Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
TEKNISK TIDSKRIFT
15 OKT. 1932
men även ett högre tillgängligt övertryck före
mynningen bidrager kraftigt till spridningen. Själva
in-sprutningsdelens längd måste i varje fall göras
mycket kort, varför man där torde kunna frånse de
elastiska svängningsfenomenen och antaga, att den
pr tidsenhet utsprutade vätskemängden är
I denna formel är h* det tillgängliga trycket före
mynningen, hk kompressionstrycket i cylindern, fm
själva munstycksarean
och p en
kontraktions-eller rättare
vätske-mängdskoefficient, som
väsentligen beror av
munstyckets utförande.
Om munstyckshålets
längd ej är väsentligen
större än diametern och
inlopp skanalen är en
smula avfasad, torde
man kunna räkna med
ett ^-värde av
ungefär 0,80.
I allmänhet torde det väl vara lämpligt att
avväga dimensionerna så, att någon reflexion av
tryckvågen äger rum vid dess framkomst till mynningen.
Förloppet ställer sig då ungefär enligt fig. 6 och
med hänsyn till ovanstående ekv. kan man då
uppställa ekv.
Fig. 6.
fi{ci
-(V-AOH.
(V - Å,). (11)
160V
I denna ekv. är Ä11 att betrakta såsom obekant, och
efter beräkning av detta tryck kan man gå till
ungefärlig beräkning av den verkligen insprutade
kvantiteten. Om vi sätta fl = a ’ fm och erinra oss,
att vi kunna sätta c, - -7-^- . Ä1? så erhålla vi såsom
villkorsekvation
teras ekv.
a>
för
L~~160
att en tryckvåg
skall reflek-
160
g (h, -
(12)
Om vi t. e. antaga ÅX =n l 200 m, hk - 200 m och
ju = 0,8, så ger denna ekv. « > 15. Om vi med
tanke på den trappformiga vågfronten sätta h± =
=: 600 m erhålles a > 18,6. Vi se sålunda att
tillförselledningen för vätskan bör hava rätt så stor
sektionsarea relativt själva munstycksöppningen,
enär eljes en trycksänkning inträffar, och den
föregående större tryckhöjningen varit meningslös. Man
bör även observera, att detta areaförhållande
behöver vara större, med ju lägre tryck man arbetar.
Jag har hittills ej alls talat om några ventiler i
tryckledningen. Att någon måste finnas är
ofrånkomligt, ty eljes skulle ju aldrig någon insugning
kunna ske. Rörande placeringen så är det påtagligt,
att man bör lägga en ventil så nära själva
utloppsmynningen som möjligt, ty eljes skulle under
kompressionsperioden en del luft kunna intränga från
cylindern och bereda sig plats i bränsleledningens
yttersta del genom kompression av den i ledningen
förefintliga elastiska vätskemängden. Härigenom
skulle oregelbundenheter uppstå vid
insprutnings-periodens början och den önskade precisionen
förloras. Såsom mest idealisk ur ovanstående syn-
punkt framträder den fjäderbelastade nålventilen,
exempelvis i någon av de utföringsformer, som finnas
angivna i den beskrivning av Bosch-bränslepumpar
och spridare, som varit införd i T. T. Mekanik,
april 1932. Visserligen måste vid ventilens lyftning
uppstå en viss trycksänkningsvåg, men den är ju
redan i viss mån kompenserad genom den
tryckstegring som uppstår, då den framkommande
tryckvågen reflekteras i det slutna rum, som förefinnes
innan nålventilen öppnat. Förloppet blir i grund
och botten ganska invecklat, men det förefaller
önskvärt, att ventilen har möjligast små dimensioner
och liten lyfthöjd. Om ventilen är relativt högt
fjäderbelastad, får strålen så att säga en skarpare
början, men å andra sidan måste vi komma ihåg, att
om motorn går med väsentligen lägre varvantal än
det normala, så ernås i bränsleledningen ett
proportionsvis lägre tryck, och nålventilen får ej vara
hårdare belastad än att den öppnas även av detta
tillgängliga lägre tryck.
IV. Insprutningsslagets avslutning.
En lämplig snabb avslutning av insprutningen är
även av största betydelse för motorns
bränsleekonomi, ty därigenom förhindras s. k. efterdroppning
och dålig förbränning av en del av den insprutade
bränslevätskan. Ett närmare studium av denna sak
är därför av lika stor betydelse som studiet av de
föregående företeelserna.
Om rörarean fram till munstycket hela vägen vore
densamma som kolvarean, och jag kunde alldeles
abrupt avbryta kolvens rörelse, så skulle tydligen
enligt våra tidigare ekvationer trycket invid kolven
omedelbart nedgå till begynnelsetrycket, och denna
trycksänkningsvåg med brant "akter" å den
föregående vågen med hastigheten a m/sek, framgå till
munstycket och nålventilen där i och med vågens
framkomst stänga mynningen. Men vi hava tidigare
sett, att man för att pressa upp trycket i ledningen
och före munstycket gärna drager ihop ledningen till
mindre sektion och dessutom kan dimensionera så,
att man från munstycket får en extra reflekterad
tryckvåg. Vid dylik anordning minskas trycket vid
kolven, i och med att den stannar, endast med så
f
h’
Fig. 7.
stort belopp, som angives av ekv. (5) eller (6), och
eftersom trycket förut genom vågornas reflexion
gått upp betydligt över detta tryck, så kvarstår i
cylindern ett visst övertryck, trots att hastigheten
intill kolven omedelbart nedgår till noll. Fig. 7
avser att giva en bild av förhållandena, och vi se att
då den första trycksänkningsvågen av höjden h0
framkommer till förträngningsstället, inställer sig där
ett gemensamt tryck Ä1. Enligt det föregående gälla
tydligen ekv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
