Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 10 mars 1928 - En kritisk granskning av skivrasbrytningsmetoden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 mars 1928
BERGSVETENSKAP
•23
mycket sönderbrutet, hindrar rasberget att inblandas i
malmen. Dess införande torde dock vara svårt, då annan
metod tidigare kommit till användning, och behöver man
kvarsätta ofyndiga partier i malmen, är metoden olämplig,
enär virkesskiktet då hänger upp sig på dem och
sönder-brytes, så att gråberget nedfaller.
Berglossningen vid "top slicing" blir ej dålig, enär man
icke behöver driva någon ort i malmen, endast spränga upp
rännor av ortstorlek bredvid varandra i malmens översida.
Disponenten Nils Brandberg ansåg "top slicing" ställa sig
alltför dyrbar. Beträffande föredr:s påpekande, att
virkesmatta skulle medföra vissa fördelar, ville tal. framhålla,
att man försökt anordna sådan i Blötberget, men den hade
ej hållit ntan sönderslagits av grovstyckigt rasberg.
Mullbildningen spelade enligt tal:s åsikt ej så stor roll
vid skivbrytning som framhållits. Har malmen stor
benägenhet att bilda mull, så uppstår troligen mycket sådan
även vid magasinsbrytning.
Beträffande olika brytningsmetoders användbarhet ville
tal. framhålla, att där magasins- eller pallbrytning kunde
tillämpas, borde dessa metoder få företräde framför
skivbrytning.
Föredr. vidhöll sin åsikt, att mullbildningen blir större
vid skivbrytning, och ville i detta hänseende peka på, att
vid densamma förekommer förhållandevis mycket ortdrivning.
Beträffande mullbildningens tilltagande mot djupet
medgavs, att säkra hållpunkter ej finnas, men föredr. fann
dock sannolikheten tala för detta förhållande.
Mullbildningen i rullschakten har troligen ej alltför stor betydelse.
X detta sammanhang ville föredr. meddela, att när år 1924
tuggare togos i bruk vid Idkerberget för grovkrossning före
skrädningen, så steg mullbildningen med 2 à 3 procentuella
enheter.
Gentemot bergsingenjör Fredenberg framhölls, att det
är svårt hindra det småstyckiga fyllnadsberget från att
leta sig ned genom rasberget till skivbrytningsrummen.
Att övergå från skivbrytning till "top slicing" trodde
föredr. skulle i de flesta fall bli mycket besvärligt.
Bergsingenjör Fredenberg hade ej velat påstå, att
bergschakten och fickorna voro anledningen till den största
mullbildningen, men ville framhålla deras stora inverkan
i nämnda hänseende. Det intensiva sprängningsarbetet
vid skivbrytning bidrar givetvis mest till uppkomsten av
mull. Tal. ville i detta sammanhang påpeka, att även
sovringsteknikens förbättrande inverkar på den ökade
mullhalten; mullen tages bättre till vara.
Bergsingenjör Sven Schwartz anmärkte på de slutsatser,
föredr. dragit ur de båda kurvor, som visats för att belysa
den lägre malmprocenten vid skivbrytning mot vid andra
brytningsmetoder. Slutsatsen vore riktig under
förutsättning, att de båda grupperna av fyndigheter vore likartade
ur synpunkten av mängden av inneslutna gråbergspartier.
Då skivbrytningsmetoden ger större möjlighet än vissa
andra brytningsmetoder att undvika dessa, får man tänka
sig, att denna omständighet har inverkat på valet av
brytningsmetod på så sätt, att man för vissa gråbergsrikare
fyndigheter av denna orsak gått in för skivbrytning. En
närmare undersökning skulle enligt tal:s mening sannolikt
visa, att skivbrytningsgruppens fyndigheter vore av sådan
karaktär, att de, även om andra metoder använts, skulle ha
givit lägre malmprocent än de övriga gruvorna.
Disponent K. G. Brunnberg instämde med ing. Schwartz
i att utvinningen av malm ur fyndigheten ej genomgående
behöver bli mindre vid skivbrytning än vid andra metoder,
utan snarare tvärt om, och framhöll i detta hänseende
Alabamagruvan i Persberg som exempel. Tal. var av den
uppfattningen, att malmutvinningen i ej ringa grad
sammanhänger med huru arbetarnas ackordsavlöning ordnas. I
Alabamagruvan hade ackorden tidigare ej satts på brutna
ton berg utan hade uppdelats i vanliga skjutnings-,
borrnings- och lastningsbeting. När man på sista tiden
däremot övergått till enbart tonackord, har malmprocenten
försämrats, antagligen på grund av att för mycket gråberg
medtagits vid dragningen. Denna omständighet har
nödvändiggjort, att arbetet 1 skivorna måste noggrant
övervakas. Tal. instämde med föredr. och disp. Brandberg i
att skivbrytning ej bör komma till användning, om t. e.
magasins- eller pallbrytning utan olägenhet kan tillämpas.
Disponent Axel Dellwik meddelade, att han i Dannemora,
där berget är synnerligen hållfast, anordnat
tillredningsarbetena för skivbrytningen så, att i stället för fält- och
tvärorter indrivas strossar av minst 3 m bredd. Från
strossen i fält — vanligen utmed malmens liggande —
upplägges brytningen så att tvärstrossar av 3 m bredd indrivas
till hängandet, under kvarlämnande av pelare, även av 3 m
bredd, mellan varje stross. Genom detta förfarande uppnås
dels bättre berglossningseffekt i strossar än i orter, dels
ock att under tillredningen utvinnes en betydande
kvantitet malm.
Bergmästare Dahlblom hade vid sina besiktningar i de
många gruvor, där skivbrytning användes, funnit, att
malmutvinningen ur brutet berg blir mindre vid
skivbrytning, enär vanligen en myckenhet rent gråberg kommer
med vid dragningen, minskande malmprocenten ur
uppfordrat berg.
Bergsingenjör Fredenberg instämde med disp.
Brunn-berg i att vid skivbrytning omsorg måste nedläggas på
noggrann övervakning från arbetsledningens sida.
Disponent J. Kempe framhöll, att ingen brytningsmetod i
endast en form var så att säga allena saliggörande, varför
man borde undvika att låsa fast sig vid en viss sådan, utan
i stället med hänsyn till varje fyndighet vidtaga
erforderliga modifikationer. I det fasta berg, som förefinnes vid
Grängesberg, är skivbrytningsmetoden mycket bra, men
förhållandena vid Idkerberget äro avsevärt olika och
därför för denna metod ej så gynnsamma. Tal. framhöll, att
föredr. velat påvisa, att skivbrytningen ej fick betraktas
som den slutgiltiga lösningen, utan att man bör söka
påfinna någon ännu bättre metod, medförande minskat
horisontalarbete och minskad mullbildning. Tal. ville instämma
med vad förut sagts om pall-, magasins- och
skivbrytnings-metodernas tillämpningsområden.
Disponent Brandberg ville i huvudsak instämma med
disp. Brunnberg och påpekade även vikten av
sovringsteknikens förbättring med hänsyn till minskad produktion av
anrikningsmalm och ökad malmutvinning.
Föredr. ansåg sig böra vidhålla sin åsikt, att
malmut-vinningen blir lägre vid skivbrytning.
Disponent Brunnberg efterlyste en definition på
malm-förlust. Om vid brytningens verkställande malm lämnas
kvar, behöver denna ej för alltid gå förlorad, utan kan i
regel utvinnas senare. Sålunda har man vid skivbrytningen
i Alabamagruvan kunnat tillgodogöra sig mycket malm från
på högre nivåer lämnade band och bottnar, utan att några
särskilda åtgärder för dess lössprängande behövt vidtagas.
Disponent Kempe ville härtill anföra, att ett malm tak
kan ej dragas i skivbrytningstapparna när man så önskar
och utan hänsyn till åtskilliga inverkande faktorer. Ibland
stannar en del malm kvar över gråberget. Detta måste
betraktas som malmförlust.
Disponent Brunnberg ansåg, att malmen såsom specifikt
tyngre efter hand sjunker mot bottnen av den rörliga, lösa
bergmassan ovan skivbrytningen.
Bergsingenjör Gummeson ville härtill påpeka, att det
mindre grovstyckiga berget går före det grövre, vare sig det
utgöres av malm eller gråberg.
Bergsingenjör Ernst Rothelius meddelade några resultat
från en av honom företagen undersökning av Herrgruvan
I Dalkarlsberg, som brutits med skivbrytning. Det visade
sig, att 7—10 % av fyndigheten blivit kvar och att
rasberget vid brytningens fortskridande anrikats på malm
genom att den senare blivit inblandad i gråberget.
Bergmästare Dahlblom (skriftligt tillägg efter
sammanträdet). Både vid och efter diskussionen har man yttrat sig
om "top slicing" som om det vore en metod, som praktiskt
folk icke kunna ägna en tanke åt. Häremot står dock det
faktum, att den länge och 1 stor omfattning varit använd
i Michigan för billig utvinning av järnmalm. Huru stor
användning den numera har, är mig icke bekant.
"Top slicing" är tvärbrytning i motsatt riktning, dvs.
uppifrån och nedåt, och gratis igensättning (i stället för
igensättningen av bockorten och stoppning av fyllberg upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
