Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
TEKNISK TIDSKRIFT
19 NOV. 1932
300°
14
2,65
= 5,3 atm. Är receivertrycket i L. T.-receiver
Fig. 15.
med de vanliga reglerna för beräkning av vevaxeln.
Dessa grunda sig på det maximala kolvtryck, som
kan förekomma i maskinen. Som grund lägges panntrycket och högtryckscylinderns kolvarea. Antages
då panntrycket till 14 ata och cylinderförhållandet
H. T. : M. T. till l : 2,65, får man, att tryckskillnaden
mellan M. T.-kolvens två sidor ej får överstiga
1,7 atm., blir högsta tryck i M. T.-receiver 7.0 kg/cm2
abs. Att förhindra att tryckdifferensen överstiger ett
bestämt värde är mycket lätt åstadkommet. Det bör
i detta sammanhang påpekas, att en av
turbo-kompressorns karakteristiska egenskaper är, att den ej
är i stånd att åstadkomma någon större
tryckstegring utöver det vid konstruktionen valda trycket. I
extrema fall kan ett för högt kolvtryck på M. T.-kolven alltid reduceras genom att insätta ett
cylinderfoder i M. T.-cylindern.
Anläggningen å s/s Braheholm. Den första
anläggningen inmonterades i oktober 1931 å s/s
"Braheholm" och har sedan dess varit i oavbruten drift.
Anläggningen är för en propellermaskin med en ind.
effekt om ca 2 000 hkr, driven med mättad ånga av
ca 12 atö. Inga förändringar hava genomförts
utöver installationen av turbo-kompressoranläggningen.
Vid jämförande prov har en besparing av 17,5 %
konstaterats. Denna siffra inkluderar även hjälpmaskineriet och motsvarar ca 19 % för huvudmaskinen.
Den befintliga kylvattenpumpen bibehölls i
oförändrat skick. Vid ökad kylvattenmängd visade den
sig arbeta ännu mera oekonomiskt än väntat, varför
en förändring av pumpanläggningen väntas
ytterligare förbättra den erhållna besparingen.
Erfarenheterna från denna anläggning visa en
mycket god överensstämmelse mellan beräknade och
erhållna resultat och hava även på ett övertygande
sätt visat, att det i och för sig goda resultatet kan
ytterligare förbättras.
I fråga om driften går hela anläggningen
anmärkningsvärt mjukt och behagligt. Vid manöver
med huvudmaskinen arbetade kompressorn lugnt och
utan rusning.
OM TÄCKNING AV VARIERANDE ÅNGBEHOV.
Civilingenjör H. HÅKANSON har i Teknisk
tidskrift Mekanik nr 9 i en uppsats rörande
förbränningsförloppets anpassande efter varierande
ånguttag framlagt en del synpunkter, som tarva några
kommentarer:
Till att börja med måste då bland en del
felaktigheter, som lämnats rörande ångackumulering i
nämnda uppsats följande påpekas:
I uppsatsen utnyttjas några uttalanden av
MUNZINGER på ett oriktigt sätt för att ifrågasätta det
ekonomiska berättigandet med
Ruthsackumulator-anläggningen i Charlottenburg. I uppsatsen säges
sålunda, att Münzinger uttalat "att det är vida
fördelaktigare att konstruera ett ångkraftverk med 50 %
större eldyta än vad som av den antagna medel-kW-belastningen kan beräknas och att en sådan
merkostnad per kW endast uppgår till ca 40 Mk." Vidare
namnes "att kostnaderna för
ackumulatoranläggningen vid kraftverket Charlottenburg visat sig
uppgå till 194 Mk/kW".
I originaluppsatsen av Munzinger, vars titel
felaktigt uppgivits till "Gegenwertsaufgaben im
Kraft-werkbau" istället för "Die vier Haupttendenzen im
heutigen Kraftwerkbau", Elektrizitätswirtschaft nr
8/1931, står följande: "Auf diese Weise kann l kW
zusätzliche Spitzenleistung für etwa 80 RM bei
gros-sen Spitzenleistungen gebaut werden; die auf die
Spitzenleistung bezogenen Anlagekosten betragen nur
etwa 200 RM gegenüber 240 RM normaler Werke."
Huru detta uttalande kan användas som ett belägg
mot Charlottenburgverket är svårt att förstå.
Anläggningskostnaden, som i själva verket var 155
RM/kW,1 inkluderade nämligen förutom
ackumulatorer även turbiner, rörledningar, byggnads- och
grundarbeten. Siffran 155 RM skall därför jämföras med
den av Munzinger angivna 200 RM för att
jämförelsen skall bliva rättvis. Slutsatsen blir då en annan
än den av ingenjör Håkanson uttalade.
Bortsett från detta är det säkerligen av värde att
de problem, som beröra spetstäckningen i
ångpannecentraler upptagits till diskussion, då tydligen
ganska oklara begrepp synas råda, när det gäller att
bedöma frågor av detta slag.
Givetvis har den teoretiskt skolade
förbränningsteknikern och den praktiske driftsmannen olika
åsikter i denna sak. Man har ingen anledning att be-
Dr-ing. W. E. Wellman, Bewag, V. D. I. nr 23/1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
