[Read further instructions below this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förundrad stod jag vid hans knän,
(Ty längre opp jag då ej räckte)
Och bilden af hans hjelteslägte
Den har jag från min barndom hän.
Och månget dunkelt sagominne
Bor sedan dess uti mitt sinne,
Svärdsliljan likt, när i sitt frö
Hon sofver under vintrens snö.
Den gamle hvilar hos de döde.
Frid med hans aska! Sagans ord
Har jag af honom. Tag den, Nord,
Och gråt med mig vid Axels öde!
Mot gubbens ord min sång är matt,
I enkla rim tillhopasatt.
Den store kungen låg i Bender.
Förödda voro re’n hans länder,
Beledt hans namn, nyss ärorikt.
Hans folk, en sårad kämpe likt,
Som re’n af döden känner kölden,
Stod, fäktande på knä, bak skölden,
Och intet hopp om räddning fanns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
