Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 26 jan. 1935 - Notiser - Frågan om beskattning av brännoljor - Sveriges tekniskt-industriella skiljedomsinstitut - Enskilda järnvägarna i Sverige 1934 - Utnyttjandet av havsvattnets värme - Internationella högspänningskonferensen i Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt väntas komma att mångdubblas under innevarande
och följande år. I händelse den svenska konsumtionen
av bränslepumpar och bränslemunstycken icke utvecklas
efter beräkning, kommer bolagets konkurrenskraft i
utlandet att försämras. Det påpekas, att en tysk firma
tillverkar pumpar, användbara till Hesselmanmotorer,
till priser, vilka till följd av stor produktion ligga
relativt lågt.
Kommittén framhåller, att det ur
försvarsberedskapssynpunkt är fördelaktigt, att ett stort antal motorer
finnas tillgängliga, vilka kunna arbeta med tyngre
bränslen. Brännolja är billigare att lagra än bensin
och kan framställas ur råmaterial, befintliga inom
landet. Det är även av vikt att förefintliga bensinförråd
reserveras för flyget och andra nödvändiga ändamål.
Det pågår dessutom f. n. i Sverige ett vidlyftigt arbete
i avsikt att finna en för svårflyktigt bränsle lämplig
förgasaranordning, och en del lösningar synas hava
förutsättning att lyckas.
Kommittén framhåller slutligen, att även automobiler
som drivas med svårflyktiga bränslen böra lämna sitt
bidrag till väghållningen och att från denna synpunkt
en beskattning är berättigad. Det vore dock olyckligt,
om denna beskattning redan nu trädde i kraft,
varigenom den utveckling som pågår skulle strypas eller i
varje fall avsevärt förhindras.
Svenska teknologföreningens styrelse har med
hänvisning till kommitténs yttrande hemställt, att k. m:t
måtte låta anstå med frågan om de svårflyktiga
bränslenas beskattning till dess att den tekniska utvecklingen
rörande dessa bränslens användning för automobildrift
vunnit nödig stadga.
Sveriges tekniskt-industriella skiljedomsinstitut.
Fullmäktige i Sveriges tekniskt-industriella
skiljedomsinstitut hade den 14 december 1934 sitt vart tredje år
återkommande ordinarie sammanträde. Förhandlingarna
leddes av kommerserådet A. F. Enström. Institutet har
under senaste treårsperiod anlitats i 47 mål. Antalet
mål under institutets hela tillvaro från år 1913 har
utgjort 365. Institutet räknar 39 anslutna föreningar och
institutioner och kräver numera inga avgifter från
medlemmarna utan finansierar självt sin verksamhet.
Institutets styrelse erhöll ansvarsfrihet för den
gångna treårsperioden. Vid styrelsevalet förelågo
avsägelser från arkitekten Gustaf Améen och
byggnadsingenjören Erik Lindqvist, vilka båda fungerat som
styrelseledamöter alltifrån institutets stiftande. Styrelsen
utgöres numera av följande personer: Dr Axel Wahlberg,
ordf., kommerserådet Axel F. Enström, v. ordf.,
direktören Bertil Almgren, undervisningsrådet Nils
Fredriksson, direktörerna Bengt Ingeström, Gunnar Jacobsson,
Hans Krogh och Sigurd Nauckhoff, samtliga omvalda,
samt direktören Robert Dahlander och
byggnadsingenjören Andreas Nordström, nyvalda. De avgående
revisorerna, kaptenen Ernst Hjortzberg och fil. dr Axel
Lindblad, återvaldes.
Enskilda järnvägarna i Sverige 1934. Årets
riksdagsberättelse innehåller följande upplysningar om de
enskilda järnvägarna under fjolåret. Järnvägen
Bånghammar—Kloten och delen Matfors—Ljungaälv av Vattjom
—Matfors—Ljungaälvs järnväg ha nedlagts. För
Väderstad—Skänninge—Bränninge järnväg har viss
trafikinskränkning medgivits, så att banan endast behöver
transportera vagnslastgods vid behov, ökning av
tåghastigheten har medgivits å de normalspåriga järnvägarna
Malmö—Ystad, Ystad—Eslöv, delen Ramlösa—Klippan
av Hälsingborg—Hässleholm, Ängelholm—Klippan vid
motorvagnstrafik, delen Hok—Nässjö av Halmstad—
Nässjö, Falun—Björbo, å delen Rydbo—Österskär av
den smalspåriga järnvägen Näsby—Österskär, på den
smalspåriga järnvägen Nättraby—Eringsboda, på
Brommaspårvägen samt på spårvägen Liljeholmsbron—Tellusborg.
Under året har en fusion ägt rum, i det
Mellersta Östergötlands järnvägar förvärvat järnvägen
Väderstad—Skänninge—Bränninge. Under arbete är endast
järnvägen Ulricehamn—Jönköping.
Utnyttjandet av havsvattnets värme. Det av G. Claude
uppfunna systemet för utnyttjande av
temperaturdifferensen mellan olika lager av havsvattnet i och för
kraftgenerering har tagits i bruk i en anläggning för
istillverkning. En beskrivning härav återfinnes i
VDI-Zeitschrift (12 januari 1936), varur följande uppgifter
äro hämtade. Anläggningen är installerad å ångaren
Tunisie om 10 000 ton, vilken förlagts vid kusten av
Brasilien. Arbetssättet framgår av fig. Ytvattnet, som
tages från 2,5 m djup genom ett rör med 2,5 m diameter
och har temperaturen 25 à 28°, inkommer i kammaren
a, där ett så högt vakuum råder, att vattnet avdunstar.
Ångan genomströmmar turbinen b och inkommer
därifrån i kondensorn c, där den blandas med vatten av
2 à 3°, genom ett 2,5 m vitt rör upphämtat från djupet
650 m. Vattnet från kondensorn jämte överskottsvatten
från avdunstningskammaren ledes genom ett 2,8 m rör
g tillbaka till havet. Det från havet uppfordrade varma
och kalla vattnet evakueras före inträdet i
avdunstningskammaren, resp. kondensorn.
Anläggningen består av fem avdunstningskammare
och fyra kondensorer i serie samt åtta på en gemensam
axel arbetande turbiner, var och en om 275 kW.
Turbinerna driva dels en elektrisk generator h, dels en
ammoniakkompressor i om resp. 800 och 1 300 kW.
Dessutom finnes en hjälpturbin för start av anläggningen.
Den är kopplad till en 250 kW generator och drives med
ånga från fartygets pannor. Kondensorerna äro dels
blandnings-, dels ytkondensorer. Kondensatet har
temperaturen ca 5° och användes vid istillverkningen. Till
jämförelse nämnes, att isfabrikerna på kusten måste
arbeta med vatten av 25 à 30°.
 |
| Kraftanläggning, grundad på temperaturdifferenserna i havsvattnet. a avdunstningskammare. b ångturbin, c kondensor, d evakueringspump. e och f pumpar för uppfordring av havsvattnet, g ledning för bortförande av blandningsvatten från kondensorn, h generator. i ammoniakkompressor. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
