Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 SEPT. 1932
MEKANIK
105
sådan icke ansågs vara nödvändig, lika litet som man
enl. Schulte tidigare utfört mera ingående undersökningar angående eftersläpningar hos tidigare använda
rostanordningar.1
Författaren har i sin praktik haft tillfälle att göra
en del undersökningar på området, som visade, att
med vissa eldstadsanordningar av gammalt datum
under vissa driftförhållanden en större följsamhet
kunde uppnås, än man tidigare hade antagit.
Sålunda utfördes sådana undersökningar år 1921 i ångstationen vid pappersbruket i Grycksbo i samband
med Ingeniörsvetenskapsakademiens undersökningar
över halvgasugnarnas arbetssätt. Av dessa följsamhetsundersökningar publicerades endast resultatet
från två provserier med varierande belastning samt
från ett försök vid uppkörning av en panna, som
varit ur drift under 24 tim.2 Vid ett annat tillfälle
konstaterades vid direkta försök att en
vattenrör-panna med undermatare av Dano-typ, som arbetade
med till 180°C förvärmd luft, var så följsam i driften,
att påtänkta andra anordningar för övertagandet av
belastningsspetsar avskrevos. Liknande iakttagelser
gjordes vid andra anläggningar där förvärmd
förbränningsluft användes, varför författaren ansåg sig
kunna göra det uttalandet, att åtminstone vid blästereldade anläggningar sådana anordningar som
anskaffandet av t. e. ångackumulator, voro obehövliga, om
eldytan var eller valdes 30 % större än den
beräknade. Merpriset för inbyggandet av en sådan
överstor eldyta skulle nämligen bli betydligt lägre än
priset för en ångackumulatoranläggning. Förhållandena
på den tiden voro dock sådana, att man icke ansåg
ett sådant förslag vara diskutabelt. Det är därför
med en viss tillfredsställelse författaren i denna sak
kan hänvisa till en sådan auktoritet som MUNZINGER,
som helt nyligen uttalat,3 att det är vida
fördelaktigare att konstruera ett ångkraftverk med 50 % större
eldyta än vad som av den antagna
medel-kW-belastningen kan beräknas och att en sådan merkostnad pr
beräknad kW endast uppgår till ca 40 Mk. Till
jämförelse kan nämnas att kostnaderna för
ackumulatoranläggningen vid kraftverket Charlottenburg visat
sig uppgå till 194 Mk/kW.
Det är förnämligast genom upptagandet av två
anordningar som kedjerostkonstruktörerna lyckats
utveckla kedjerosttypen, så att denna mer och mer
kunnat bli användbar vid högeffektpannor och i
ånganläggningar med variabel belastning. Dessa
anordningar möjliggöra primärluftens införande under
1 SCHULTE synes därvid alldeles underkänna värdet av
prof. JOSSES år 1921 publicerade försök vid ångpannor
utrustade med kedjerost närmast i avsikt att fastslå skillnaden
i verkningsgrad vid konstant och varierande belastning.
Direkta försök över kedjerostens följsamhet vid
belastningsändringar hava dessutom utförts av prof. W, KOENNIGER,
som i en artikel i A. f. W. år 1929 under titeln "Versuche
an Wanderrostfeuerungen" publicerat en del resultat, av vilka
han kunnat draga den slutsatsen, att man i alltför hög grad
underkände kedjerostens anpassningsförmåga. Vidare har
Koenniger i ett föredrag inom Vereinigung der deutschen
Dampfkessel- und Apparate-Industrie (maj 1928) just
framhävt utvecklingen på rostområdet under den sistförflutna
10-årsperioden. Vid samma tillfälle ställer han sig tvivlande
inför ångackumulatorns behövlighet vid ånganläggningar
med moderna roster.
2 HÅKANSON och LUNDBERG: Undersökningar på
halvgasugnar. IVA handling nr 17, år 1923, sid. 76 och 84.
3 MUNZINGER : Gegenwertsaufgaben im Kraftwerkbau.
Elektrizitätswirtschaft (1931), sid. 221.
tryck samt primärluftens uppdelande i olika zoner, så
att luftmängden till de olika zonerna kan varieras allt
efter belastningens höjd och bränslets kvalitet.
Förtroendet för kedjerosten har återvänt, vilket bäst
kommer till synes i försäljningsstatistiken över under
år 1930 i Tyskland försålda rostanordningar, där
kedjerosten intar främsta rummet. För den, som haft
tillfälle följa utvecklingen på området och vid försök
med kedjeroster av yngre konstruktion, är denna
kedjerostens placering i försäljningsstatistiken icke
något förvånansvärt. Den framgång, som avspeglas
däri, har varit anledningen till de jämförande försök,
som under åren 1929-1930 på uppdrag av Verein
deutscher Ingenieure och Reichskohlenrat utförts
under ledning av dir. Schulte (stenkol) och prof. Rosin
(brunkol). Det är resultaten av dessa försök, som dir.
Schulte i sitt ovannämnda föredrag redogjorde för,
och vilka här skola refereras.
Med anpassningstalet förstår Schulte den tid i
sekunder som åtgår för en belastningsökning av 100 %,
då belastningen vid försökets början bör vara ca
50 % av den normala belastningen. För att kunna
erhålla jämförbara tal förutsattes att ångtrycket
under sådana försök hålles konstant, och att pannans
vatteninnehåll icke får ändras, varför pannan under
försöksperioden skall matas allt efter ånguttaget
antingen medelst handreglering eller ock medelst
automatisk reglering. Vidare förutsattes, att
försökspannan under en viss tid före belastningsförsöken körts
vid den belastning, från vilken försöket startas, så att
Tab. L Tid i sekunder för en ökning av
belastningen från 50 % till 100 %.
Försöksanläggning
Handreglerad matning
Automatisk matning
I Kedjerost
a) Med bläster och zonindelning:
Magra kol - Nuss V........ Steinmüller 30 -
Magra kol - Nuss IV ... " 27 -
Kokskol -medelprodukt " 25 -
Koksavfall........................ " 28 -
Kokskol -Nuss IV ........ " 15
Magra kol (styckestorlek -
< 10 mm) ....................| " j 25 j -
Antracit-medelprodukt Zeche Heinrich - j 48
Kokskol - Nuss IV........l Zeche Lothringen 68 -
Koksavfall, kokskol medelprodukt och kolslam
b) Med bläster, zonindelning och tillsatseldning
Koksavfall, kokskolmedelprodukt och kolslam Zeche Lothringen 50 __
c) Utan bläster:
Kokskol -Nuss IV....... ,, 190 -
II Kolpulvereldning
a) Med centralmalanläggning
Pulver av kokskol........ Zeche Prosper 150 ; 115
Pulver av gaskol............; Zeche Fust Hardenberg
b) Med direkt malanläggning 28 -
Pulver av kokskol........ Zeche Mont Cenis 130 -
III Gaseldning |
Koksugnsgas.................... Zeche Prosper 120 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
