Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
teknisk tidskrift
13 april 1929
torde dessutom, liksom i alla sättmaskinen av godset
under c:a 0,2 mm, såväl malm som gråberg till största
delen följa med vattnet, antingen igenom eller över
bädden, förorsakande en siktkurvornas förskjutning,
som ligger utanför möjligheten att kontrollera. De
erhållna mellanprodukterna bli på grund av sin låga
järnhalt även svåra att uppanrika på efterföljande
sättmaskiner och gör den stora halten av småkorn sig
gällande på samma vis här, som i allmänhet.
qj o* as t» &ottfri
Fig. 7. Sättmaskin nr I, siktkurvor.
Vid ett ingående gods av 35 % järnhalt erhålles
följande fördelning av godset på maskinen i runda tal.
l:ma slig 30 % med Fe-halt = 59—60 %.
Mellanprodukter 50 % „ „ =25—30 %.
Avfall 20 % „ „ = 8—10 %.
Exakta mätningar av mängderna från de olika
rummen ha varit svåra att utföra på grund av
anordningarnas kontinuerliga drift och grunda sig därför
uppgifterna på ett flertal analyser. I fig. 6 visas
grafiskt godsfördelningen på maskinen vid ett
försökstillfälle. Varje pelare betecknar en kornklass
och pelarens yta är mängden gods inom densamma.
Över linjen befintliga del utgöres av Fe203, under den
samma av andra bergarter. Varje kornklass är
beräknad på 100 %. Under kornklassfördelningen
finnas produkterna sammanförda. Kvadraten betecknar
ingående godsets storlek = 100 %. (Att observera,
är den vid provtillfället höga järnhalten hos ingående
godset.)
Provsiktningen av de erhållna produkterna från
de två maskiner som anrika mellanprodukterna från
Hancockmaskinen, visas i fig. 7 och 8. Järnhalterna
i de olika kornklasserna framgå av följande tabell.
Sättmaskin 1, behandlande gods från 3:dje och
halva 4:de rummen i Hancocksättmaskinen.
Oj " 0.1 Q! O’ (?s Qs&QiO)/
Fig. 8. Sättmaskin nr II, siktkurvor.
Rum I Rum II Avfall
Kornstorlek T .. ■ , ,
Jarnhalter
4 — 2,5 ................................64,1 49,4 8,6
2,5 — 2 ................................62,3 50,5 6,4
2 —1,5 ................................55,2 34,1 6,8
1,5 — 1 ................................31,0 12,7 5,6
1 —0,8 ................................25,7 8,8 5,7
0,8 — 0,5 ................................25,9 7,6 5,7
0,5 — 0,3 ................................38,4 7,6 5,7
0,3 — 0,2 ................................53,3 31,7 18,6
0,2 — 0,1 ................................62,4 57,7 18,6
< 0,1 ................ 65,5 66,4 47,6
Sättmaskin 2, behandlande gods från halva 4:de och
hela 5:te rummen i Hancockmaskinen.
Rum I Rum II Avfall
Kornstorlek r „ . . ,
Jarnhalter
4 — 2,5 ................................63,8 47,0 8,0
2,5 — 2 ................................63,2 49,9 7,6
2 —1,5 ................................55,2 34,1 5,8
1,5 — 1 ................................60,7 50,2 6,2
1 —0,8 ................................60,9 54,4 6,8
0,8 — 0,5 ................................59,8 58,7 6,4
0,5 — 0,3 ................................51,5 58,6 5,6
0,3 — 0,2 ................................56,3 53,1 5.2
0,2 — 0,1 ................................61,5 58^1 7,7
< 0,1 ................ 62,2 63,8 22,6
Av ovanstående märkes, att järnfattiga korn i
kornklasserna 1,5 — 0,3 mm medfölja i sligen på grund av
omöjligheten att göra vattenströmmen starkare, då i
så fall de fina sligkornen som utgör huvudmassan,
skulle spola ut med avfallet. Som (se siktkurvorna)
75 à 80 % av hela massan ligger under 0,3 mm
storlek, skulle detta förorsaka betydande förluster.
Sammanfattning.
Det har visat sig stöta på betydande svårigheter att
enligt sättmaskinsprincipen anrika gods vars
kornstorlek understiger 0,3 mm. Något bättre går detta
om kornklassen tages vidare och omfattar gods från
1 à 2 mm och ned till 0.
Med insättande av Hancocksättmaskinen i
omskrivna fall ha följande fördelar vunnits. En betydligt
ökad avverkningsförmåga, samt fattigare avfall och
ökat utbyte. Däremot har det visat sig att en rikare
slig ej står att vinna, utan att sänka utbytet och öka
avfallets järnhalt. Som orsaken härtill främst är att
söka i de minsta kornklassernas svårbehandlade
beskaffenhet, gives ingen annan utväg, om man vill ha
anrikningen av det finare godset i sin hand, än att
frånskilja detta på strömapparat eller "Classifier"’,
samt anrika detsamma på härför lämpliga maskiner,
då sedan sättmaskinsanrikning av det övriga godset ej
torde ställa sig svår. Härigenom införes visserligen
skakbord eller dylikt, men deras antal kan begränsas
till det absolut nödvändiga genom en långt driven
sättmaskinsanrikning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
