Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 dec. 1928
MEKANIK
155
Fig. 3.
Stigningen h i anslagsytan är h = 2n • R • tg/J och
således
2 tt j (cü! — oj2) = h ■ m (v2 — fi) ........ (10)
Då h är konstant inom hela anslagsytan gäller
ovanstående formel för godtycklig godstjocklek hos slagvikten.
Motorn antages driva hylsan med en vinkelhastighet m0.
Om slagvikten är styrd i hylsan av en gänga med
stigningen H, så erhålles sambandet mellan hastigheterna
enligt
ft>l = OJø
2 n
H ’
2 PT,
Vi,
a>2 = CO0 — ~ä • V2-
(11)
Detta ekvationssystem måste vara satisfierat om
slagvikten skall kunna momentant vända utan
reaktions-krafter från hylsans gänga. Av ekv, 10 och 11 erhålles
villkoret
h ■ H
4;
m
(12)
Av denna formel framgår att villkoret för stötfri gång
hos drivmekanismen entydigt bestämmes av slagviktens
tröghetsmoment och massa samt stigningarna h och H
och således oberoende av yttre omständigheter, som
kunna variera med växlande driftsförhållanden.
Vid stationära förhållanden är praktiskt v2 = — vv
Slagvikten avgiver således ingen translatorisk
rörelseenergi. Stötenergien bestämmes då av den avgivna
rotationsenergien
■ 0J2
(13)
Denna energimängd kan göras flerfaldigt större än den
translatoriska energien, och, då mothållet i hammaren
bestämmes av den translatoriska rörelsemängden enligt
ekv. 5, kan på gruijd av rotationen vid ett givet mothåll
hammareffekten göras flerfaldigt större än det värde,
som beräknas enligt ekv. 7.
Efter stöten kastas slagvikten tillbaka men motverkas
nil av kraften från en centrifugalapparat bestående av
fyra små kulor e, som rulla i fyra spår f i hylsan. Dessa
spår hava en lutande botten samt äro frästa i gängform
för att åstadkomma den förut omnämnda vridningen av
slagvikten relativt hylsan. Bottenlutningen
åstadkommer nu, att kulornas centrifugalkrafter åverka slagvikten
med en framåtdrivande kraftkomponent. I princip
verkar således centrifugalapparaten som en fjäder. Vid de
första försöken användes även vanliga spiralfjädrar, men
denna anordning visade sig otillfredsställande.
Överhuvudtaget synes det vara omöjligt att vid
stötpåkän-ningar erhålla en tillfredsställande livslängd hos fjädrar.
Denna till en början rent praktiska erfarenhet har även
blivit bestyrkt genom en teoretisk och
experimentell undersökning av fjäderproblemet.
Utom fördelen av praktiskt taget obegränsad
livslängd hos centrifugalapparaten jämförd med
fjäder vinnes även den fördelen, att
"fjäderkraften" och således mothållet kan göras fullt
konstant, vilket icke är möjligt med fjäder eller
tryckluft, samt att genom lämplig utformning
framtill av kulfickorna en mjuk och elastisk
uppfjädring av slagviktens rörelse erhålles vid
s. k. blindslag. Slagverkan upphör således om
städet skjutes framåt trots att motorn går med
full hastighet, och så fort städet av verktyget
tryckes in mot slag vikten börjar apparaten
funktionera.
Vid slagviktens anslag mot städets sneda ytor
uppstår ett vridningsmoment, som kan varieras
med lutningsvinkeln och användas så, att en
automatisk, lagom hastig kringvridning av verktyget
erhålles, vilket vid borrning i sten, betong eller tegel är
mycket fördelaktigt. Vid dessa arbeten bliva hålen till
följd av den automatiska vridningen av borret
fullkomligt runda utan att materialet omkring hålet splittras.
Vad hammarens användningsområden beträffar så kan
man generellt säga, att de sammanfalla med
luftham-marnas, men att den elektriska hammaren dock har sin
största användning i sådana fall, där det av en eller
annan orsak icke anses lämpligt att gå in för de relativt
dyra kompressoranläggningarna. Den elektriska kraften
finnes ju tillgänglig på de allra flesta ställen och med de
relativt små strömstyrkor, som behövas för drivningen
av denna hammare, är belysningsnätets kapacitet i regel
tillräcklig.
De mindre och mellanstora hammarna äro utrustade
med en apparatlåda (se fig. 3), som dels tjänstgör som
förvaringsplats för hammare, verktyg och sladdar, då
dessa ej användas, och dels innehåller säkringar och
förkopplingsmotstånd. Säkringarna äro avpassade för
hammarens maximala strömbehov, och man blir genom deras
befintlighet oberoende av säkringarna i nätet.
Förkopplingsmotståndet användes endast när man vill förminska
hammarens slagkraft, vilken annars skulle bliva för stor
vid användande av relativt klena verktyg,
rawlplugg-borrar m. m. Det är dessutom nyttigt att kunna
nedbringa slagkraften, då det gäller håltagning i spröda
eller tunna materialier, vilka lätt splittras vid alltför
kraftig åverkan.
Några särskilda användningsområden för den
elektriska hammaren förtjäna ett omnämnande.
För rörledningsinstallatörer samt för elektriska instal-
Fig. 5. DIiUMMONDS Maxicut multiple tool rapid production lathc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
