Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 sept. 1929
mekanik
115
Fig. 5.
Fig. 6.
Sverige ej skulle hava förutsättningar för
automobil-tillverkning. Man borde väl snarare anse, att vi hava
stora förutsättningar med våra framstående
ingenjörer, kunniga arbetare och utmärkta materialier. Men
oavsett detta är automobilen numera en lika
oundgänglig vara, som hästar och vagnar voro förr. Nog
hade det varit onaturligt, om vi på den tiden hade
helt litat till import för att tillfredsställa vårt behov
av hästar och vagnar. Lika onaturligt är det, om vi
nu sedan behovet av automobiler uppgår till ca 40
mill. kr. pr år, skola helt lita till import för att
tillgodose detta behov. Man kan anföra, att flera
automobiler snart ej behövas mera i landet. Även om så
vore förhållandet, så kommer nyanskaffningen för
ersättande av utslitna och utrangerade vagnar att
ungefär motsvara den årliga utgift, som importen nu
belöper sig till. Det är därför med största intresse man
har att följa den svenska automobilindustriens
närmaste-utveckling och särskilt det initiativ, som tagits
av A.-b. Volvo. Man må hoppas att de i fig. 3
återgivna kurvorna om ytterligare fem år erhållit en annan
karaktär.
Förbränningsmotorindustrien.
Medan de två föregående industrierna endast giva
anledning till dystra reflektioner visar
förbränningsmotorindustrien en bild, som är mera uppmuntrande.
Då jag för fem år sedan försökte giva en bild av dess
läge, gav även den anledning till ytterst allvarliga
betraktelser. Medan industrien då befann sig i ett
ytterst tryckande läge, är nu en glädjande
återhämtning att anteckna, visserligen ej så att de allvarliga
reflektionerna kunna avskrivas
men dock så, att en viss
hoppfullhet är berättigad.
Industriens karaktär av exportindustri
(fig. 4) har i någon mån
ytterligare framträtt, i det att under
de fem sista åren 67 % av
produktionen gått på export mot
förut 63. Samtidigt fyller
industrien väl landets eget behov av
motorer, ty importen är
obetydlig. En oroande tendens hade i
detta avseende dock visat sig, i
det att importen från att vara 5
% i värde av exporten stigit till
10 %. Denna stegring har
fortsatt och uppgår nu till 14 %.
Den har emellertid förlorat sin
farliga karaktär. Medan ten-
densen förut framträdde ännu tydligare vid
beräkning i vikt (fig. 5), där den från 3 % stigit till
22,5 %, har den nu åter gått ned till mellan 4 och
5 %. Detta visar sålunda en liten importmängd
med höga priser, något som tydligen ej
uppmuntrar till ökad import. De höga priserna torde
bero därpå att till landet importeras
specialmotorer, vilka ännu ej tillverkas i landet, såsom t. e.
flygmotorer. Det är emellertid att hoppas, att den
planerade tillverkningen av dylika snart kommer
igång i vårt land.
En framträdande tendens vid min föregående
redogörelse var den betydande prisökning på svenska
exportmaskiner, som gjorde sig gällande efter kriget,
fig. 6. Detta pris var före kriget 1,80 kr pr kg men
hade efter kriget gått upp till 4,40 kr. pr kg. Nu är
detta pris åter nere på 2,40 kr. pr kg, ett pris om vilket
intet är att säga. Exportkvantiteten, vilken före
kriget varit i oavbruten stegring, föll efter kriget
kata-strofartat och var 1922 mycket låg. Sedan dess har
glädjande nog en omsvängning inträtt. Såväl
exportkvantitet som export- och produktionsvärde äro i en
sakta men oavbruten marsch uppåt.
Trots dessa glädjande fenomen är emellertid
situationen ej enbart ljus. Den tekniska sidan av
tänd-kulemotorproblemet synes mig ganska allvarlig. Jag
har så många gånger framhållit mina åsikter i det
avseendet, att jag ej längre kan påräkna någon
uppmärksamhet. Då tändkulemotorn alltjämt är vår
största produktions- och exportartikel inom
motorindustrien, skall jag därför i stället återgiva en annan
fackmans yttranden, vilka synas mig tungt vägande
R-/s vre/ rerAsføc/en /or mo/orer
/lOOO
30 *o SO
tføoy/verr effeA/.
Fig. 8.
SO 70 At.Ar
tO 30 tO SO
£jtø}f/i/er> effeAA.
Fig. 10.
SO 70 MAr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
