[Read further instructions below this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dallrade mången qväll de lyssnande vågorna öfver.
Ofta jag hämtade dem med min båt i
skimrande månsken.
Kära de voro hvarann. — Nu hvila de begge i
grafven!
Samtal hvälfde nu hit och nu dit. Vid
Biskopens sida
Satt der korporal Frisk. Han var med i Nor-
rige. Förut han
Stridde i Leipziger-slag, var begapad och hedrad
af alla.
Mannen var herrlig att se, en sluten gestalt
och en jernfast,
Carolinerna lik på den tid, då de tuktade Ryssen:
Pannan var bred och ögonen små och ansiglel
krutsprängdt.
Smyckad var han till öfverflöd med tappra
medaljer,
En ibland dem var Rysk. Då föllo de
vredgade orden:
”Tapperhet är mig kär, och dess tecken
värderar jag äfven,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
