Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 13 okt. 1928 - Fordringar på gruvlinor samt deras provning, av B. G. Markman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
TEKNISK TIDSKRIFT
11 febr. 1928
av 6 parter med vardera 37 trådar för att erhålla ovan
nämnda tvärsektion. Man utför dock ej gärna trådar av
denna grovlek med stor brotthållfasthet, utan utför i stället
sektionen av ett större antal klenare trådar.
Med trådantalet växer emellertid ej endast svårigheten
att framställa en lina med likformig fast tvinning, utan
även faran för att en från början fast tvinning under driften
upplöses på mer eller mindre stora sträckor. Slår man
t. e. en lina med runda parter av ett för stort antal trådar,
sä pressas parterna platta av trycket mot brytskivorna,
varigenom trådarnas lägen förändras. De ligga därför ej
längre lika fast som förut och skava mot spåren i
brytskivorna och mot angränsande trådar. Vid starkt belastade
antal. Den visar skillnaden i % mellan den brottbelastning
som erhållits genom avslitning av hela linan och summan
av de olika trådarnas brottbelastning. Såsom synes växer
skillnaden mellan verklig och beräknad brottbelastning
Tab 1. Trådantalets inflytande på en linas brottbelastning.
Fig. 1. Accelerationadiagram för gruvspelet.
linor är det därför fördelaktigt att använda särskilt
sektio-nerade parter, såsom t. e. trekantiga.
Även den stora egna vikten utövar en beaktansvärd
inverkan ä tvinningen. En normal, rund, fritt nedhängande
gruvlina strävar att tvinna upp sig, och detta ökar allt
efter som den belastas. En i båda ändar inspänd lina vill
tvinna upp sig på den mest belastade delen och måste
därför tvinnas åt hårdare i andra delen. Å en Koepelina är
t. e. genomsnittsbelastningen minst i närheten av hissarna
när dessa närma sig utfraktorten, eftersom dessa sträckor
ej behöva uppbära linans egen vikt, under det att
den mellersta delen av linan alltid arbetar i
schaktets övre del, och således i genomsnitt belastas med
linvikten. I följd härav bliver en Koepelina alltid
upptvinnad pä mitten, och vid djupare schakt kan
det uppstå en skillnad av ej mindre än 10 cm
mellan parternas stigning på linans mitt och i de
båda ändarna. Uppfordras en längre tid med
endast den ena hissen kan ännu större skillnad i
stigningen uppträda. Vid hisskorgsspel, som arbeta
utan utbalansering med underlina kan man ävenledes
iakttaga stora skillnader i parternas stigning, å linan närmast
hisskorgen samt hissen.1
Upp- och åttvinningen av linan har även till följd en
förändring av belastningen å de olika trådskikten i en part.2
Detta framträder särskilt om skikten delvis äro tvinnade
åt olika håll. När det åt ena hållet slagna skiktet tvinnar
upp sig, och förlänges, tvinnar det åt andra hållet slagna
åt sig och förkortas. Därtill kommer att tvinningar åt olika
håll medför mycket ogynnsamma beröringsförhållanden
mellan trådskikten eftersom trådarna korsa varandra. Man
måste därför varna för användningen av linor i vilka
parternas olika trådar äro slagna åt olika håll.
’Antal trådar ........ 0-100 ’ 100-150!151 -’200 201 -250|över250l
Skillnad i % mellan
verklig o. beräk-
nad brottbelast- ’
ning ....................! —7,6 —9,4 : —10,9 —12,1 —14,1
Antal provadelinor 11 21 18 15 7
avsevärt med trådantalet, varför det ur denna synpunkt är
förmånligt att använda stor tråddiameter. Som rättesnöre
för val av lämplig tråddiam. 8 har i Preussen nyligen
uppställts följande ekv.
Ö = Jö+ 1 mm
i vilken d är linans diam. i mm. Samtidigt framhålles
även att det är lämpligare söka erhålla en böjlig lina genom
användandet av omvänd tvinning än genom liten tråddiam.
De starkt växlande dynamiska påkänningar som särskilt
uppstå vid stora uppfordringshastigheter upp till 20 m/sek.
kräva även ett allvarligt beaktande.
Det förefaller kanske egendomligt att de dynamiska
påkänningarna nämnas i förbindelse med stor hastighet och
ej i första hand med stor acceleration eller retardation.
Detta beror därpå att stora hastigheter medföra i linan
st ra svängningar som giva anledning till dynamiska
påkänningar.
Accelerationen eller retardationen å ett gruvspel
överstiger sällan 2 m/sek.’2, utan uppgår merendels till endast
1 à 1,5 m/sek.2. De tillsatsbelastningar dessa förorsaka
kunna således högst uppgå till 20 %, under det att linans
WO 50 m Teufe Hängebk.
Fig. 2. Accelerationsdiagram för hissen vid spelning enl. fig. 1.
Av ovanstående framgår att man under driften ej kan
upprätthålla en jämnt fördelad belastning över hela
lintvärsnittet. Man börjar därför alltmera minska antalet
trådar i linan och framför allt i de olika parterna, så att
det högsta antal trådar som får användas i en part är 37.
Av tabell I framgår tydligt olägenheten av ett stort tråd-
SOmTeufe Hängebk.
Fig. 3. Accelerationsdiagram för hissen vid en max. hast. av 10 m/sek.
longitudinella svängningar kunna giva anledning till dubbelt
så stora tillsatsbelastningar.
Det finnes möjlighet att med tillhjälp av olika
instrument1 registrera såväl gruvspelets som hissens acceleration.
Fig. 1 och 2 visar en samtidig registrering av dessa å
en uppfordringsanläggning. Jämföras diagrammen framgår
i vilken förstorad grad spelets accelerationsvariationer
återspeglas hos hissen. Kunna de förra, hänförda till
lin-centrum, uppgå till ± 1 m/sek2 kunna de senare stegras
ända till ± 6 m/sek2. Vid enstaka tillfällen hava
variationer på ända till ± 7 m/sek2 uppmätts. Detta innebär att
belastningen i rask följd varierar mellan 1,7 och 0,3 gånger
medelbelastningen. Dessa värden medföra dock ej i och
för sig några betänkliga spänningar. Linan utför
emellertid ej endast longitudinella utan även transversella
svängningar, som förorsaka böjningar å linlåset.
Fig. 3 visar ett annat diagram taget å samma hiss. men
vid en hastighet av endast 10 m/sek mot 17 i de förra
diagrammen. Såsom synes utfalla svängningarna vid den mindre
hastigheten betydligt svagare, beroende på att hissens
svängningar mellan gejderna samt friktioner mot dessa blir
mindre. Det är således berättigat framhålla de större
upp-1’ordringshastigheternas inflytande å påkänningarna i linan.
En hel serie viktiga skäl kunna anföras för att den
största uppmärksamhet bör riktas på de dynamiska
påkän-ningarnas inverkan på linlåset. En stor mängd gruvlinor
hava i förtid måst avläggas på grund av trådbrott, under
det att den lindel som löper över Koepeskivan varit fri från
trådbrott eller endast haft ett fåtal. Fig. 4 visar en skadad
1 Se H. Herbst, Formänderungen an Förderseilen. Glüchauf
Bd 56 (1920) s. 269.
2 Se H. Herbst, Das Drallauslassen bei Förderseilen. Glüchauf
Bd 56 (1920) s. 330.
1 Se Jahnke-Keinath, Zur Überwachung- von Schacht und
Fördermaschine während der Betriebsfahrt. Zeitschr. f. d.
Berg-Hütten- und Salinenwesen Bd 69 (1921) s. 153.
IR-Z.9737.il W0
JOO SOO 700 50
Hängebk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
