Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
TEKNISK TIDSKRIFT
15 sept. 1928
pcrslinsindustrien söka få utmönstrat en hel del onödiga
typvarianter. Det har nämligen visat sig att inom detta
område ett mycket stort antal snarlika typer förekomma
av en och samma artikel. För exempelvis
restaurangkoppar av äkta porslin är ett enda företag nödsakat att
i lager hålla mellan 30 och 40 olika utföringsformer,
även om hänsyn endast tages till form och dimension,
och ej till dekorativ utstyrsel. SIS har hänvänt sig till
representativa sammanslutningar bland fabrikanter,
en-grossister och de förnämsta konsumenterna, nämligen
restauranterna, med anhållan om deras medverkan till
en förenkling på detta område. Frågan har visats stort
intresse.
Vidare ha standardiseringsarbeten under år 1927 för
spisar och spiselcisterner pågått. Några slutgiltiga
förslag ha emellertid icke under året uppnåtts.
Frågan om pappersformatets standardisering har även
ägnats uppmärksamhet, men icke heller på detta område
har man kommit till några definitiva resultat. Man
avvaktar emellertid resultatet av en del utredningar av
internationell omfattning, vilka för närvarande pågå i
Tyskland rörande pappersstandardiseringsspörsmålet.
Slutligen vill jag icke underlåta nämna, att Svenska
industriens standardiseringskornmission under 1927 låtit
verkställa en hel del preliminära utredningar rörande
vissa produktionsförhållanden, sådana de nu te sig inom
skilda industriella tillverkningsgrupper. Ett omfattande
material, vilket belyser det kaos, som för närvarande
råder inom industrien, torde kommissionen eventuellt
längre fram få tillfälle att demonstrera inom Svenska
teknologföreningen.
SVENSKA TÄND APPARATER FÖR
FÖRBRÄNNINGSMOTORER.
Av professor E. HUBENDICK.
Under krigsåren, då Sverige avstängdes från import
av åtskilliga inom landet ej producerade
nödvändighetsartiklar, upptogs i Åmål en fabrikation av
elektromagnetiska tändapparater för förbränningsmotorer. Behovet
av dylika hade tidigare fyllts uteslutande genom import,
huvudsakligen från Tyskland. Man kunde haft anledning
förmoda att denna "kristidsindustri", i likhet med så
många andra, åter skulle vissna bort, då avstängningen
upphörde, en omständighet, som hade varit rätt
beklaglig. Sverige är ej blott ett motorproducerande land
i vilket f. n. båt- och cykelmotorer tillverkas i ständigt
ökad utsträckning. Sedan automobilen och flygmaskinen
erhållit den dominerande militära betydelse som numera
är fallet, måste det även anses i hög grad vanskligt om
ett så viktigt tillbehör till dessa maskiner som
tänd-apparaten ej tillverkas inom landet. Skulle vårt land i
en framtid invecklas i krig måste man kunna räkna med
att detta tillbehör kan produceras inom landet. Åtskilliga
andra fördelar av en inhemsk tillverkning kunde även
vara att framföra. Det är därför en glädjande omstän-
Gn i st lä siff c/
m.r/i.
Gn is//änffj
Tn.rri.
O /OOO. 2000 J000
ffo/oruarvlal
Fig. 1.
O /OOO. 2000. JOOO
Mo/orvarufa/.
Fig. 2.
dighet, att tillverkningen av magnetoelektriska
tänd-apparater i vårt land ej upphörde utan alltjämt ej blott
fortskridit utan även utvecklats och i tekniskt avseende
visat beaktansvärda framsteg. En redogörelse för de
svenska tändapparaternas nuvarande konstruktion och
egenskaper torde därför ej sakna sitt intresse.
Litteraturen på området.
Det är rätt egendomligt, att ehuru såväl i
tidskrifts-som boklitteraturen tändapparatproblemet för förbrän-
ningsmotorer är rätt vidlyftigt behandlat denna
behandling dock nästan uteslutande hänför sig till beskrivningar,
under det att problemets teoretiska del är så gott som
fullständigt försummad. Först 1924 utkom ett arbete på
Julius Springers förlag med titeln "Elektrische
Hoch-spannungszündapparate" av Moskva-professorn Viktor
Kulebakin. I detta behandlar författaren teorien för
den magnetiska tändapparaten och låter denna åtföljas
av experimentella undersökningar. Jag skall senare
återkomma till detta arbete och de slutledningar
författaren kommer till.
Magnet- och batteritändning.
Dessförinnan må refereras några ord av dr Erich C.
Rossbach, direktör för firman Robert Bosch A. G.,
Stuttgart, vilka han anför i en nyligen i Zeitschrift des
Vereins deutscher Ingenieure1 publicerad undersökning
över den elektriska utrustningen på automobiler och
vilken bl. a. avser att klarlägga huruvida magnet- eller
batteritändning är att föredraga,
"Magnettändapparaten, vilken i princip utgöres av en
växelströmsdynamo med permanenta magneter,
producerar tändströmmen vid ankarets rotation, och kan då
ankaret drives från förbränningsmotorn, först vid ett
visst varvantal giva en tändgnista, Denna gnista ökar i
styrka och möjlig gnistlängd med varvantalet, emedan
effekt och spänning i ankarets primärlindning ökar med
varvantalet. Batteritändningen åter producerar vid
lägsta varvantalet hos förbränningsmotorn den
kraftigaste gnistan, emedan det magnetiska fältet i
transformatorspolen då får tillräcklig tid för att utbildas. Vid
högre varvantal avtaga effekt, gniststyrka och
gnistlängd för att till slut sjunka mot noll, då tiden mellan
urladdningarna blir mycket kort.
Av fig. 1 framgår en jämförelse mellan en
magnet-apparat och en batteritändning med fördelare och 6
voit driftspänning. Magnetapparaten giver redan vid
de varvantal, vilka äro nödvändiga för erhållande av en
tändbar bränsleluftblandning en gnistlängd upp till 8 mm
i fria luften och bibehåller denna över hela
varvantals-området. Vid batteritändningar åter erhöllos redan vid
varvantalet noll en något större gnistlängd. men denna
i V. D. i. Zeitschrift, 10 dec. 1927, sid. 1756.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
