Menniskans brister och en Gud
som i nåde förbarmar sig deröfver. Ho kan blifva
beståndande för Herranom, Honom, som en helig Gud är, heter det
i Samuels Bok (1 Sam. 6: 20); och samma fråga genljuder
alltjemt i hvarje menskligt hjerta, samma svar upprepas
alltjemt af Förnuft och Uppenbarelse: Herre, gack icke till
doms med din tjenare: Förlåt mig mina hemliga brister; ho
kan märka huru ofta han bryter? (Psalm. 35.)

Den alltså som önskar Församlingen nåd af Gud, han
önskar henne livad hon i alla afseenden, så i lekamlig som
andelig måtto behöfver. Men Apostlen önskar sin
Församling icke blott nåd, utan äfven frid, Nåd och Frid föröke
sig i Eder, heter det i Texten. Det gifves mången slags
frid; men den må vara af hvad art som helst så är den dock
alltid en Guds gåfva, behöflig och helsosam för oss alla.
Det gifves en utvärtes frid för folk och land, då ingen
fiende hotar dess gränser och allt krig med storm och blodig
klädnad är fjerran. Då går plogen tryggt i sin fåra, kornet växer
gladt under regn och solsken, väfstolen slår sina jemna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:17:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnersam/6/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free