Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 FEBR. 1929
MEKANIK
47
Fig. 3. Skarvat stålband, 2,8 m brett, 83 m långt.
kallat byggande av stora lagerhus och
distributionscentraler, där på grund av de stora godskvantiterna,
som ckola ut och in, kontinuerligt arbetande
transportörer äro självskrivna. Ett exempel härpå är
Banankompaniets lagerhus i Stockholms frihamn, där
transportanordningar för lossning av bananer från
fartyg, och för inomhustransport under året
installerats. Anläggningen består av två st. elevatorer, som
även med stor precision automatiskt väga lasten,
samt takbanor inomhus. Lossningsförmågan är 3 600
stock/tim., varför en båtlast på 10 000 à 12 000 stockar
kan lossas på 3—4 timmar. Förlusten i skadade
bananer är vid den nya anläggningen ca. 8 % lägre än
vid den gamla (vid vilken automobil transport
användes), vilket innebär en årlig besparing på 800 000
kronor vid nuvarande 10 000 000 kronors omsättning
i lagerhuset.
Ett annat lagerhus av jättedimensioner, rymmande
1 000 000 kalksalpetersäckar, är under byggnad vid
Norsk Hydros nya fabriker vid Heröen. Magasinet är
225 m långt och 100 m brett och utföres av armerad
betong. Transportanordningarna för distribution av
säckar inuti magasinet bestå av stålband och farbara
elevatortraverser. Elevatortraverserna äro
användbara till både stapling av säckar på lagret och till
uttagning av säckar från lagret. Längs kajen löper
ett ca. 450 m långt stålband, som vid lastning av
fartyg fördelar de från lagret uttagna säckarna på
4 st. utefter kajen farbara lastapparater, som lägga
ned säckarna i båtarna, Då alla 4 apparaterna äro
i gång, kan man utlasta 4 500 ton pr skift,
motsvarande 45 000 säckar. Såsom ovan antytts, torde
anläggningen hålla världsrekordet ifråga om
säcktransport, och det är därför värt att notera, att leveransen
placerats i Sverige.
Moderniseringen av cellulosafabrikernas renserier
Fig. 4. Farbar sStcklastapparat för fartyg. Kapacitet 1:400 säckar pr
timme.
har även under året framkallat ett livligt byggande
av transportörer för massaved och träflis i dessa
avdelningar, varvid särskilt observerats automatiska
matarbord för knivbarkmaskiner. I utlandet har
betydligt mindre intresse ägnats åt transportproblemet
i renserierna än vad som varit fallet i Sverige. Det
svenska systemet har därför varit föremål för
efterfrågan från utlandets sida, och en rätt betydande
export av anordningar för renserier har ägt rum.
För lagring av sulfitfabrikernas massaved har
under året en anläggning med kabeltransportörer på
hängbro för första gången kommit till utförande vid
en sulfitfabrik. Metoden är förut i Skandinavien
endast använd för slipkubb. Kabeltransportöranläggning
med hängbro och tunnel för resp. transport till och
från upplag ställer sig mycket billig, men det är ju
omtvistat, huruvida den med kabeltransportören
utförda stackningen av träkubben är oskadlig för
massa-kvalitén eller icke.
Flytande tillverkning har varit årets "schlager"
inom industrien. Uttrycket innebär bl. a. att
arbetarna genom placering och genom lämpliga
transportanordningar kontinuerligt förses med råmaterial och
att den färdiga produkten automatiskt avlägsnas så
att ingen behöver vänta eller bryta sitt arbete för att
utföra transportarbete. Bland i Sverige byggda
anläggningar märkas exempelvis de hos General Motors
vid Skanstull uppmonterade sammansättningsbanorna
för bilar.
Linbanor.
För godstransport på distanser från några hundra
meter upp till 60 à 70 kilometer är det numera
huvudsakligen järnväg, bil och linbana, som i Sverige
komma i åtanke. Biltrafikens explosionsartade
utveckling under senaste år har ju vållat en minskning
i. järnvägarnas betydelse för närtrafiken. Man vore
frestad att tänka sig ett analogt förhållande ifråga
om linbanorna. Flera anmärkningsvärda
nybyggnader under förra året visa emellertid, att utvecklingen
går i rakt motsatt riktning. Bilens överlägsenhet
över järnvägen gäller endast, då godset skall
hopsamlas från eller distribueras på ett större område
samt i samband härmed transporteras. Linbanan
användes endast för industriellt bruk, där stora
gods-kvantiteter skola transporteras mellan en gång för
alla fixerade punkter. För detta ändamål är den
fortfarande det transportmedel, som ger den utan jäm-
Fig. 5. Linbanestation av betong. Munksunds sulfatfabrik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
