Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
TEKNISK TIDSKRIFT
16 juni 192c?
tas förslaget, om så behöves, med hänsyn till inkomna
anmärkningar, och utsändes till förnyad granskning osv.
På detta sätt strävar man att komma till förslag, som
internationellt kunna godkännas. Intet land kan tvingas
antaga en standard. Varje land äger vetorätt i detta
avseende.
Vid konferensen i London hösten 1926 beslutade
7-mannakommittén att 11 ärenden omedelbart skulle
upptagas till internationell behandling. Dessa ärenden voro:
1) Skruvgängor, bultar och muttrar enligt
tumsystemet, 2) Dito. dito. enligt metriska systemet. 3)
Nyckelvidder, 4) Passningar. 5) Kullager. 6) Rör och rördelar,
7) Pappersformat, 8) Metriska nitar. 9)
Skeppsbyggnads-detaljer. 10) Tekniska ritningar. 11) Provtryck för
ångpannor.
Den svenska standardiseringskommissionen utsågs
därvid till internationellt tekniskt sekretariat för samtliga
kullagerfrågor. Sedermera har också den svenska
standardiseringskommissionen utsetts till tekniskt
sekretariat för standardisering av nyckelvidder, ett hedrande
uppdrag, vilket säkerligen kommer att medföra mycket
arbete. Den svenska standardiseringskommissionen har
även anmodats att åtaga sig uppdraget som tekniskt
sekretariat för den viktiga normaldiameterfrågan.
Beträffande de övriga arbetsuppgifterna kan jag
nämna, att England utsetts som tekniskt sekretariat för
skruvgängor, bultar och muttrar enligt tum-systemet,
Schweiz för samma detaljer enligt metersystemet.
Tyskland för passningar, Schweiz för rör och rördelar,
Tyskland för pappersformat, Holland för
skeppsbyggnads-detaljer. Schweiz för tekniska ritningar och Tyskland
för provtryck för ångpannor.
Utom de internationella standardiseringsarbeten, som
Sverige fått i uppdrag att direkt leda, har vårt land
utsetts att biträda vid en hel del sådana
standardiseringsfrågor. för vilka andra nationer fungera som tekniskt
sekretariat. Sålunda biträder vårt land vid
utredningarna beträffande skruvgängor, bultar och muttrar,
toleranser och passningar, skeppsbvggnadsdetaljer samt
tekniska ritningars utförande.
För att slutordna samarbetet mellan den
internationella standardassociationen och den internationella
elektriska kommissionen ägde under år 1927 en konferens
rum i Bellagio i september och en i London i november.
Nämnda samarbetsfråga ligger nu gynnsamt, och ett
definitivt avtal torde icke länge behöva vänta på sig.
Ordföranden i den internationella
standardiserings-organisationen. sir Archibald Denny, har under året
på grund av sjukdom måst avgå från sin post. Han har
ersatts av Sir Richard Glazebrook, Englands
nuvarande representant i ISA.
Vid sammanträde i London i november 1927 beslutade
7-mannakommittén att föreslå de i
standardiseringsarbetet deltagande länderna, vilka under 1927 uppgått till
20 st,, att definitivt konstituera den internationella
standardiseringsassociationen.
Under år 1927 ha de arbetsuppgifter, som anförtrotts
vissa länder, varit föremål för närmare behandling inom
resp. tekniska sekretariat. Den svenska
standardiserings-kommissionen har sålunda under medverkan av Sveriges
maskinindustriförenings standardkommission bedrivit ett
mycket energiskt arbete för standardiseringsåtgärder på
kullagerområdet. Arbetet fortskred så, att Sverige kunde
inbjuda till en internationell kullagerkonferens, vilken
ägde rum under tiden 14—20 oktober 1927 här i
Stockholm. I denna konferens deltogo representanter för 6
länder, nämligen utom Sverige, Tyskland, England,
Schweiz, Tjeckoslovakien och Ryssland. Amerika hade
icke ansett sig behöva komma tillstädes, men hade där-
emot insänt en motiverad framställning för godkännande
av samtliga de förslag, som utarbetats av de svenska
delegerade. De frågor, berörande kullagerområdet, som
på denna konferens behandlades, voro:
A. Radialkullager, Referenstemperatur, Toleranser,
B. Axiallager. C. Rullager, D. Radiallager med
kläm-hylsa, E. Transmissioner anordnade med kullager. F.
Nomenklatur. G. Excentricitet och sidkast hos kullager,
H. Kul- och rullager med tumdimensioner.
Vid konferensen fattades en hel del resolutioner, som
utformades på såväl tyska, engelska som franska
språken. Konferensens arbetsresultat måste i stort sett
betecknas såsom mycket gynnsamma.
Under tiden 24—27 oktober 1927 hölls i Berlin en
internationell konferens beträffande standard för metriska
skruvgängor, skruvar, bultar och muttrar. Konferensen,
var ursprungligen avsedd att hållas i Zürich, eftersom
den schweiziska standardorganisationen är tekniskt
sekretariat för detta arbete. Sammanträdena förlades dock
till Berlin för att bereda deltagarna tillfälle att samtidigt
deltaga i Werkstofftagung, som då pågick i denna
stad-Vid samma tillfälle firade den tyska
standardiserings-organisationen — Deutscher Normenausschuss — sitt
10-års jubileum.
Under tiden 21—23 november 1927 hölls i Zürich en
internationell konferens beträffande standard för delar
till rörledningar för vatten och gas.
Från det internationella arbetsfältet är vidare att
omnämna en sekreterarekonferens i Wien. 4—7 maj 1927.
varvid en hel del både administrativa och tekniska
ärenden förbereddes. I samband med denna konferens hölls
samtidigt i Wien. den 9—11 maj, en materialkonferens
för stål och järn. Denna konferens utgjorde en
fortsättning på ett några månader tidigare i München avhållet
sammanträde, varvid diskuterades möjligheterna att
åstadkomma enhetliga normer för provning och leverans
av järn och stål. Vid nämnda konferens i Wien beslöts
att samtliga länder skulle hållas underrättade om
arbetets vidare utveckling.
I februari 1927 avhölls ett interskandinaviskt
sammanträde i Stockholm, varvid olika frågor rörande det
internationella samarbetet på standardiseringsområdet
dryftades i närvaro av ISA:s tekniske sekreterare. Till detta
sammanträde hade representanter från de norska, danska
och finska standardiseringskommissionerna infunnit sig.
Beträffande standardiseringsarbetet här i Sverige kan
man säga. att detsamma under 1927 högst väsentligt
utvecklats.
Inom maskinindustrien har nämnda arbeten pågått
efter samma principer, som under tidigare år. 45 st.
standard ha fastställts, omfattande trapezgängor.
T-bultar, rattar för verktygsmaskiner, handtag,
fjäderbrickor, stoppringar, hänglagerbockar, kullagerhus,
väggkonsoler, pinnskruvar för olika gänglängder,
klämlängder för vissa skruvtyper m. m. Samtliga dessa
standardförslag ha fastställts såsom svenska standard av Svenska
industriens standardiseringskornmission.
På det maskinindustriella området ha vidare
publicerats åtskilliga standardförslag, ehuru desamma icke
slutgiltigt kunnat fastställas. Bland dessa arbeten må
nämnas: fjäderbrickor, stoppringar, rattar för elektriska
apparater, vingmuttrar, ritningars utförande, rör och
rördelar, ihåliga propelleraxlar, gängtappar, metriska
fingängor osv. Bland maskinindustriella ärenden, som
föreligga till behandling, men som icke hunnit till det
stadiet, att de kunnat publiceras, må nämnas: kilsektioner,
axeländar, axelkopplingar, centrumhöjder, frigående hål
för skruvar, träskruvar, underläggsbrickor, slipskivor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
