Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 5 juli 1930 - Multipelindunstning med luft-ångblandning av H. Elis A. Göth (forts.) - Om fältstyrkemätningar och deras betydelse, av Siffer Lemoine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 juli 1930
TE KNISK TIDSKRIFT
409
Sodahusets utformning blir då följande: Den från
diffusörhuset kommande svartluten går till
fler-kropparindunstaren, där en första indunstning sker.
Därifrån går den indunstade luten till roterugnen, i
vilken den sista indunstningen till torrhet sker,
varefter torrsubstansen brännes. De från roterugnen
avgående rökgaserna ha under dessa förhållanden en
ganska hög temperatur (600° à 700°), och kunna
därför utnyttjas för ånggenerering. Efter roterugnen äro
därför avgasångpannorna placerade. En del av den
därvid alstrade ångan går till indunstaingsbatteriet,
medan en annan del går till den övriga fabriken.
Tydligen kan endast den del av den alstrade ångan,
som verkligen användes för andra ändamål än
indunstning, anses som nyttigt alstrad. Beräknar man
den värmemängd, som denna ångmängd
representerar, finner man, att av den förbrända torrsubstansens
effektiva värmevärdet nyttiggöres 18 à 20 %.
Den förvånande låga siffran har åtminstone delvis
sin förklaring däri, att avgas-ångpannorna, om
avdunstningen skall bliva någorlunda tillfredsställande,
icke kunna effektivt utnyttja rökgasernas värme.
Slutligen bör måhända påpekas, att pannornas
ånggenerering är ytterligt ojämn; härtill kommer
även, att 35 à 40 % av totala ångpanneytan
erfordras för att alstra den för indunstningen erforderliga
ångan.
Med en indunstningsapparatur, placerad efter
varporna, och arbetande som en andra effekt efter
den- direkta indunstningen i roterugnsaggregatet, och
med utnyttjning av de mättade rökgaserna, kunna
avsevärda förenklingar och förbättringar uppnås.
Det tack vare denna anordning uppstående
bränsleöverskottet kan helt och hållet undandragas
roterugnen, och i stället användas för direkteldning av
en’ särskild panna, varigenom pannans
verkningsgrad höjes; härtill kommer, att denna pannas hela
ångproduktion blir nyttig. Någon ånggenerering för
indunstningsändamål erfordras icke. Slutligen bör
ångproduktionen kunna hållas praktiskt taget
konstant.
En beräkning på basis av gjorda mätningar vid
roterugnsaggregatet ger vid handen, att man med
en effekt efter den direkta indunstningen på detta
sätt bör komma fram till betydligt högre effektiv
ångproduktion än vad nu är fallet, och fråga är,
om icke det skall bliva möjligt att, fortfarande med
endast en effekt, göra sulfatfabrikerna helt oberoende
av främmande bränsle.
Ett slutgiltigt svar på den frågan kan endast en
utförd anläggning i full skala giva. Det är vår för-
hoppning, att detta icke skall låta vänta på sig
alltför länge. F-ör närvarande är nämligen under arbete
en indunstningsanläggning, som fullt utbyggd skall
avdunsta 4 ton vatten per timme. Den är avsedd
att utbyggas i två etapper, vardera på 2 ton
avdunstat vatten per timme, av vilka den först
utbyggda delen skall indunsta sulfatlut, medan den
senare „delen är avsedd för sulfitlutsindunstning.
Det i första ögonblicket måhända otroliga
förhållandet, att man med en effekt efter den direkta
förbränningen skall kunna uppnå ett bättre
värmetekniskt resultat än med en
multipelindunstningsanlägg-ning med 3 eller 4 apparater, har sin förklaring
däri, att såväl indunstning som ånggenerering komma
att gå med betydligt bättre verkningsgrad än vad nu
är fallet.
1 detta samband kan det förtjäna omnämnas, att
man vid en sådan indunstningsanläggning kan med
gott resultat nyttiggöra mycket fuktiga, lågvärdiga
bränslen, vilka nu knappast med någon fördel
kunna begagnas, då deras förbränningstemperatur
blir alltför låg. För indunstningsanläggningen spelar
denna temperatur ingen roll; för densamma är
nämligen rökgasernas mättningstemperatur den
avgörande faktorn, och denna kan vid ett lågvärdigt
bränsle uppgå till samma värde som för ett
högvärdigt.
Slutligen vill jag nämna några ord om de problem,
för vars lösande vi hoppas att denna nya
indunst-ningsmetod skall komma att få betydelse, nämligen
sulfitlutens nyttiggörande.
Som docent Öman nämnde, är det väldiga mängder
organiska substanser, som med sulfitluten går
tillspillo. För enbart Sverige utgör denna mängd som
nämnts ca 1 200 000 tons per år. Förr eller senare
måste denna fråga lösas, och det är föga troligt, att
ett nyttiggörande av lutens torrsubstans kan ske
utan föregående indunstning. Så länge man icke
funnit något annat avsättningsområde för de
väldiga mängder, det här rör sig om, måste man räkna
med att torrsubstansen huvudsakligen skall
användas som bränsle. De krav, som man under sådana
förhållanden måste ställa på
indunstningsanläggningen äro i första hand god värmeekonomi, absolut
frihet från inkrustbildning, lättskötthet, låga
driftskostnader, samt låg anläggningskostnad.
Genom ett allmänt införande av indunstning av
sulfitluten bör även spritutvinningen därur komma i
ett betydligt gynnsammare läge än vad nu är fallet,
då minskad ångförbrukning och minskad
anläggningskostnad böra kunna uppnås.
OM FÄLTSTYRKEMÄTNINGAR OCH DERAS BETYDELSE.
Av Siffer Lemoine.
Problemet rörande radiovågors utbredning samt
hörbarheten inom den — såsom jag tidigare benämnt
— inre mottagningsrayonen kring en sändarestation
är ett spörsmål, som är av den allra största vikt och
betydelse ej blott ur teknisk-vetenskaplig utan lika
mycket ur praktisk-ekonomisk synpunkt.
Detta gäller såväl vid befintliga rundradiostationer
som än mer vid projektering av nya anläggningar.
Speciellt i det senare fallet är det av fundamentalt
intresse såväl att i förväg kunna beräkna
approximativa storleken av den räckvidd, som en viss
anläggning kommer att få, som att omvänt, då en viss
räckvidd önskas, med tillräcklig noggrannhet kunna
verkställa erforderliga tekniska utredningar rörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
