Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1935
Fig. 16. Stödrulle med enbart sfäriska rullager.
utföra monteringen så exakt, att stödrullarnas
centrumlinjer bliva fullkomligt parallella med kvarnens
centrumlinje. Av denna anledning uppkommer
alltid ett visst axialtryck mellan rullarna och
rullbanan och detta tryck växer till dess att en
glidning äger rum mellan nämnda element. Varje
stöd-rulle kommer således att ständigt belastas med ett
konstant axialtryck, som uppgår till radialtrycket pa
rullen X glidytans friktionskoefficient. Med hänsyn
till att ytan vanligtvis är osmord, torde
friktions-koefficienten kunna sättas till ca 0,15. Axialtrycket
framkallar i sin tur ett tippmoment hos rullen, vilket
ger upphov till en ändring i lagrens
radialbelast-ning.
Stödiullarna böra lagras i sfäriska rullager och
eventuellt även utrustas med dubbelverkande
axial-kullager. Låter man de sfäriska rullagren även
upptaga axialtrycket, måste lagren givetvis
dimensioneras något grövre än om man kompletterar
inbyggnaden med särskilda axiallager. Det blir alltså en
ren kostnadsfråga, vilket inbyggnadssätt man bör
föredraga.
Fig. 14 och 15 visa en stödrulle med axialkullager
och fig. 16 en stödrulle med enbart sfäriska rullager.
I det senare fallet bör inbyggnaden utföras på så sätt
att det lager, som upptager axialtrycket, avlastas
radiellt med tippmomentets reaktionskraft. Det
andra lagret erhåller härvid en något ökad
radial-belastning på grund av tippmomentet,
Samma synpunkt bör anläggas på inbyggnaden enl.
fig. 17, där lagren äro placerade i själva rullen.
Eftersom lagren sitta så nära varandra, blir
tippmomentets reaktionskrafter stora, och det är därför
av stor vikt att inbyggnaden utföres korrekt i
berörda hänseende. — Ur lagerteknisk synpunkt bör
man givetvis undvika att placera lagren i stödrullen,
T 6817
Fig. 18. Kvarntapp upplagd på stödrullar (Japan).
men vid ombyggnad erbjuder konstruktionen enligt
fig. 17 ofta den enda möjliga lösningen.
4. Kvarnar med enbart stödrullar.
I vissa undantagsfall förses rörkvarnar icke med
något halslager utan uppläggas enbart på stödrullar.
Härvid måste givetvis en flänsstyrning anordnas,
som kvarhåller kvarnen i axiell led. Detta
lagringssätt är emellertid vanligare för torktrummor,
roterande ugnar, polertrummor etc.
När rörkvarnar äro utrustade med ihåliga tappar
med mycket stor diameter, exempelvis 800—900 mm,
bliva såsom tidigare nämnts de sfäriska rullagren,
använda såsom halslager, relativt dyrbara. Man
kan härvid i stället omgiva varje kvarntapp med en
rullbana i form av en härdad stålrihg och upplägga
denna på stödrullar. Fig. 18 visar en stor rörkvarn,
där detta lagringssätt kommit till användning.
Kvarnens totala vikt uppgår till ca 50 ton.
Efter denna översikt över de olika sätten att lösa
kul- och rörkvarnarnas lagerfråga med tillhjälp av
moderna rullager, återstår endast att tillägga, att
sfäriska rullager användas i stor utsträckning även
för kvarnarnas drivaxlar. Eftersom dessa lager ej
1 6816 T 6818
Fig. 17. Stödrulle med inbyggda sfäriska rullager. Fig. 19. Drivaxel lagrad i sfäriska rullager (Sverige).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
