- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Skeppsbyggnadskonst /
20

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

TEKNISK TIDSKRIFT

19 MARS 1932

4 kojplatser och en soffa i aktersalongen. En
rymlig navigationshytt placeras midskepps på däcket.
Genom tillmötesgående av fyringenjör J. A. Hultman är

5 k e p p s b. i tillfälle reproducera
arrangemangsritningen till båten, vars totala kostnad uppgår till c: a
95 000 kr.

Ledningen för Sölvesborgs varv utgöres av tekniske
chefen ingenjör G. Telander, ekonomichefen konsul T.
Carlsson och ritkontorschefen ingenjör C. G. Estlander.

Nya varvs a.-b. Öresund, Landskrona, sjösatte och
levererade under förra året skrovet till lastmotorfartyget
"Sunnanvik" om 8 450 tdw (övriga data se febr.-häftets
utvikningstabell), som sedan fördes till Götaverken, där
maskineriet installerades och fartyget utrustades.

48 sliptagningar utfördes.

Den l januari i år var Nr 31, en lastångare av öppen
shelterdäckstyp om c:a 3 050 tdw (L = 79,68 m, B - 12,26
m, D .= 8,20 m, T -5,64 m), under byggnad. Fartyget
skall förses med en 850 ihk trippelångmaskin och
beräknas få 10 knops fart på last.

Ingenjör C. A. Ridell är bolagets verkställande
direktör.

Gustafsson & söners skeppsvarv, Landskrona,
levererade i fjol bl. a. en tremastad motorskonert, "Olga", om
175 tdw (L = 85’, B = 24’, D = 11’) försedd med en 60
ahk Skandiamotor till kapten P. Jönsson, Ven, samt en
61 fots motorfiskebåt, "Dana", försedd med en 100 ahk
Munktell-motor, till herr S. Sörensson, Hönö.

Detta varv, som sedan många år skötts av
skeppsbyggmästare A. K. Gustafsson med biträde av
sju söner, vilka samtliga uppfostrats till skeppsbyggare,
är bekant för sina präktiga byggen av fiske- och
lastfartyg av trä. Ek användes i stor utsträckning som
byggnadsmaterial, och varvet torde vara bland de för
träfartygsbyggnad bäst utrustade i Norden. Bl. a. finnes
en svängbar bandsåg för utformning av grova ekspant.
Högtrycksbasning vid c:a 4 atm. användes, andra
rationella arbetsmetoder ej att förglömma.

Tidskriften har beretts tillfälle att reproducera
linjeritningen till en större motorbåt av sjögående typ,
konstruerad av skeppsbyggmästare A. K. Gustafsson
själv. Denne har under femtio års praktik som
skepps-och båtbyggare, varunder han även konstruerat och
gjort halvmodeller till ett stort antal båtar, fått en
grundlig kännedom om sitt fack. Skeppsbyggmästare
Gustafsson har haft vänligheten ställa en del av sina
erfarenheter beträffande motorbåtars konstruktion till
tidskriftens förfogande. Följande utdrag av hans
skrivelse torde vara av stort intresse:

"Vilka fordringar böra ställas på en god motorbåt?

1) Den bör vara lättgående.

2) Den bör vara stabil.

3) Den bör hava mjuka behagliga rörelser under gång,
även i hög sjö under gång.

4) Den får icke slå i sjön med förskeppet och ej suga
med akterskeppet.

För att fylla dessa fordringar måste följande
iakttagas vid konstruktionslinjernas uppläggning: De
vertikala tvärskeppsplanens skärningslinjer (spanten)
under vattenytan skola i förskeppet vara konvexa med
starkaste böjning närmast köl och förstäv, vilken
böjning lyftes akteröver, så att man vid nollspantet kommer
med största böjning nära vattenlinjen; vid nollspantet
eller helst något för därom börja spanten bliva konkava
närmast kölen med tilltagande bukt uppåt, ju längre
akter man kommer. De vertikala långskeppsplanens
skärningslinjer (vertikalerna) bliva helt naturligt
mycket konvexa förut men böra fortast möjligt givas en
jämn slank dragning med lyftning (som börjar något
för om nollspantet) akteröver; dessa linjer böra vara
ganska jämnlöpande akter om nollspantet. De
horisontala planens skärningslinjer (vattenlinjerna) böra förut
vara nästan raka, helst icke konkava, men helt naturligt
konkava längst akteröver. De diagonala planens
skärningslinjer skola varå mycket slanka med största
konvexa bukt vid förändan och med jämn dragning inåt,
från nollspantet akteröver.

En motorbåt enligt dessa linjer får en konvex
för-skeppsyta, varför den icke slår i sjön men får stor
benägenhet att rulla. För att hindra denna rullning giva
vi akterskeppet en konkav yta, som då motarbetar
rullningen och på samma gång (vid sättning) ger propellern
bättre möjlighet att driva farkosten framåt. - - -
Vad här har skrivits gäller naturligtvis
undervattens-kroppen. –––––.".

Så långt skeppsbyggmästare Gustafsson, vars
synpunkter kanske kunna giva uppslag till en diskussion i
tidskriftens spalter.

Helsingborgs varvs- & svetsnings- a.-b., Hälsingborg,
sjösatte och levererade förra året lastångaren
"Cata-lonia" om 2 315 tdw, l 755 sv. brt, 600 ihk (övriga data
se febr.-häftets utvikningstabell).

Den l jan. i år var en lastångare om c :a 2 380 tdio av
samma typ som "Catalonia" under byggnad, beställd av
A.-b. Verna i Hälsingborg. Fartyget klassas i Lloyd’s
Register. Kölen lades den 28 augusti.

Företaget har nyligen rekonstruerats, i samband
varmed firmanamnet ändrats till Helsingborgs
varvs a.-b.

Linjeritning till 20 meters
motorkryssare, avsedd för
persontrafik i Öresund samt
konstruerad av
skeppsbyggmästare A. K. Gustafsson,
Landskrona.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932s/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free