- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Mekanik /
76

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•76

TEKNISK TIDSKRIFT

20 april 1935

"a"™’ i&ur

fig. 3. Brotthållfasthet vid förhöjd temperatur.

mattningsgräns av cirka 17 kg/mm2 för ca 30 000 000
varv vid rumstemperatur.

Även slagutmattningsprov hava i England gjorts
i en Amsler-maskin på smidda och värmebehandlade
provstavar (l1//’ X 4 kant) då resultat enl. tabell 3
erhöllos.

Även i detta fall visade sig RR. 56 överlägset såväl
Y-legering som Duraluminium.

Av stort intresse, speciellt för flygmaskinsändamål,
är att dessa legeringars hållfasthetsegenskaper ej
försämras vid lägre temperaturer. Som ett exempel
kan nämnas, att om brottgränsen är 42,2 kg/mm2
och förlägningen 18 % vid rumstemp., så blir vid
— 100°C brottgränsen 43,6 kg/mm2, förlängningen
ungefär densamma. Man behöver alltså ej befara,
att smidda flygmaskinspropellrar av lättmetall, när

Fig. 4.

Tabell 3. Resultat vid slagutmattningsförsök i
Amslermaskin. Provstång smidd och
värmebehand-lad 28,5 X fyrkant. Slagenergi 0,16 mkg. Slag per
minut 620.

Prov nr RE. 56 Y-legering Duraluminium
1 4 770 170 160
2 6 320 210 150
3 6 335 200 150
4 5 000 210 145
5 4 510 165 150
6 6 820 165 150
Högst 6 820 210 160
Lägst 4 510 165 145
Medeltal 5 626 187 151

de arbeta i kallare luftlager, skola bliva spröda.
RR. 56 har även kommit till stor användning för
dylika smidda aeroplanpropellrar. Detta material
har den fördelen gentemot trä, att propellern ej slår
sig av fukt och ej heller fjädrar vid belastning,
varigenom verkningsgraden ökas.

En intressant jämförelse mellan vikt, hållfasthet
m. m. för stål kontra smidd RR. 56 åskådliggöres av
de relativa talvärdena i fig. 6.

a ’–Konstant—i
a. kvadratens sida ma y////////// d = plåtens d tjocklek.
Stål RR56 Specifik vikt 7,9 2,8 Brotthål lf. Kg/mm2 55 45 Stål RR56 Specifik vikt 7,9 2,8 Brotthållf. Kg/mm? 55 45
Stål RR56 RR56 RR56 tz» ® ® få M Var 1 1 1,3 1,67 Vikt 100 35,4 60 100 Styrka 100 83 265 388 Styvhet 100 35 100 278 Stål RR56 RR56 RR56 ^ ^ æ m % U&T 1 1 1.4 2,82 Vikt 100 35,4 50 100 Styrka 100 83 164 660 Styvhet 100 35 100 790
Härav synes att för två stavar med samma styvhet är vikten av RR56 60"/. av stålets vikt, under det att styrkan är 2 65 %. För stavar med samma vikt är styvheten av RR56 278 % av stålets och styrkan 388%. Tör lika styvhet är styrkan hos RR56 164 ’/. av stålets, under det att vikten är 50 ’/. av stålets. För lika vikt har RR 56 en styrka som är 660 % av stålets samt styvhet 790 % av stålets.

Fig. 6. Jämförelse mellan vikt och hållfasthet för RR 56 kontra stål.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:32:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935m/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free