Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 11 febr. 1928 - En kritisk granskning av skivrasbrytningsmetoden, av bergsingenjör Per Egon Gummeson - Notiser - Borsig-Sonderflusstahl, av K. - Noteringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
TEKNISK TIDSKRIFT
11 febr. 1928
7. Det lösbrutna berget måste med metoden bliva
föremål för väl mycket direkt hanterande, allt eller en stor
del av detsamma, minst 1/3, lastas med ren handlastning
och även de andra 2/a skola hanteras, visserligen genom
dragning och i sista hand skall allt erhålla en längre
eller kortare handtransport fram till rullschaktet, för att
därefter åter tappas på huvudnivån.
Dessa arbeten hava vid de amerikanska
skivbrytnings-metoderna ersatts med s. k. "slushing" dvs. utfrakt och
utlastning med skrapor, vilket synes gå bra. Även om
denna skraplastning med hänsyn till den svenska malmens
hårda beskaffenhet skulle vara möjlig att aptera här,
måste dock tillredningen då ske på helt annat sätt än vad
nu är fallet. Mycket flera rullschackt och mindre
avstånd mellan dem blev nödvändigt, emedan denna
skrapning ej med fördel kan ske utöver 10 à 15 meter. Över
huvudtaget skulle jag vilja påstå, att vår malmtillredning
är alldeles för litet vertikalt betonad. Jag menar
därmed att avstånden mellan rullschaktena äro för stora
och antalet för litet. Transporten genom rullschaktena
kostar ingenting och förlägges desamma i malm, vilket
torde kunna ske, om malmen ej är allt för lös, blir deras
anläggning ej improduktiv. Genom ett sådant tätare
nät av rullschakt underlättas såväl brytning som
transport och större möjligheter för maskinell hjälp till
dessa arbetens utförande gives.
Sammanfattning.
Skivbrytningsmetoden besitter visserligen obestridliga
fördelar och är såsom hjälpmetod i många fall absolut
nödvändig att tillgripa.
Såsom huvudmetod är den odiskutabelt den
lämpligaste endast i sådana malmer, som tack vare sin
konsistens ställa oöverstigliga hinder i vägen för andra
metoder, överallt annars bör man noggrant taga med i
kalkylen de nackdelar den erbjuder i form av:
1) Höga tillredningskostnader pr kbm berg, som gör
sig märkbar framför allt på smärre malmareor och
långsmala malmer.
2) Den låga malmprocenten som direkt gör sig
märkbar på produktionskostnaden.
3) Den visserligen enligt gängse åsikt obetydliga men
dock förefintliga samt okontrollerbara malmförlusten i
raset, vilken åtminstone då det gäller rika och
värdefullare malmer ej får negligeras.
4) Och ej minst viktiga, den fysiska åverkan, som
malmen blir utsatt för i form av stark avmullning,
vilken dels direkt minskar värdet och försvårar
avsättningen av malmen och i vissa fall kan hava som följd
en kemisk inverkan såsom exempelvis fosforförlust,
vilket åtminstone för exportmalmen är till stor nackdel.
5) De ökade anläggnings- och driftkostnader för
uppfordring och sovring, som är en följd av det myckna
gråberget i uppfordringen och avmullningen.
Vid ett noggrant övervägande av allt detta skall
man kanske i många fall finna, att andra mindre
moderna metoder trots lägre brytningseffekt och svårare
tekniskt utförbara likväl ge ett bättre ekonomiskt utbyte,
vilket givetvis till sist är det enda utslagsgivande.
(Forts.)
NOTISER
Borsig-Sonderflusstahl, Borsigwerk A.-G. i tyska
Oberschlesien har under senaste tiotal år vetenskapligt utforskat
och utexperimenterat en hel del stålsorter eller
stållegeringar för olika ändamål, speciellt för ångpannor och
armatur för höga tryck och stor överhettning, behållare för frä-
tande ämnen m. m., ävensom maskinell svetsning av
ångpannor, kokare och behållare av olika slag, och hava de
kommit till mycket goda resultat.
Deras stållegering Borsig-Sonderflusstahl, avsedd för
högtrycksångpannor, visar t. e. efter en belastning av 650
kg/cm2 vid + 485° Celsius under 240 timmar en
kvarblivande förlängning av endast o,07 % och svetsad skarv
endast 0,os %, medan motsvarande tal för bästa svetsbara
Siemens-Martinstål är 0,34 % och för 5 % nickelstål 0,19 %.
Sträckgränsen hos bästa Siemens-Martinstål är vid 500 °C
1 000 kg/cm2 och hos Borsig-Sonderflusstahl 2 000 kg/cm2.
Brotthållfastheten hos S. M. S. avtager hastigt vid
temperaturer över 200 "C och är vid 500 °C omkring 2 000 kg/cm2,
vid B. S. S. är den vid 500 °C omkring 3 000 kg/cm2.
Töjningen är i stort sett lika för ’S. M. S. och B. S. S.
men något större för det senare vid temperaturer över
400 °C.
Vid prov, som gjorts för att utröna korrosionen hos olika
ångpanneplåtmaterial, inhängdes olika plåtar i en
reaktionsbehållare och undersöktes dessa efter 800 timmar. Därvid
visade sig, att vid B. S. S. frätningen knappast var hälften
så stor som vid S. M. S., och att nästan ingen frätning
kunde upptäckas vid B. S. S., ■överdraget med en
aluminiumbeläggning.
Det är tydligt, att detta specialstål för
ångpannetillverkningen är av största betydelse, eftersom mindre plåttjocklek
kan användas, då vikten av själva pannan blir mindre,
ävensom själva arbetet, isynnerhet pressning, bockning, nitning
och svetsning blir lättare och säkrare. K.
Noteringar å diverse råmaterial för den svenska
järnhanteringen. Priserna gälla början av febr. och äro
genomsnittliga.
1) Exporttackjärn (max. 0,015 % svavel, 0,025 fosfor) £ 5,15
£28,– per engelskt ton om 1016 kg fob exporthamn netto per
30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt, svenska kr. 240—290.
3) Valstråd, b 0,45 b b b 270—320.
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris svenska kr. 170—200.
5) Valsat lancashirejärn, » b b 280.
För rubrikerna 2—5 avser noteringen 1000 kg fritt banvagn
verket netto per 30 dagar.
Omräknade per engelskt ton om 1016 kg fob exporthamn och
i engelska pund och amerikanska dollars efter kurser om 18,175,
respektive 3,73 kr., utgöra noteringarna för:
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt ........ £ 14,n.— £ 70,80
£17,7.— £84,45
3) Valstråd, över 0,45 kolhalt............................ £ 16,4.— £ 79,–
£19,0.— £92.eo
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris ........ £ 10,12.— £ 51,75
£12,6.— £59,90
5) Valsat lancashirejärn, mjukt, grundpris .... £ 16,15.— £ 81,70
Gjuttackjärn :
Engelskt nr 1................................ Sh. 68—0 1 per 1016 kg fob
b b 3............................... b 65—0 / verkets docka.
Ferrolegeringar:
Kiseljärn 45/50 % .................... Kr. 265 p 1000 kg basis 45 sk. 5
fbv köp.stn vagnslastvis.
Ferromangan 76/80 %................ £ 13 — 0 — 0 per 1016 kg fob
engelsk hamn.
förpackat ............ B 1 — 0 — 0 extra.
Ferrovolfram 80/85 % kolfri.... b 0 — 1 — 3 pr lb legering.
Ferrochrom 60/70 % 2/4 % C b 32 — 0—0 skala 11/-.
b 4/6 % C b 22 — 0 — 0 skala 7/6, allt
per 1016 kg bas
60 fob engelsk
hamn.
b Kolfri legering .... £ 0 — 1 — 2 per lb Cr.
Chrom, metallisk........................ » 0 — 2 — 11 per lb Cr.
Ferrovanadin 35/40 %................ B 0—14— 0 per lb Va.
Metaller:
Aluminium: tråd.... Kr. 2:30 Tenn: eng. i tackor Kr. 4:85
b tackor b 2:00 Zink: hytt i tackor b 0:60
Koppar: tackor: raff. b 1:25 Nickel: i kulor 99,5
Bly: hyttackor........ b 0: 48 —100 % Ni............ b 3: 35
Priserna gälla för metaller per kg banfritt Stockholm, i
tillräckligt stora poster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
