Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 11 juli 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 JULI 1931
BERGSVETENSKAP
51
fasthetsegenskaperna i det härdade materialet
hastigt med Cr-halten upp till ca 0,6 % Or, varefter
någon ytterligare stegring ej inträder. Silicidens
sammansättning ar Cr2Si eller O3Si. Legeringen
förhåller sig vid varmbearbetning som koppar,
tlpp-lösningsbehandlingen utföres vid 950° och tager ca
l timme, varefter hastigt kyles i vatten.
Utfällnings-behandlingen (se fig. 13) utföres vid ca 525° under
en timme, varefter på två timmar sänkes till 450°,
varest legeringen hålles ca 10 timmar. Härigenom
erhålles en brottgräns av 40 kg/mm2, en förlängning
(2") av 25 % och en elektrisk ledningsförmåga
uppgående till 80 % av kopparns. Underkastas den
härdade legeringen dragning, så att arean minskas
med 40 %, blir brottgränsen ca 57 kg/mm2 och
elektriska ledningsförmågan ca 78 % av kopparns. Av
fig. 13 framgår, att hårdheten och hållfastheten under
utfällningsbehandlingen vid 550° får ett tydligt
maximum efter ca l Va timme. Något dylikt
förekommer ej vid 450°.
Heuslerlegeringar,
Redan år 1914, således innan de i det föregående
behandlade förklaringarna beträffande
härdningsför-loppet framställts, hade Heusler påträffat
härdningsbara ternära kopparlegeringar. Utom koppar
innehålla alla dessa legeringar mangan samt därjämte
endera aluminium eller kisel. Högprocentiga
legeringar med en manganhalt av 20 % och däröver samt
en aluminiumhalt av 9 % och mera visa starkt
ferro-magnetiska egenskaper, men desamma äro dock
rodan i mjukt tillstånd så hårda, att stora svårigheter
uppstå vid formgivningsarbeten. Därför har man
nödgats sänka tillsatserna, men till följd härav bliva
de efter värmebehandlingen uppnådda
hållfasthetssiffrorna väsentligt lägre. I tab. 3 angivas
hållfasthetsegenskaperna hos några hithörande legeringar.
Påfallande är, att en betydande hårdhetsökning vid
värmebehandlingen motsvaras av blott en ringa
ökning i hållfastheten. Detta är en företeelse, som ofta
påträffas vid Härdningsbara legeringar (t. G. koppar-
järn).
Vid Heuslerlegeringar med kiseltillsats, de s. k.
Isimalegeringarna,1 inträder även efter normal
avkylning från flytande tillstånd och efterföljande
upphettning vid ca 260° en härdningseffekt.
Hållfasthetsegenskaperna hos en Isimalegering angivas i
tab. 3.
Härdningseffekten hos Heuslerlegeringarna
sammanhänger med sönderfallandet av den ternära
beta-blandkristallen i alfa- och gammakristaller (härdning
sålunda enligt fig. l B). Vid lägre temperatur
sönderfalla sedan gammakristallerna i alfa- och delta-
i Heusler, Werkstoffhandbuch, Nichteisenmetalle, F. 10.
kristaller. Härdningsförloppct- är sålunda ganska
invecklat»
Ädelmetalleg er ingår*
Ett flertal härdningsbara system påträffas även
bland ädelmetallegeringarna, dvs. sådana legeringar,
vars huvudbeståndsdel är en ädelmetall, sålunda
silver, guld eller platina, med ädelmetaller eller
oadel-metaller såsom koppar, nickel eller någon annan som
tillsats. Bland dessa legeringssystem finnas ett
flertal med stor praktisk betydelse. Jag skall ej ingå
på någon närmare beskrivning av dessa legeringar,
utan endast i tabellform ange de resultat, som kan
ernås genom värmebehandling.
I tab 4 angives en silverlegering innehållande 92 %
Äg och 8 % Cu.1 Silver förmår vid 875° att
upptaga ca 8.9 % Cu i fast lösning men blott ca 1,9 %
vid 300°. Efter upplösningsbehandlingen är
brinell-talet hos denna legering 51 kg/mm2, brottgränsen 24
och förlängningen 35 %. Efter
utfällningsbehandlingen, IVa timme vid 280°, stiger brinelltalet till 107,
brotthållfastheten till 41,3, under det att
förlängningen minskas till 8 %. En betydande
härdningseffekt kan sålunda konstateras.
Utom de rena Äg-Cu-legeringarna ha under den
senaste tiden Äg-Cu-Cd-legeringar fått stor
användning. Kadmiumtillsatsen gör legeringen mera
be-arbetbar speciellt vid upptryckningsarbeten och ökar
därjämte beständigheten gent emot kemiska angrepp.
Vid en legering med 90 % Äg, 6 % Cu, 4 % Cd ökas
hårdheten genom härdning från 43 till 101 kg/mm2
och vid en legering innehållande 80 % Äg, 6 % Cu,
14 % Cd från 47 till 120.
Vid en del vita guldlegeringar användes platina
som tillsatsmetall, och redan 10 till 15 % platina
ger sålunda guldet vit färg. Vid så låg platinahalt
äro dock dessa legeringar ej härdningsbara, utan
härför erfordras 20 å 25 % platina.
Tillståndsdiagrammet är förmodligen av samma typ som vid Äg-Cu.
Vid en legering innehållande 75 % Au, 25 % Pt kan
genom härdning en hårdhetsstegring på 50 %
erhållas.2
För vita guldlegeringar användes även
nickeltillsats. Dessa legeringar äro härdningsbara, och
härd-ningseffekten beror på sönderfallandet av en vid
högre temperatur stabil kristallart. En legering
innehållande 77 % Au och 23 % Ni ökar genom
härdning i hårdhet från 242 till ca 306 kg/mm2.
Vid Au-Cu-legeringar förekomma, som
inledningsvis antyddes, härdningsbara system, där härdningen
står i samband med omsättningar mellan två fasta
lösningar. (Fig. l A). I tabellen äro angivna några
1 Fraenkel vind Schaller. Z. Met. 1928, sid. 237.
2 Nowack. Z. Met. 1930, sid. 98.
Tab. 3. Hållfasthetsegenskaper hos Heuslerlegeringar.
Sammansättning
i Tillstånd
Proportiona-litetsgräns kg/’ mm2
Brott gräns-kg/mm2
Förlängning
Hårdhet i Mårtens– Heyn
P 0,05
86 Cu 5 Mii 9 Al ................................................ <J
i
Valsad mjuk
29
74
15
170
" härdad
49
75
16
202
78 Cu 13 Mn 9 Al ................... ............................. {
Valsad mjuk
67
19
330
" härdad ,
__
96
1
570
83 Cu 15 Mn 2 Si ................................................ ^
Valsad mjuk
-
53
22
127 |
j " härdad i
- .
75
11
228 !
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
