Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 sept. 1929
mekanik
71
Vid den diskussion, som följde efter detta meddelande,
påpekade herr Manne Lindhagen att SIS intet hade att
göra med publiceringen av normer utan att initiativet
härtill alltid kommit från teknologföreningen. Utomlands
vore det strängt skiljt mellan standardtabeller och
normer så att varje specialorganisation utgiver sina normer.
Talaren ansåg att föreningen under inga förhållanden
borde överlämna förlagsrätten till SIS.
Herr Henrik Edenholm påpekade, att i den mån
frågan gällde standardiseringstabeller avdelningen ej hade
med saken att göra, då avdelningen själv ej utgiver eller
kan väntas utgiva några standardtabeller. Instämde i
övrigt med herr Lindhagen.
Herr Reinhold Nauclér ansåg, att SIS’skrivelsen
sannolikt avsåg både normer och standardtabeller, men
meddelade att ärendet i föreningens styrelse tills vidare
bordlagts.
Avdelningen beslöt framhålla som sin mening, att
föreningen under inga förhållanden borde till SIS överlåta
förlagsrätten till av föreningen fastställda normer.
Beträffande standardtabeller skulle nytt direktiv inhämtas,
då frågan ånyo blir aktuell.
Det av I. V. A. och avdelningen för Mekanik
gemensamt anordnade mötet för bränslefrågor öppnades kl.
14 å I. V. A:s lokal under ordförandeskap av
kommerserådet Axel P. Enström, som hälsade samtliga
närvarande välkomna.
Ordet överlämnades till
överingenjör N. Forssülad, som inledde dagens
föredragsserie med ett föredrag över ämnet "Något om
kolpulvereldade ångpanneanläggningar i Europa och U. S.
A.", vari föredragshållaren bl. a. framhöll, att
kolpulver-eldningsmetodens fördelar i jämförelse med
rosteldningen är störst vid mycket stora pannenheter. Vid
mindre anläggningar såväl för kraftverk som för
industriella verk vinner emellertid kolpulvereldningen också
insteg, särskilt sedan man på senare tid förenklat
mal-ningsanläggningarna. Även för ångfartyg synes
kolpulvereldningen vinna terräng. En ångare om 9 500 ton,
s/s Mercer, tillhörande amerikanska staten, har inrättats
för kolpulvereldning och har redan gjort ett flertal resor
över Atlanten. Handeldningen på fartyg är dyrbar och
är krävande för eldarepersonalen, varför ett införande
av kolpulvereldning skulle innebära ett stort såväl
socialt som ekonomiskt framsteg.
Kommerserådet Axel Enström höll därefter ett
föredrag, "Om undersökningar angående problemet oljor ur
trä", vari bl. a. framhölls att en hränsleförädling ur
svensk synpunkt måste vara inriktad på den enda
råvara vi i det avseendet disponera över i nämnvärda
kvantiteter, nämligen trä. Vissa försök ha gjorts att skapa
fram lämpliga träkolsgasgeneratorer. Goda tekniska
lösningar föreligga nog, men påtagliga praktiska resultat ha
ännu knappast vunnits. En annan utväg är att
förvandla trä och träderivater till bensinartade oljor. Två
principiellt olika metoder kunna därvid tänkas, antingen
en hydrering eller också en syntetisering av koloxid —
resp. kolsyra och vätgas. Det torde vara all
sannolikhet för att en sådan oljeframställning genom hydrering
av ved går att tekniskt genomföra. Men hur ställer det
sig med ekonomien? Det är utan vidare klart, att en
viktig faktor i den ekonomiska kalkylen för en
hydreringsprocess alltid måste bli kostnaden för den
erforderliga vätgasen. Talaren gav några korta erinringar om
de olika metoder man därvid har att tänka på.
Dagens tredje föredrag hölls av dr-ing. E. Lawaczeck,
som talade över ämnet "Die Aufspeicherung von
Uberschussenergie im Wasserstoffheizwert", varvid talaren
bl. a. framhöll, att transportkostnaderna för elektrisk
ström uppgår till mer än som motsvarar den elektriska
strömmens värmevärde. Den elektriska strömmen måste
emellertid under loppet av en dag användas i mycket
olika mängder och under vintern mera än under
sommaren, varför anläggningarna måste byggas tillräckliga för
täckandet av det största behovet, som kanske endast
uppträder några timmar på året. Emot denna
spetsbelastning svarar anläggningskostnaderna och därmed
de årliga fasta kapitalkostnaderna, vilka måste bäras av
de verkligen under året avgivna kilowattimmarna.
Belastningsfaktorn vid anläggningarna är emellertid i regel
icke högre än 0,25, vilket innebär, att man skulle kunna
alstra tre gånger så mycket ström utan särskilda
kapitalkostnader, och i följd därav skulle denna ström kosta
nästan ingenting. Den kunde användas för att täcka
värmebehovet om man gåve den sådan form, att den
kunde transporteras billigt, och detta är möjligt genom
vattensönderdelning under tryck. Härpå redogjorde tal.
för denna metod och visade även konstruktionen av sin
apparat. Den billiga vätgas, som härigenom
åstadkommes, har mycket stora användningsmöjligheter på olika
områden. Någon ängslan för överproduktion behöver
man icke hysa, även om man skulle utbygga samtliga
vattenfall, av vilka i Sverige kanske 15 % ha utbyggts.
Vätgasframställningen är, sade han,’ en
nationalekonomisk fråga av första ordningen.
Efter föredraget ajournerades förhandlingarna till på
aftonen.
Professor T. Lindmark höll efter förhandlingarnas
återupptagande kl. 20,15 ett föredrag om "Några
beräkningsproblem vid strålningsångpannor". Han framhöll,
att man under de senaste tio åren kunde konstatera en
kraftig utveckling även på ångpanneområdet.
Emellertid måste i samband med strålningsångpannans
konstruktion flera problem lösas och i fortsättningen av
föredraget dröjde talaren vid åtskilliga dylika. Slutligen
framlade han även resultat från de experimentella
undersökningar, som utförts i Tekniska högskolans
ångtekniska laboratorium under de senaste två åren.
Efter föredraget utspann sig en kortare diskussion
med yttranden av herrar B. Ljungström, V. Blomquist
och föredragshållaren.
A. Th.
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
avhöll ordinarie sammanträde å föreningens lokal
tisdagen den 19 mars 1929 under ordförandeskap av
professor B. A. Afzelius.
Sedan ordföranden förklarat sammanträdet öppnat,
valdes till justeringsmän för dagens protokoll jämte
ordföranden herrar Axel W. Svensson och Gunnar I. Wik.
I avdelningen inträdde genom anmälan hrr Mårten
Blomqvist, W. Dan Bergman och Nils Thorsson samt
genom inval hrr Magnus Dahl, Erik Gustaf Hysing
och Ludvig Thrysin.
Ordföranden meddelade, att S. I. S. godkänt den av
avdelningens styrelse lämnade garantiförbindelsen för
motprestation till ett den 7 juli 1928 beviljat anslag å
1 000 kronor såsom fortsatt bidrag för utarbetandet av
vissa normer, men att kommissionen beslutat precisera
användningsområdet såtillvida, att medlen skola
disponeras för utarbetande av normer för ång- och
vattenturbiner samt provtryck av ångpannor. Vidare
meddelade ordföranden, att S. I. S. beslutat tilldela ytterligare
understöd å 1 000 kronor för samma användningsområde
om arbetsplan lämnades. Ordföranden meddelade, att
styrelsen beslutat lämna begärd garantiförbindelse för
motprestation.
Till avdelningen hade inkommit en skrivelse från
S. M. S. med anhållan om yttrande över i skrivelsen
åberopat särtryck 111 angående "Standard för
rörmuttrar, andra förslaget", samt "Toleranser för
diameter-mått. Tillämpningssystem till ledning för tillverkning
av snickerimaskiner". Ordföranden, meddelade, att
ärendet remitterats till avdelningens standardkommitté för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
