Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
TEKNISK TIDSKRIFT
13 MAJ 1933
ligger omedelbart väster om martinugnsanläggningen.
Expansionsmöjligheter. Den utbyggnad, som nu
företages, lägger inga hinder i vägen för
fullföljandet av den ursprungliga, större planen, så fort efterfrågan på valsade produkter berättigar en sådan.
Den enda inskränkning i det ursprungliga
valsprogrammet, som utbyggningen nu innebär, är, att en
del klenare dimensioner och plåt ej kan valsas, utan
överföres denna tillverkning till Union Steel Corp.
verk i Vereeniging.
Verket har dessutom så planerats, att en
utbyggnad av alla avdelningar till den dubbla kapaciteten
mot vad som ursprungligen avsågs, är möjlig
genomföra,
Stålverkets räntabilitet. Med den anläggning, som
nu bygges, anses, att man utan svårighet och till
konkurrenskraftiga priser skall kunna tillverka alla
de dimensioner, sektioner och kvaliteter, som hittills
importerats från specialiserade kontinentala verk.
Enligt gjorda kalkyler beräknar man
tackjärnspriset vid den nya masugnen till 30 sh. per ton om
l 000 kg. Det kan då vara av intresse att jämföra
priset på importerat tackjärn från Europa. Vid ett
fob-pris Antwerpen av 48 sh. per ton om l 000 kg
kostar detta enligt uppgift levererat i Johannesburg,
Transvaal -. Sydafrikas enda industriområde –
inte mindre än 127 sh.
Priset per ton göt har beräknats till 51 sh. per ton
om 1000 kg.
Utvalsningen av göt till respektive
färdigprodukter kommer enligt kalkylerna att kosta mellan 14 sh.
till 38 sh. 6 p. per ton om l 000 kg. Totalkostnaden
för tillverkning av färdigprodukter kommer alltså att
enligt kalkylerna ligga mellan £3:5: - och £ 4:9:6.
Kostnaden för liknande färdigprodukter importerade
från Europa kostade i april 1931 från £ 7 till £ 15
per ton om l 000 kg levererat i Johannesburg.
En förutsättning för det nya stålverkets ekonomi
är att verkets halva produktion säljes till staten och
resten till utomstående konsumenter av järn och stål.
Dessa senare äro huvudsakligast guldgruvorna i
Transvaal och den av dessa beroende
verkstadsindustrien i och omkring Johannesburg.
Bruttoförtjänsten å en försäljning av 150 000 ton
per år har i räntabilitetskalkylerna upptagits till
£ 765 000. Om för ränta å debentures och 6 % ränta
å £ 500000 A-aktier samt administrations-,
försäljnings- och allmänna omkostnader avdrages £ 215 000,
återstå £ 550 000 för utdelning å B-aktierna, som
man med dåligt resultat försökt placera med
allmänheten, samt för avskrivningar och fonder.
Anledningen till de framlagda, låga
kalkyltillverkningskostnaderna motiveras med följande:
1. Låg kostnad å den goda högprocentiga hematitmalmen från Vliegpoort.
2. Att verket är självförsörjande från malm och
koks till färdigprodukt, varigenom bland annat all
avgasvärme från koksugnar samt all annan
överloppsvärme inom verket nyttiggöres för t. e.
komprimering av luft till masugnsblästern, upphettning
av olika ugnar inom verket samt slutligen för
alstring av elektrisk kraft.
3. Biprodukter från koksverket, som betinga rätt
höga försäljningspriser på den sydafrikanska
marknaden.
4. Förekomsten av stora fyndigheter av mangan,
krom, dolomit och kalksten inom Transvaal,
5. Modern arbetsbesparande anläggning.
Först efter något års arbete vid det nya verket
kan man draga några slutsatser om verkets verkliga
räntabilitet.
Man kan nu endast ställa sig den frågan, om
verket verkligen kan få avsättning för hela sin
produktion och om tillverkningskalkylerna kunna anses vara
tilltagna med sådan marginal, att de i praktiken
komma att hålla streck. Mot den senare frågan kan
man möjligen framkasta den tanken, att då varje
sektions- och dimensionsklass, säljbar på den
sydafrikanska marknaden, endast representerar mycket
små enheter för ett verk av de dimensioner, som nu
bygges utanför Pretoria, och dessa klasser till antal
säkerligen uppgå till åtskilliga hundra, det stora
antal valsbyten, som härav måste bli följden, möjligen
i någon mån skulle kunna förrycka de synnerligen
vackra förkalkyler som framlagts.
Den första frågan kan givevis ej positivt besvaras,
men enligt uppgifter från initierat håll skulle det
redan befintliga stålverket Union Steel Corp. vid
Vereeniging med endast en ringa utbyggnad utan
svårighet kunna taga hand om den tillverkning, som
inom avsevärd lång tid framåt kan tänkas kunna
konsumeras inom "the Union of South Africa".
METODER FÖR BERÄKNING AV KROSSNINGSARBETET
I KUL- OCH RÖRKVARNAR.
Av bergsingenjör ERNST ROTHELIUS.
(Forts. fr. sid. 31.)
Den kände krossningsexperten Carl Naske1
angriper både Dreyers och Barths arbeten i en liten
artikel år 1931. Han framhåller som sin åsikt, vilken
han även påvisar gillas av Allis Chalmers krossningsfackman R. C. Newhouse, att isynnerhet vid
finmalning (rörkvarnsmalning) även nötningen har stor be-
i Zement, februari 1931, sid. 148.
tydelse vid den inbördes rörelsen mellan kulor och
gods och kanske större inflytande på krossningen
än själva slagarbetet.
Detta har påvisats av Bergl och Reitstötter,1 vilka
använt kulkvarnen för nedmalning av fast gods till
kolloidala kornstorlekar, genom att köra dem så
i Kolloid-Zeitschrift, XL, VI, l, 1928, sid. 53, Teknisk
tidskrift, Kemi juli 1930, sid. 49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
