Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 febr. 1935
MEKANIK
47
förts till såväl svenska som utländska industrier.
Av dessa kunna följande vara av särskilt intresse.
Till Svenska gummifabriks a.-b. Gislaved,
levererades på sin tid Nomy-lager för tvenne
gummivalsverk. Fig. 14 visar utseendet av de levererade
lagren, som utförts för en verklig belastning om
150 000 kg vid 23 v./min. Axeltappens diameter
250 mm.
A.-b. Ströms bruk moderniserade och utbyggde sin
fabrik år 1934 i det att en ny KMW torkmaskin för
4,2 m pappersbredd anskaffades. Samtliga
pressvalsar blevo därvid lagrade i Nomy-lager, liksom
även kondrifterna och taktransmissionen. Fig. 15
visar Nomy-lager för guskvalsen.
Av fig. 16 framgår, hur tredje pressen blivit lagrad
i Nomy-lager. Den undre valsen är försedd med
Nomy halvlager, då ju belastningen här alltid är
riktad nedåt. Övervalsen däremot är lagrad i
normalt Nomy-lager med roterande block.
Lagerbelastningen är 15 ton pr lager, varvtal 12 pi min.
Vid slipstolar, där hård kontinuerlig
lagerbelastning äger rum, är det av allra största betydelse att
erhålla ett lager, som samtidigt med 100 %-ig
driftsäkerhet förmår förena minsta möjliga friktion.
Till Björkå a.-b. har levererats Nomy-lager till en
slipstol.
Fig. 17 visar lagrens placering och att det varit
möjligt inbygga desamma i gamla rullagerhus.
Lagerbelastning 7 000 kg, varvtal 214 pr min.
Axeldiameter 200 mm.
Ett sedan länge känt, svårlöst lagerproblem utgör
huggmaskiner, där lagren, på grund av maskinens
arbetssätt, bli utsätta för häftiga såväl radiella som
axiella stötbelastningar. Särskilt är det den axiella
lagringen, som utgjort problemet.
Fig. 18 visar en Nomy-lagerinstallation på en
huggmaskin till Kymmene a.-b., Finland.
Axialbelastning 21 500 kg, varvtal 205 pr min.,
axel-diameter 110 mm.
Fig. 17. Slipstol i Björkä a, b. Träsliperi utrustad med Nomy-lager.
Fig. 18. Huggmaskin vid Kymmene a.-b. med Nomy axialblocklager.
Den tiodubbling av Nomys tillverkningskapacitet,
som just nu pågår, visar kanske tydligast det starka
intresse, Nomy-lagret väckt upp ej blott i Sverige
och grannländerna utan även i stadigt ökad
utsträckning på de stora industriella
exportmarknaderna.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
sammanträde den 12 februari 1935 under
ordförandeskap av civilingenjör Fr. Berthelius.
Att tillsammans med ordföranden justera dagens
protokoll utsågos marindirektör E. Elmquist och
civilingenjör T. Widell.
I avdelningen invaldes civilingenjör Nils-Olof Berlin
och ingenjörerna Ragnar Kindberg och Carl-Gustaf
Syren. Till inträde i avdelningen hade dessutom
anmält sig civilingenjörerna Erland Bratt, Göte Ernerot,
Erik Frisell, John Lagerman, Olof Lindgren, Sten
Luthander, Lennart Odqvist och Sture Sabelström.
Som arrangör för dagens föredrag stod avdelningens
automobil- och motortekniska kommitté. Det första
föredraget "Tekniska nyheter på 1935 års bilmodeller"
skulle hållits av direktör G. Larson, men då denne
insjuknat, ryckte civilingenjör N. Gustafsson in i hans
ställe. Föredraget, som säkerligen fått sin prägel av
bägge de bilfackmän, som haft med detsamma att göra,
behandlade klart och koncist och med ingående
sakkunskap de tekniska nyheter, som utmärka 1935 års
bilmodeller, kanske med särskild tanke på amerikanska
märken. I största korthet sagt tenderar utvecklingen
mot högre användbara körhastigheten Ingående
behandlades vad detta innebär ifråga om en ökning av
medeltryck och varvantal hos motorn
(kompressormatningen börjat framträda); minskning av körmotståndet
(karosseriformen); ökning av körsäkerheten genom
effektivare bromsar; förbättrad viktfördelning och
av-fjädring samt stadigare ramar och karosserier
(plåttak). Körningen har dessutom gjorts bekvämare och
mindre tröttande genom enklare växling, minskad
kopplingskraft, tystare gång etc. Ett antal
skioptikonbilder kompletterade framställningen.
Sedan ordföranden avtackat ing. Gustafsson
överlämnades ordet till docent E. Norlin, som talade över
"Nyare undersökning om cylinderslitning".
Docent Norlin refererade en del synnerligen ingående
och noggranna undersökningar, som i England utförts
i ändamål att utröna cylinderslitningens orsaker.
Föredraget, som återfinnes i detta nr av Teknisk tidskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
