Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 febii. 1930
BERGSVETENSKAP
43
slag överföres till kolven P medelst ett kort borrstål
och uttränges ur cylinderrummet en viss liten mängd
olja för varje slag av bergborrmaskinen. Denna
oljemängd pressas genom ett litet hål av bestämd
diameter i strypflänsen, L, och den per viss tidsenhet
undanträngda oljemängden uppmätes i ett graderat
mätrör G. Den sålunda undanträngda oljemängden
ger ett mått på det arbete, som utförts under
kolvens, P, förflyttning en viss sträcka. Genom att
variera på öppningens storlek i flänsen, L, kan man
efterlikna borrning i bergarter av olika hårdhet,
varvid då givetvis ett mindre hål bjuder större
motstånd för oljans passage och de sålunda erhållna
resultaten skulle motsvara borrning i hårdare
bergarter. Provmaskinen utrustades dessutom med en
indikator C, vars diagramtrumma framdrevs vid
konstant hastighet medelst ett urverk. På denna
indikator avlästes slagantalet hos borrmaskinen.
Emellertid visade det sig snart, att de värden, som erhöllos
med den ovan beskrivna anordningen med
strypflänsen L, voro synnerligen otillfredsställande. Så
avlästes t. e. en större mängd undanträngd olja i
mät-röret G, då maskinens vikt pius viktbelastningen W
fick verka direkt på kolven P med borrmaskinen
i vila än under samma förhållanden med
borrmaskinen i arbete. Anledningen till detta förhållande är
att söka däri, att borrmaskinen och vikten W helt
avlastas från kolven P under vad man skulle kunna
kalla "borrmaskinkolvens återstudsningsperioder".
Under stor del av den tid borrmaskinen är i arbete är
kolven P således obelastad och följaktligen uttränges
under denna tid ingen olja genom flänsen L. Är
borrmaskinen i vila däremot är kolven P belastad under hela
försökstiden. För att råda bot mot det fel i
anordningen, som kunde härledas från flänsen L, utbyttes denna
mot en fjäderbelastad kulventil, se fig. 5. Då olja
Fig. 5.
pressas ut från provningsmaskinens cylinder, får den
på väg till det graderade mätröret G passera ett 3/s"
hål i flänsen T, se fig. 5. Ovanför denna öppning
befinner sig en fjäderbelastad kula. Styrkan av fjädern,
S, är så avvägd att den är tillräckligt stark för att
förhindra olja att passera genom hålet i flänsen T
endast på grund av borrmaskinens, kolvens och extra
belastningens vikt. En nål ventil V reglerar oljeflödet
från öppningen O och är det således genom denna
nålventils inställning man kan efterlikna borrning i
bergarter av olika hårdhetsgrad. Nålventilen kan
fastlåsas i önskade, bestämda lägen.
Vid provet i Witwatersrands Universitets
laboratorium hade nålventilens lägen bestämts till 1 varv,
2 varv, 3 varv och 4 varv, motsvarande en area av
öppningen O av c:a 2,8 mm2, 5,4 mm2, 7,7 mm2 och
9,7 mm2 (0,00432 kv.-tum, 0,00834 kv.-tum, 0,0120
kv.-tum och 0,0153 kv.-tum). Oljan under kolven P, se
fig. 4, utgjordes av en tunn olja av samma kvalitet,
som användes för smörjning av kompressor-cylindrar
och hade en viskositet av 63,5 enheter. Under
försökens gång uppmättes regelbundet oljans temperatur
men kunde inte någon anmärkningsvärd höjning av
temperaturen antecknas.
Avläsningarna vid provens utförande uppsattes i
följande tabell:
Provets nr Nålventil varv
öppnade Statiskt tryck kg/cm2 P- Kinetiskt tryck kg/cm2 P- Luftkvant kg/min. Q- Avläst
oljemängd R. Slag/min. N. [-Undanträngd-] {+Undan- trängd+} olja kg luft per min. R/Q
i 2 3 4 5 6 7 8
där alltså första kolumnen angiver provets nummer.
Den andra kolumnen visar huru många varv
nålventilen V, se fig. 5, varit öppen. Tredje kolumnen
angiver lufttrycket i ledningssystemet då luften ej är
i rörelse, dvs. då alla kranar äro stängda. Den fjärde
kolumnen bär som överskrift "Kinetiskt tryck" och
angiver lufttrycket i kg per cm2, då luften är
pådragen till borrmaskinen. Skillnaden mellan "statiskt
tryck" och "kinetiskt tryck" skulle alltså utgöras av
friktionsförluster. Kolumn fem angiver vikten i kg
av den luftmängd, som per minut passerar genom
borrmaskinen vid de olika "kinetiska" trycken.
Uppgifterna för denna kolumn erhöllos från en "F. M. L."
luftmätare, som var inkopplad i luftledningen alldeles
intill borrmaskinen. Korrektion för lufttemperaturen
gjordes på basis av temperaturavläsningar under
provet. Kolumn sex angiver den genom öppningen O,
se fig. 5, utträngda oljemängden och avläses i cm å
det graderade mätröret G, fig. 4. Slagantalet per
minut erhålles från indikatordiagrammet C, fig. 4, och
finnes uppförd i kolumn sju. Den sista kolumnen
angiver resultatet, som erhålles genom att dividera
värdena i kolumn sex med värdena från kolumn fem.
Det sålunda erhållna värdet är ett mått å det arbete,
som utförts per kg luft och är därför ett värde, som
angiver den relativa effekten hos borrmaskinen i
fråga. Kurvor uppritas med värdena från kolumn
fyra avsatta efter vertikalaxeln och de från kolumn
sex resp. kolumn åtta efter horisontalaxeln.
Försöken vid Witwatersrandsuniversitet hava för
det första ådagalagt att utprovandet av
bergborrmaskiner enligt mera vetenskapliga metoder än de
som provning nere i gruvan erbjuda är ett
väsentligt svårare problem att lösa än vad man först skulle
vilja föreställa sig. Emellertid synes det nu, som om
man skulle kommit över de största svårigheterna,
och att den provningsmaskin, som nu utarbetats,
skulle giva synnerligen tillförlitliga värden under de
olika förhållanden en bergborrmaskin i praktiken kan
tänkas arbeta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
