Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
TEKNISK TIDSKRIFT
28 FEBR. 1931
Fig. 2.
har Vattenbyggnadsbyrån konstruerat ett intressant
trapetsstämbord, som beskrivits i Teknisk tidskrift
förra året.
Kraftverkens utbyggnadsgrad i förhållande till
tillgängliga vattenmängder har ökats i samband med
regleringar och utbyggnad av ångreserv. I detta
hänseende torde Sydsvenska kraftaktiebolaget ha gått
längst i Sverige. Bolagets senast igångkörda
kraftverk, Karsefors, är utbyggt för dubbla
medelvatten-föringen, och utbyggnadsgraden i Laholm blir ännu
något större.
Man börjar nu mera allmänt överväga frågan om
automatisering av kraftverken, särskilt de smärre, vid
vilka besparingarna härav väga mest. - Vid de
stora kraftverken brukar man dock ej gå in för
helautomatisering, men man gör maskinutrustningen
sådan, att driftpersonal i största utsträckning sparas.
På grund härav ställes numera alltid mycket stora
fordringar på driftsäkerheten hos de
hjälpmaskine-rier, varav driften är direkt beroende, nämligen
tur-binregulatorerna med oljepumparna samt
magnetise-ringsmaskinerna, och man undviker att driva någon
av dessa maskiner med elektrisk ström från
kraftnätet, vilken influeras av störningar utifrån.
Beträffande arbetsmetoderna vid kraftstationernas
utförande kan man anteckna, att förståelse mera
allmänt tycks ha vunnits även i vårt land för de
fördelar, som kunna uppnås med tidsenliga
arbetsmaskiner. Vinsterna bli givetvis störst för sådana arbeten,
som omfatta stora massor, alltså i normala fall först
och främst Jordschaktning och därnäst bergsprängning.
Man ordnar om möjligt så, att arbetsmaskinen, i detta
fall grävmaskinen, direkt kan ta i schaktet och lägga
i tipp utan transport med rullande material. Vad
inan kan vinna i byggnadstid med tidsenliga
arbetsmaskiner för dylika arbeten har man exempel på från
Karsefors, där kraftverket färdigbyggdes på den
korta tiden av l±/2 år, trots att ungefär 1/2 million m3
jord och 50 tusen m3 berg måste utschaktas.
I allmänhet studerar man nog nu frågan om de för
arbetet lämpligaste arbetsmaskinerna redan vid
projekteringen av kraftverken, och detta är också nöd-
vändigt, enär valet av
arbetsmaskiner i sin tur inverkar
på förslagets lämpliga
utformning. I samband härmed vill
jag erinra om Sydsvenska
kraftaktiebolagets för länge
sedan offentliggjorda
jätteprojekt, det s. k.
Bolmenför-slaget, för vilket
undersökningar hava igångsatts förra
året. Det avser att medels
kanaler och indämningar föra
fram sjön Bolmens vattenyta
ända till närheten av Knäred,
en sträcka om 35 km, där ett
samlat fall av 65 m höjd
skulle erhållas.
Schaktmassorna beräknas till ca 9 mill.
m3. Förslagets realiserande
förutsätter givetvis
anskaffande av med hänsyn till
arbetenas omfång lämpade mycket
stora arbetsmaskiner. Man
skulle på detta sätt få en stor
kraftstation i stället för eljest flera små för samma
fallsträcka, och de anläggningar, som komma att
kräva framtida underhåll, skulle bli minimala mot i
det andra fallet.
Beträffande arbetenas utförande vill jag även
nämna, att man börjat använda järnkonstruktioner i
ökad omfattning även för provisoriska anordningar.
Härtill bidrar, att priset på järn under det gångna
året varit lågt. I Vargön utföres t. e.
fångdammsan-ordningarna för kraftstationens både uppströms- och
nedströmssida huvudsakligen av järnkonstruktioner.
Fig. 1.
Under året ha på uppdrag av vattenfallsstyrelsen
omfattande modellförsök utförts vid tekn. högskolans
vattenbyggnadslaboratorium för dammen i Vargön,
varmed utrönts dels lämpliga utskovstyper för att
möjliggöra noggrann mätning av avbördningen, dels
de lagar, som gälla vid desamma, och lagarnas
giltighetsområden, allt saker som tidigare varit ganska
litet kända. De vunna resultaten hoppas vi i viss
mån också ha klarlagt problemet angående
mätdam-mar i allmänhet.
Senare års erfarenheter på betongområdet ha visat,
att man ofta med fördel kan släppa efter något på
kravet på noggrann kornfördelning hos sanden mot
att man använder cementrikare betongblandningar,
detta t. o. m. vid vattenbyggnader. I detta
sammanhang vill jag erinra om den höga cementhalt, som
kom till användning vid den av
Vattenbyggnadsbyrån konstruerade och kontrollerade kraftstationen
i Perak, Bortre Indien, där 460 kg cement per m3
betong användes för armerade konstruktioner.
VÄGAR.
Av kapten ERNST AUGUSTINSSON.
I svenska vägväsendets historia torde år 1930
komma att bliva inskrivet som ett vägreformationsår.
Sålunda har vägväsendets omorganisation, denna
gamla segslitna fråga, fått sin slutliga utformning
och genomförts den l juli. Ny motorfordonsförord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
