Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 4
APRIL 1931
TEKNISK TIDSKRIFT
: WALO finna
INNEHÅLL: Samband mellan fysikaliskt-kemiska och tekniskt viktiga egenskaper hos betong, av civilingenjör
Donovan Werner och Stig Giertz-Hedström. - Hooverdammen. - Notiser.
SAMBAND MELLAN FYSIKALISKT-KEMISKA OCH
TEKNISKT VIKTIGA EGENSKAPER HOS BETONG.
Av civilingenjör DONOVAN WERNER och STIG GIERTZ-HEDSTRÖM.
Betongens hårdnande förorsakas av de kemiska
reaktionerna mellan cementet och vattnet, varvid en
ny produkt, hårdnat cement, utbildas. På grund av
sina fysikaliskt-kemiska egenskaper sammanbinder
denna de övriga beståndsdelarna i betongen, som
härigenom erhåller hållfasthet ävensom elasticitet och
täthet (kompakthet). Huru dessa, liksom andra, tekniskt
värdefulla egenskaper hos betongen bero av det
hårdnade cementets fysikaliskt-kemiska egenskaper är
emellertid trots frågans stora betydelse föga känt.
Det är givet, att om man också kan anse, att
betongens egenskaper i första hand betingas av det
hårdnade cementets, dessa dock icke enbart äro
avgörande, utan att närvaron av sand- och stenmaterial
innebära nya moment. Vid ett försök att klargöra
dessa förhållanden måste arbetet emellertid i första
hand inriktas på ett studium av egenskapssambanden
hos det hårdnade cementet som sådant, innan
undersökningarna med fördel kunna behandla det mera
komplicerade systemet, betong.
I det följande framläggas en del försöksresultat,
som bidraga till att klargöra dessa
egenskapssamband, och som erhållits vid de cementundersökningar,
som med stöd av Ingeniörsvetenskapsakademien och
Slite cement och kalk a.-b. bedrivas vid akademiens
laboratorium. Av de erhållna resultaten framgår, för
hittills undersökta cementmaterial, att de för
tekniken väsentliga egenskaperna tryckhållfasthet,
drag-hållfasthet, elastlcltetsmodul, krympning och
permea-bilitet hos det hårdnade cementet äro betingade
huvudsakligen av graden och arten av vattenbindningen
i systemet cement -j- vatten, under det att t. e.
cementmaterialets kemiska sammansättning i övrigt
synes vara av underordnad betydelse i detta
sammanhang.
I. Mätmetoder.
a. V altenbindning.
I en tidigare uppsats1 har en av förfina redogjort
för en undersökning av vattnet i betong. Av denna
undersökning har framgått, att man lämpligen kan
särskilja tre olika slags vatten i betong, nämligen
fast bundet vatten, löst bundet vatten och fritt vatten.
i Giertz-Hedström, S.: "Undersökning av vattnet i
betong-. I o. II." Teknisk tidskrift 1930, häfte 50, och 1931,
häfte 2.
Det fast bundna vattnet definieras såsom det vatten,
som kvarstannar i ett krossat prov vid snabb och
isoterm uttorkning och innefattar förutom kemiskt
bundet vatten (hydratvatten, kristallvatten) även
starkt ytadsorberat vatten. Det löst bundna vattnet
definieras såsom icke utfrysbart men väl (under de
angivna betingelserna) uttorkbart vatten och omfattar
kapillärt och lösare absorptionsbundet vatten. Det
fria vattnet till sist, definieras såsom utfrysbart
vatten. I den angivna uppsatsen redogöres vidare för
de mätmetoder, som utexperimenterats och använts
vid vattenbindningsbestämnmgarna och som här
förutsättas vara kända samt huru man, medelst
kompletterande bestämningar av specifik vikt, kan beräkna
"volymen" av det fast bundna vattnet, som
tillsammans med cementets (och övriga fasta materials)
volym bildar volym fast fas, under det att volymen
av det fria vattnet utgör volym flytande fas och det
löst bundna vattnets volym kan sägas utgöra volym
halvfast fas. Siffermaterialet angående
vattenbindningen i föreliggande uppsats har hämtats från denna
undersökning, där det även angivits, i vad mån
gränserna mellan vattenslagen slutgiltigt skola kunna
preciseras. ; : j _|
b. Tryckhållfasthet.
Mätningarna av tryckhållfastheten ha skett å kuber
med 50 cm2 sida gjutna i normenliga formar. För
provningarna har använts en hydraulisk press
(konstruktion Oscar A. Richter), försedd med
kontrollmanometer och trenne kolvar för mätområden upp till
resp. 5000, 25000 och 60000 kg belastning,
varigenom en god avläsningsnoggrannhet kunnat erhållas
även vid låga hållfastheter. Varje hållfasthets var de
representerar medeltalet av 6 parallellbestämningar.
Lagringen av provkropparna (tryckprovkroppar
såväl som samtliga andra provkroppar) har skett i ett
för ändamålet konstruerat "fuktskåp" med konstant
temperatur (20° ± c:a 1°); luften har genom en
cir-kulationsfläkt tvingats att passera vattenfyllda
porösa tegel och härigenom fuktighetsmättats
(fuktig-hetsgrad: 98-99 %).
c. Draghållfasthet.
Bestämningarna av draghållfastheten ha skett å
prover gjutna i formar för tillverkning av vanliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
