Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1’34
TEKNISK TIDSKRIFT
8 febr. 1930
■5kydd5p£lßr£
f/^ ///.SV AW/Att^.^v^«!
J A" YDD5 PEIß R£
<x
Fig. 3.
centrumlinjer i medeltal blir 17 à 18 m. Orterna
drivas vidare 10 à 12 m kortare än de sidor av pelaren,
med vilka de äro parallella, varigenom ett mindre
inalmparti kommer att kvarstå som stöd för
närliggande transportort. Då dessa förberedande arbeten
äro utförda, sker utstrossningen av pelarna med
början längst in i arbetsrummen och sedan drar man
sig med strossen bakåt mot orternas mynningar.
Utstrossningen av pelarna utföres något olika, beroende
på takets beskaffenhet. Där berget är gott, och man
således ej behöver frukta ras, utstrossas i vardera
ortsidan så mycket som motsvarar halva pelarens
bredd. Detta förekommer dock icke ofta, utan
vanligen måste en del smärre malmpelare kvarlämnas i
och för takets uppstöttande. I gruvan Sancy-Trieux
utföres detta på sätt, som fig. 3 a utvisar. En mindre
tvärort drives mellan de parallella arbetsorterna och
från denna utstrossas sedan en del av pelaren,
samtidigt som man, om detta visar sig nödvändigt,
kvar-lämnar ett mindre malmparti som stöd. När allt är
utstrossat kring tvärorten, påhugges en ny närmare
pelarortens mynning och samma förfarande upprepas.
Vid Ottange II använder man sig av en annan metod,
vars utförande schematiskt visas å fig. 3 b. Här
göres tvär orten lika bred som de övriga orterna, men
från densamma drives sedan en eller möjligen två
mindre orter, kring vilka pelarens utstrossning sker.
Fig. 4.
Nya tvärorter påhuggas med 9,5 m centrumavstånd,
allteftersom malmen utbrytes kring de äldre.
Som förut nämnts kvarstår till stöd för
transportorter stora malmpelare, vilka uttagas, då dessa
transportleder ej längre behöver komma till användning.
Det förfaringssätt som då ofta användes synes å
fig. 4, där vi antaga att pelarna kring orterna T2 och
S2 skola uttagas. Man börjar vid skärningspunkten
mellan T3 och S„ och utstrossar de bägge pelare, som
skydda orten S2. Då man
med strossen kommit i
närheten av korsningspunkten
A, avstannar arbetet med
dessa pelare, men i stället
börjas samtidigt i punkterna
B och C utlastningen av
pelarna kring orten T2. När
även dessa senare äro
ut-strossade fram till A.
vidtager arbetet med de två
återstående pelarna kring S2,
varvid man drar sig bakåt
mot punkten D. Siffrorna
å fig. 4 utvisar den
ordningsföljd, i vilken arbetet utföres.
All malm kommer således i detta fall att utfraktas
genom orterna S2 och T1 för vidare transport till
huvudutfraktsort.
Malmens upplastning sker vanligtvis med spadar,
försedda med långa skaft, varför den ganska stora
höjden å gruvvagnarna ej har alltför stor menlig
inverkan på lastningseffekten, som dock är tämligen
låg eller c:a 8—10 ton per man och skift. I denna
effekt inräknas då även borrning och skjutning samt
transport av vagnarna till uppställningsspår.
En del maskinella anordningar för malmens
upplastning börjar här och var komma till användning,
och i allmänhet med goda resultat, varför man kan
förvänta, att dessa mer och mer komma att införas.
Såväl skrapor som lastmaskiner hava försökts. Så
t. e. har inan i Ottange II med skrapa uppnått en
effekt av 15—16 ton per skraptimme. Skrapspelet
var från Sullivan Machinery Co., Chicago, typ H. E. 4,
och med nedanstående huvuddata:
Antal lintrummor..............................2 st.
Hästkraftantal ..................................12 hkr
Linhastighet vid full last................80 m/min.
Vikt (utan linor)............ c:a 440 kg
Största längd ....................................1400 mm
„ höjd ......................................580 „
„ bredd ....................................550 „
Lintrummans diam............................290 .,
Lintrumman rymmer med 3/s" lina 120 m
1 / " 70
5) )) ?j / 2 ?? 1 " 53
I gruvan Sancy-Trieux åter arbetar en elektrisk
lastskopa med en effekt, som uppgives till 200 ton per
skift. Skopan är av amerikansk tillverkning Thew
typ S och följande data:
Största längd ............ 5 125 mm
„ bredd ............ 2 075 „
Arbetshöjd ............... 2 480—2 810 mm
Minsta bredd å arbetsrum 5 m
Högsta lyfthöjd av dippern 1 200—1 580 mm
Dipperns rymd............ 1/2 yard3 ; c:a 400
kg malm
Vikt ..................... 13 ton
Åkhastighet........... c:a 17 m/min.
Svänghastighet ........... 6 varv/min.
Grävmotor ............... 20 hkr
Hissmotor ................ 12 „
Svängmotor .............. 12 „
Åkmotor densamma som grävmotor.
För grävmaskinens betjäning äro fyra à fem man
sysselsatta på följande sätt: en skopförare, en eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
