Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 JUNI 1931
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
7B
såge förbi verket, varvid
alltså1 vattenbesparing uppnås.
Kraftverksägaren bör ha rätt
att fordra, att
timmerrnagasi-net även utnyttjas i detta
syfte.
I detta sammanhang må
påpekas, att möjligheten till en
dygnsreglerad flottning bör
övervägas, så snart ett
tim-mermagasin finnes eller
kommer att inrättas ovanför en
kraftverksdamm. Det kan
mycket väl tänkas, att de
betydande utlägg som ofta äro
förknippade med anläggandet
av en flottningsränna
därigenom inbesparas. De modärna
sänkbara sektorluckorna
medgiva en snabb tömning av
timmermagasinet och den per
stock erforderliga
vattenmängden torde i många fall icke bliva större än vid
flottning i ränna, där inmatningen, som är beroende
på flottningsmanskapets prestationer - vilka ligga
utanför kraftverksägarens kontroll – är den
avgörande faktorn. I de fall, där vattenbassängens
area är stor och flottning i ränna icke beräknas
förekomma varje år, torde dygnsreglerad flottning
ställa sig ekonomisk även om vattenåtgången per
stock skulle bliva väsentligt högre än vid flottning i
ränna.
Jag har sökt påvisa att flottningen och
vattenkraften hava åtskilliga gemensamma intressen av
sådan betydelse, att redan de borde föranleda ett
samgående dem emellan. Men det erfordras som sagt ett
energiskt upplysningsarbete för att ett välvilligt
samarbete skall komma till stånd.
Upplysningsarbetet bör även gå ut på att klarlägga,
att vattenkraften likaväl som flottningen är ett
allmänt intresse. De exploatera båda en naturtillgång.
Från nationalekonomisk synpunkt bör fördelningen
av vattnet mellan de båda intressena ske på sådant
Fig. 11. Avesta Storfors. Sektion genom huvudflottningsutskov.
sätt, att resultatet blir ett optimum. Varje droppe
vatten, som kunde tillvaratagas i ett kraftverk, men
som måste avstås för flottningen, har ett visst värde.
Det gäller alltså att avväga den minsta ekonomiskt
lämpliga vattenmängd, som bör tillmätas åt
flottningen. För nutidens ekonomiska uppfattning måste
flottningens yrkande på att få disponera så mycket
vatten, som den anser vara enbart för sig tjänligast,
framstå såsom högst oberättigat.
Det är ju uppenbart, att ett riktigt avvägande av
skälig flottningsvattenmängd är ett svårt spörsmål.
Vattenåtgången per flottad enhet blir beroende på
flottningsintensitetens variationer under
flottnings-tiden. Intensiteten blir i första hand beroende på
flottningsledningens organisationsförmåga, men
lämplig vattentillgång, väder och vind m. m., spela även
en betydande roll. Det åstadkommes icke mycket
vattenbesparing med t. e. en ränna, som på
flottnings-föreningens yrkande givits en sådan kapacitet, att
den kan transportera det i framtiden största möjliga
tänkbara antalet stockar per dygn, om denna ränna
måste hållas öppen under långa perioder för att
LANGDSEHT/ON
SEKTION GENOM
VRIDNINGSCENTRUM
SEDD MOTSTRÖMS
SKALA
M t O f 2 345 6 METER
SEKTIONER AV KULVERTEN
JL
Fig. 12. Avesta Storfors. Sektion av flottningsränneintag och kulvert. Kulverten är invändigt klädd med plåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
