Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 febr. 1930
ELEKTROTEKNIK
35
Strömmen ^2 / sin (cot — <p) kan uppdelas i en aktiv
komponent \/2 Ip sin a>t, som är i fas med spänningen,
och en reaktiv komponent —\/’2 Iq eos cat. Tydligen är
Ip — I eos cp
Iq = / sin cp
I = v/// + lf.
Denna uppdelning kan ske genom räkning och
åskådliggöres i kurvform enligt fig. 2, eller också kan
den ske geometriskt i vektorform enligt fig. 3. I
senare fallet är att märka, att vektordiagrammet endast
är ett konstruktionsdiagram och därför icke får
fattas som någon verklighetstrogen bild av det
fysikaliska förloppet. Om diagrammet tänkes rotera
kring punkten O med vinkelhastigheten <x>. komma de
olika vektorernas projektioner på en fast linje att
representera de verkliga ögonblicksvärdena. Det är
allt. Någon verklig rumsvinkel mellan spolens
spänning och ström, eller mellan olika
strömkomponenter, existerar naturligtvis icke. Såväl spänningar som
strömmar sammanfalla till sin riktning ständigt med
ledarens längdriktning. De s. k. fasvinklarna äro
matematiska uttrycksmedel för växelstorheternas
tidsintervall, liksom hela vektordiagrammet är att fatta
enbart som en — skickligt uttänkt — symbol för vad
som i verkligheten sker.
Multipliceras strömmen I och dess komponenter Ip
och Iq med spänningen E, erhålles den skenbara
effekten Ps samt dess komponenter Pp och Pq.
Betrakta vi multipliceringen med E som blott och bart
en proportionell omräkning av strömmarnas
talvärden, kan diagrammet i fig. 3 genom utbyte av alla
’T’ mot "P" ändras till ett numeriskt diagram för
effekten. Men härigenom blir diagrammet en
ofantligt mycket abstraktare representation av
verkligheten än förut. De olika effektkomponenternas
vektorprojektioner på en fast linje äro icke längre mått
på verkliga ögonblicksvärden. Den aktiva effekten Pp
är ju konstant i alla ögonblick, och den återstående
delen av effekten pulserar med dubbla
strömfrekvensen oeh är absolut icke identisk med den reaktiva
effekten Pq. Se ekv. (5) och fig. 1. Diagrammet är
asynkronmotorer, transformatorer m. m. Den
skenbara effekten bestämmer i stort sett maskiners,
ledningars, apparaters etc. dimensionering med hänsyn
till uppvärmningen, och detta begrepp spelar
därigenom en viktig roll vid beräkning av
material-åtgång och kostnad.
Fig. i.
fortfarande ett strömdiagram, ehuru med omräknade
numeriska värden.
Det torde stå klart för en och var, att våra
begrepp reaktiv och skenbar effekt hava sina rötter i
.s’/röw,-diagrammet. Jag skall här icke uppehålla mig
vid graden av fysikalisk realitet hos dessa storheter.
Det kan dock vara på sin plats att erinra om, att
den reaktiva effekten lämpligen kan betraktas som
en magnetiseringseffekt, vilken genereras av t. e.
ett synkronmaskineri och förbrukas av ledningar,
y/a" ± b’1
där a och b äro de ifrågavarande måtten. Nu vill
säkert ingen bestrida det förnuftsenliga i ekv. (4)
Ps = v/zy + r?
och något hinder för användande av gemensam
måttenhet för skenbar, aktiv och reaktiv effekt finna vi
alltså icke.
Fig. %
Effektkomponenternas måttenheter.
Vi skola nu övergå till att undersöka, om någon
oegentlighet liknande de i uppsatsens början påtalade
kan hindra oss att mäta aktiv och reaktiv effekt i
samma enhet. Det är väl endast tvetydigheten hos
’’kilogrammeter", för vridmoment eller energi, som
kan göra någon tveksam. Ett vridmoment
multiplicerat med en vinkel blir en energi. Till sin s. k.
dimension skilja sig alltså storheterna vridmoment
och energi genom storheten vinkel. Skilja sig icke
ävenledes storheterna aktiv effekt och reaktiv effekt
genom en vinkel, 90°? Nej, ty vi hava ju nyss sett,
att denna vinkel för det första är hämtad från
strömmens vektordiagram och att den för det andra icke
är någon verklig rumsvinkel utan endast ett
matematiskt uttrycksmedel.
En gammal god regel
säger, att addering av mått är
förnuftig endast om
måttenheten är gemensam. Det är
absolut förnuftslöst att
addera 10 och 20, om 10 betyder
meter och 20 betyder
minuter, eller om talen uttrycka
kraft-kilogram resp.
mass-kilo-gram, moment-kilogrammeter resp.
energi-kilogramme-ter, längd-centimeter resp.
in-duktans-centimeter eller
kapacitets-centimeter. Vi kunna
utsträcka regeln att omfatta all addition enligt
schemat
Fig. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
