Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
TEKNISK TIDSKRIFT
15 sept. 1928
tryck vid 300° ångtemperatur. Denna ånga arbetar först
i en mottrycksturbin på cirka 3 000 kW och ledes sedan
vid 3 kg/cm2 övertryck och 200° temperatur ut i rörnätet.
Det gamla verket levererade under året 1925/26 vid
en maximibelastning av 19 ton pr timme sammanlagt
29 700 ton ånga till nätet och 26 000 ton till
abonnenterna, som hade ett maximalt anslutningsvärde av 11
mill. kcal pr tim. Förlusterna uppgingo alltså till cirka
14 % av försäljningen.
Inkomster och utgifter för detta år ställde sig på
ungefär följande sätt:
Inkomst ................................... 176 000
Utgifter: För kol etc................. 71000
„ personal ............... 10 000
„ underhåll o. d........... 18 000
„ förvaltning ............ 8 000 107 000
Bruttovinst ................... 69 000
Då anläggningskostnaderna äro cirka 255 000, så
uppgår bruttovinsten alltså till cirka 27 % på
anläggningskapitalet.
Det må framhållas, att detta är ett mycket gynnsamt
resultat, särskilt i betraktande av att det-här rör sig om
leverans av friskånga, så att någon kraftvinst ej
föreligger. Orsakerna till den goda ekonomien äro att söka
i den omständigheten, att rörnätskostnaderna äro mycket
låga, cirka 70 Rmk pr m rör i genomsnitt, samt däri, att
nätet var väl avpassat för belastningen och därjämte väl
koncentrerat.
Bilden från året 1926/27 får ett annat utseende. Under
detta år gjordes en uppdelning av värmeverkets
administration, så att nätbyggnaden och ackvisitionen lades
på. ett håll, under det att driften lades på ett annat.
Nätet byggdes ut, så att det kunde ansluta 60 à 70 mill.
kcal pr tim. och till detsamma anslötos sammanlagt cirka
30 mill. kcal pr tim. Sammanlagda längden
ångledningar för denna anslutning uppgår till cirka 18 km.
Följden härav visar sig i driftsammandraget för sista
året.
Ångleverans till nätet ...... cirka 89 000 ton
„ „ abonnenterna „ 53 000 „
Förluster cirka 36 000 ton
Förlusterna uppgingo alltså til] icke mindre än cirka
68 % av den nyttiga ångmängden! Naturligtvis har
också ekonomien blivit lidande och verket har gått med
förlust. Orsaken är ej svår att upptäcka. Nätet har
givits en allt för stor utsträckning och byggts ut för att
ansluta helt små abonnenter, ned till 30 000 à 40 000 kcal
pr timme. Rörlängden pr ansluten mill. kcal pr tim.
uppgår således nu i Barmen till cirka 600 m, under det att
den i Kiel och i Hamburg är cirka 100 m. En annan
ogynnsam omständighet är, att utvidgningar och anslutningar
utförts under vintern. Till följd härav har det inträffat,
att ledningar av en eller annan kilometers längd måst
hållas under ånga, innan de blivit isolerade.
Abonnentpriset på ångan rör sig emellan Rmk 5,50
(för rådhus och andra stadens egna större byggnader)
och 7,50, med medeltalet omkring Rmk 6,80.
Som ovan nämnts var Barmens rörnät billigt i
byggnad. Man har i stor utsträckning förlagt rörledningarna,
försedda med isolering och hopsvetsad plåtmantel, direkt
i jorden med endast ett betonggolv under. Vidare ha
huvudledningarna förlagts längs ån Wupper, som flyter
genom staden och längs vilken även hängbanan mellan
PHberfeld och Barmen är framdragen. Några fotografier
från denna rörförläggning återfinnas i fig. 6—8.
För husanslutningar gäller följande taxa:
Grupp
I. Vid ett värmebehov intill
50 000 kcal pr timme..... 700: — Rmk
Grupp II. För alla kcal mellan 50 000 och
100 000 pr timme pr 10 000
kcal .................... 120: — „
Grupp III. För alla kcal mellan 100 000
och 150 000 pr timme pr
10 000 kcal .............. 100: — „
Grupp IV. För alla kcal mellan 150 000
och 200 000 pr timme pr
10 000 kcal .............. 75: — „
Grupp V. För alla kcal över 200 000 kcal
pr timme pr 10 000 kcal .. 50:— „
Dessa anläggningskostnader betalas av abonnenten,
men vid särskilt svåra och dyrbara anslutningar kan
priset höjas.
5. Braunschweig.
I Braunschweig drivas elektricitetsverket, spårvägarna
och värmeverket av ett bolag, i vilket staden äger 51 %
av aktiekapitalet.
Fig. 5. Charlottenburg. Fixpunkt i nedstig- Fig. 6. Barmen. Rörledningar längs Wupper,
ningsschakt med hål för avgrening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
