Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•82
TEKNISK TIDSKRIFT
20 april 1935
formvirke m. m. voro på grund av
terrängförhållan-dena kabelkranar praktiskt taget de enda
transport-organ, som kunde komma ifråga. För nämnda
ändamål användas ej mindre än 8 st. kabelkranar med
lyftkrafter om 12 till 32 ton. Två av dessa äro
utförda som åkbara parallellkabelkranar för en last av
maximalt 32 ton och med en spännvidd av 785 m.
Största intresset tilldrager sig dock en
jättekabelkran för 150 tons last normalt och 165 ton
maximalt, vilket mångdubbelt överstiger värdet av de
lyftkrafter, för vilka kabelkranar tidigare hava
utförts. Kranen överspänner flodens canyon på
anläggningens nedströmssida vid själva
kraftstationen och har en spännvidd av 384 m. På grund av
den oerhört stora lyftkraften ha konstruktörerna
ställts inför delvis nya problem och liaft många och
betydande svårigheter att övervinna. Kranens
konstruktion avviker också i många avseenden från den
vanliga.
Kranvagnen löper på sex parallella bärkablar
och uppbäres av sammanlagt 48 hjul med 8 st. på
varje bärkabel. I längdriktningen sker vagnens
upphängning som vanligt medelst boggier, så att
hjultrycken längs en och samma kabel bliva lika. I
tvärriktningen är vagnen uppdelad i två hälfter,
vardera hängande på tre bärkablar och vardera
uppbärande block och linskivor för hisslina samt
infästningsanordning för åklina. Från kranvagnen till
maskinhuset löpa således dubbla hiss- och åklinor.
Bärkablarna äro i ena ändan förankrade direkt i
berget och i andra ändan upplagda på brytskor i
toppen av det 26 m höga maskintornet och därifrån
nedförda till berget och förankrade i detta. För
erhållande av möjligast lika hjultryck på de olika
bärkablarna har man mellan maskintornet och
förankringen insatt särskilda anordningar, medelst
vilka bärkablarna kunna spännas lika starkt.
Kabelspänningen anges direkt av speciella instrument,
så att man genast kan se, om en viss kabel har töjt
sig och behöver spännas.
Kranen användes under byggnadstiden
huvudsakligen för transport och inmontering av de ca 150 ton
tunga, av stålplåt utförda tryckrören till turbinerna.
Den är emellertid avsedd att vara permanent och
skall i framtiden användas för montering och
demon-tering av kraftstationens maskinella utrustning.
Hisshastigheten är 9 m/min. vid laster större än 35
ton och 36 m/min. vid mindre laster, under det att
åkhastigheten är 72 m/min., oberoende av lastens
storlek. Hissmaskineriet är anordnat med
Leonardreglering, vilket i detta fall torde vara ofrånkomligt
med hänsyn till behovet av en noggrann
hastighetskontroll.
Den märkliga kranen har utförts av den inom
ka-belkranbranschen välkända firman Lidgerwood Mfg.
Co., New York.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
sammanträdde den 15 januari å föreningens lokal under
ordförandeskap av civilingenjör Fr. Berthelius.
Att tillsammans med ordföranden justera dagens
protokoll utsagos direktör Ernst M. Ågren och civilingenjör
A. Harlin. Avdelningen godkände styrelsens
årsberättelse för 1934. — Ur densamma uppläste ordföranden
namnen på de under året avlidna medlemmarna, vilkas
minne avdelningen ägnade en tyst hyllning. — Genom
inval inträdde i avdelningen kommerserådet Axel F.
Enström och civilingenjör H. Liander. Genom anmälan
inträdde i avdelningen civilingenjörerna John B.
Johansson och Esbjörn G. StAhl.
Från föreningens styrelse hade inkommit ett
standardiseringsärende SMS-170: "Internationell standard
för kullagerhus". Ärendet remitterades till
avdelningens kommitté för konstruktionsfrågor. — Från
sagda kommitté hade inkommit ett yttrande över
SMS-särtryck nr 169: "Internationella kullagertoleranser."
Avdelningen godkände yttrandet.
Avdelningens automobil- och motortekniska kommitté
hade blivit satt i tillfälle att yttra sig över en inom
Finansdepartementet utarbetad FM angående ifrågasatt
beskattning av vissa för drivande av automobil använda
brännoljor. Kommitténs yttrande, vilket finnes
refererat i Teknisk tidskrifts häfte 4 för 1935 (allmänna
avdelningen, sid. ,2l8), gick ut på ett avstyrkande av den
föreslagna beskattningen. På grund av ärendets
brådskande natur hade avdelningens styrelse godkänt
yttrandet och vidarebefordrat detsamma till
Teknologföreningens styrelse. Avdelningen godkände åtgärden.
Professor B. Afzelius höll ett inledningsanförande till
behandlingen av ångsubnormkommitténs nr 3
förslag-till normer för verkningsgradsprov vid
ångpanneanläggningar. Efter en historisk återblick över kommitténs
verksamhet redogjorde talaren för de utländska normer,
som varit vägledande för kommitténs arbete. Särskilt
ha därvid de tyska normerna tjänat som förebild även
om avvikelser i flera avseenden måst göras, särskilt med
tanke på det i vårt land använda träbränslet.
Skillnaderna mellan de tyska och svenska normerna
genom-gingos punkt för punkt. Kommittén hade under
övervägande att i normerna eventuellt även upptaga
toleransbestämmelser.
I den efterföljande diskussionen yttrade sig
civilingenjör T. Nordensson, överingenjör E. Spetz och
föredragshållaren. Härunder påpekades, att toleranser böra
upptagas i normerna och att frågan om normernas
fastställande skulle bordläggas t. v. Kommittén borde låta
tillverkare och avnämare av pannor yttra sig över
normförslaget. — Beträffande sättet för normernas
publicering framhöll ordföranden att de borde utgivas som en
Teknologföreningens handbok.
Avdelningen beslöt, att bordlägga ärendet och att
kommittén med ledning av diskussionen skulle taga
normförslaget under förnyat övervägande.
Ordföranden framförde till kommittén och speciellt
till professor Afzelius avdelningens tack för det
nedlagda arbetet.
Härefter höll civilingenjör H. Liander föredrag över
"Patentmedicin inom matarvattentekniken". Mot
bakgrunden av en vetenskaplig uppfattning av
pannstens-bildningen skärskådades ett flertal recept ur den på
området mycket rikhaltiga patentlitteraturen. Härav
framgick i hur stor utsträckning den rena humbugen
florerade och vilka medel experten har i sin hand att
bemästra pannstensbildningen. För det med stort intresse
åhörda föredraget uttalade ordföranden avdelningens
tack.
Efter sammanträdet intogs supé, åtföljd av sedvanligt
samkväm. Sn.
LITTERATUR
Insänd litteratur.
Nielsen, J., Rationel Mekanik, II. Dynamik. 400 sid.
København, Jul. Gjellerups Forlag, 1934.
Johansen, E. S., Mekanisk Fysik. Band I, häfte 1. 112
sid. København, Jul. Gjellerups Forlag, 1934.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
