- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Bergsvetenskap /
75

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 13 okt. 1928 - Birmas malmförekomster, dess oljefält och ädelstensgruvor, av bergsingenjör H. Folke Sandelin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 jan. 1928

BER GSVETENSKAP

75

Zink, koppar, järn.

Utvinningen av zink och koppar har berörts i samband
med bly. Vad angår järnmalmerna, kunna vi fatta oss
kort. Flere fyndigheter äro kända, alla bestående av
hematiter och limoniter. Järnmalm brytes endast för att
användas som flussmedel vid blysmältningen, vartill
dock rätt väsentliga kvantiteter åtgå.

Olja.

Oljeindustrien i Birma är ett intressant kapitel. Från
en ringa kapitalinsats, som en påpasslig skotte gjorde i
ett raffinaderi i Rangoon, baserat på en osäker tillförsel
av olja, som flottades ned för floden från infödingarnes
brunnar, har utvecklats ett bolag, "The Burmah Oil Co."
vars aktier nu ha ett börsvärde av 1 milliard kronor.
I behaglig tid kom annexionen av Övre Birma, varigenom
oljefälten kommo under brittisk överhöghet. England
erkände därvid den rätt, som innehades av vissa
infödingsfamiljer, som i åtskilliga hundra år producerat
olja vid Yenangyaung. För dem avskildes Twingön- och
Bemereservationerna. Resten förvärvades genom
koncession av ovannämnda bolag, som sedan dess helt
dominerar inom Birmas oljeindustri. Det är numera anslutet
till Shellgruppen.

Yenangyaungfältet är det absolut viktigaste fältet i
Birma. Därnäst kommer Singu. Dessa båda producera
över 96 % av all olja i provinsen. Tidigare har
Yenan-gyat spelat en viss roll, men det är nu nära slut.
Yenangyaung visar tecken till tillbakagång, men Singu är
alltjämt i sin krafts dagar.

Vid resa upp för floden ser man här och var derrickar
sticka upp bland träden och på flere ställen har man
påträffat olja. Kvantiteterna äro dock som nämnts
obetydliga. Oftast rör det sig om s. k. oljeläckor i berggrunden,
men dessa äro naturligt nog sällan av något värde.

De geologiska förhållandena i dessa fält äro enkla och

tilltalande och skulle kunna användas som skolexempel
på hur ett oljefält bör förhålla sig. Som bekant anser
man, att om olja finnes i berggrunden, den har
benägenhet att söka sig upp i dagen till följd av trycket från
grundvattnet. Oljan som uppträder i s. k. sandlager —•
lösa sandstenar — följer därvid lagringen utefter ett
överliggande lager, som bör vara hårt och
ogenomträngligt, Om nu en antiklinal dvs. uppåt konvex
veckning förekommer, så blir oljan innestängd i dess övre
del. För att göra det hela fullkomligt bör man ha
ytterligare en veckning i vinkel mot den andra, varigenom en
dom uppkommer. Denna dom kan vara topografiskt
mer eller mindre borteroderad.

Fig. 3 visar tvärsektioner genom Yenangyaungfältet,
en typisk antiklinal. Överst ligga
Irrawaddysandste-narne av sentertiär ålder (pliocen och miocen). Därunder
kommer den oljeförande "Peguserien" från äldre
tertiärtiden. Peguserien går i dagen i en lång ellips med
huvudaxeln nära i N—S och med dimensionerna
10 km X 2 km.

Länge arbetade oljebolaget här i lugn och ro inom sin
koncession och uppköpte samtidigt den olja, som
infödingarne uttogo från sina handgrävda brunnar inom de
nyssnämnda båda reservationerna, vilka tillsammans
utgöra ungefär 2 kvkm. Lockade av bolagets stora
vinster tillkommo emellertid utomstående och inköpte delar
av reservationerna, varefter en mördande kappborrning
började. Det är ju som bekant så, att om någon borrar
nära sin gräns, kan han draga olja från grannens
område. Det gäller då att komma först ned. Följden är
att reservationerna idag se ut som en skog av derrickar.
Denna utveckling har i hög grad skadat fältet.

Man ser nu både kabelborrade brunnar och
roterborra-de, träderrickar och stålderrickar med fullt modern
amerikansk utrustning. Därjämte finner man de särdeles
intressanta, alldeles unika infödingsbrunnarne, som grä-

Fig. 2. Skala: 1 cm. 300 m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:23:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928b/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free