Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik / 122 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1934 - K-G. Ljungdahl: 50 000 kW Stal-turbinen i Västeråsverket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 2. Av modellen till 50 000 kW STAL-aggregatet framgår, huru turbogeneratorn sammanbyggts med sitt hjälpmaskineri till en kompakt enhet.

montagedelen, generatorernas statorer, väger 50 ton
och kan manövreras vid montage med tillhjälp av
två traverser för vardera 30 tons max. last.

Själva turbogeneratorn är uppställd på
ångavloppet, som i sin tur är anslutet vid ett
mellanstycke, som vilar på kondensorn. Fig. 3, 4 och 5
visa uppställningen av hela aggregatet.
Turbogeneratorns samt mellanstyckets vikt överföres till
fundamentet genom fyra horisontala balkar, vilkas ena
ände är placerad under mellanstyckets fläns och
vilkas andra ände är belastad med strävor, som
stödja turbogeneratorns ytterändar. Dessa strävor
äro försedda med spiralfjädrar, som kompensera
längdutvidgningen i mellanstycket vid temperaturförändringar.

Skovelsystemet.

En sektionsritning av skovelsystemet visas i fig.
6, av vilken framgår, att skovelsystemet i stort sett
är uppbyggt på samma sätt som vid äldre
dubbelrotationsturbiner. De två i motsatt riktning
roterande axlarna "a" uppbära turbinskivorna, vid vilka
skovelringarna äro fästade på sådant sätt, att
förskjutningar mellan ringarna och skivorna på grund
av olika temperaturer och påkänningar fritt kunna
försiggå. Skivorna äro i de yttre partierna
försedda med två kransar axialskovlar. Ångan
inkommer genom röret "b" till den ringformiga
kammaren "c" och ledes genom hålen "d" i
turbinskivornas nav in i själva skovelsystemet. Den
passerar därefter skovlarna i radialströmningsdelen,
vilkens yttre ringar, de s. k. trumringarna, av
hållfasthetsskäl ha den erforderliga skovellängden
uppdelad på två skövlar. Därefter går ångan genom
de båda axiella avloppssystemen till turbinavloppet
och kondensorn.

Labyrinttätningar användas för tätningen mellan
de roterande och de stillastående delarna.
Axialtätningen tätar mellan ångtrycket och atmosfärtrycket,
och de radiella labyrintplattorna mellan ångtrycket
och kondensortrycket. De radiella labyrintplattorna
tjänstgöra dessutom som balanseringskolvar och
upptaga större delen av axialtrycket från
skovelsystemet. Detta är byggt för 30 000 kW ekonomisk
list vid 18 ata och 400° ångtemperatur före
regleringsventilen samt en normal kylvattentemperatur
av 10°C. Ångan avtappas i två steg för
matarvattenförvärmning till ungefär 140° C.

Med avseende på ett par detaljer av
turbinsystemets konstruktion avviker denna jätteturbin från
de tidigare mindre STAL-turbinerna. Sålunda
användes i denna maskin för förbindelsen mellan
turbin-skivornas olika delar, såsom framgår av fig. 6,
radiella koniska; pinnar, medan tidigare denna
förbindelse åstadkommits medelst ringar, som voro
fästvalsade i skivorna på samma sätt som
skovelringarna voro fastade vid turbinskivorna. Skivornas
navparti har även gjorts betydligt styvare än förut,

Fig. 3. Sammanställningsritningen visar, hur aggregatet uppbäres av ett fåtal fundamentpelare.

Fig. 4. Kondensoranläggningen är uppdelad två halvor, varigenom uppnåtts lägre byggnadshöjd, gynnsammare ångfördelning över kondensortuberna samt viss reserv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>