Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
-teknisk tidskrift
27 april 1935
Fig. 9. Norges statsbanor.
- Totalt antal sliprar.
–-Därav impregnerade.
–– - Årligt utbyte.
„ „ jämte leverans till nyanläggningar.
vid handen, med ett årligt utbyte av 10—12 % av
det i bana liggande antalet sliprar — motsvarande
en livslängd av ca 9 år ■—, hava åtgått 11 600 000
sliprar eller ca 896 000 m3. Alltså har genom
impregneringen inbesparats ca 296 000 m3 virke.
Denna besparing har uppnåtts under tiden 1902—
1921. Impregneringen av sliprar efter år 1921 spelar
in först efter 1929, när man räknar livslängden hos
en oimpregnerad sliper till 8 à 10 år.
Ovan nämnda inbesparade 296 OOO m3 motsvara ca
3 800 000 sliprar, betingande ca kr. 3: — per styck,
och representera alltså ett belopp av 11 400 000 kr.,
under det att utgifterna för impregnering under tiden
1902—1921 utgjorde i runt tal 3 500 000 kr.
Genom impregneringen har sålunda inbesparats över
7 000 000 kr. Läggas de under högkonjunkturen
verkligen betalda priserna till grund, blir besparingen
betydligt större.
Impregnering enligt Rüpings metod, med en
upptagning av ca 70 kg kreosotolja per m3 trävirke,
kostade år 1911 ca 12 kr. per m3, 1929 från 25—28 kr.
Ökningen får tillskrivas ökat oljepris och högre
arbetslöner.
För trämaterialier, som skola stå i sjövatten,
användes 120—180 kg olja eller mer pr m3.
Räknar man med 1930 års genomsnittspriser å
trämaterialier, såväl barkat och torkat rundtimmer som
torrt sågat virke, kan man säga, att
materialpriserna och impregneringskostnaderna praktiskt taget
äro lika, dvs. att impregneringen fördubblar
materialkostnaden. Men genom impregneringen vinner man
enligt hittills vunnen erfarenhet ungefär den
tredubbla livslängden och i allmänhet mer, såvida
materialierna å sin plats ej äro utsatta för särskild
slitning. Man vinner dessutom arbetskostnaderna för ett
eller två utbyten.
Dessa äro de direkta fördelarna ur den enskilde
förbrukarens ekonomiska synpunkt, men av minst
lika stor betydelse är den ernådda
materialbespa-ringen i nationalekonomiskt hänseende.
Den skogsbesparande sidan av impregneringen är
en av de viktigaste orsakerna, för att ej säga den
viktigaste, till virkesimpregneringens ofantliga
utveckling i hela världen.
Fig. 9 visar förbrukningen av sliprar vid Norges
statsbanor. Den översta kurvan, som anger hela an-
10 000
talet i spår liggande sliprar, visar också ganska väl
järnvägsnätets tillväxt. Den prick-streckade linjen
längst ned representerar det årliga behovet för
vanligt utbyte och den därovan heldragna linjen anger
detta slipersutbyte under de senare åren med tillägg
av behovet för nyanläggningar.
Det må framhållas, att kurvan för det årliga behovet
av sliprar till ordinärt utbyte icke är i stigande
oaktat spårnätets utökning. Detta är en direkt följd
av impregneringen.
Av den streckade kurvan synes huru antalet
impregnerade sliprar stigit i förhållande till hela antalet
nedlagda sliprar. Av hela antalet voro 68 %
impregnerade vid 1930 års slut.
"Det torde", säger Broch, "icke förflyta så många
år, förrän alla sliprar äro impregnerade, och vi
hoppas då att det årliga utbytet i genomsnitt ej skall
överstiga 3 % av antalet i bana liggande sliprar."
År 1902—1903, då antalet impregnerade sliprar
endast utgjorde 4,51 % av samtliga i spår liggande,
var utbytesprocenten 10,4. År 1929—1930 hade den
nedgått till 5,02 % och väntas, som synes av
ovannämnda yttrande, komma att ytterligare nedgå.
I Norge skiljer man på orsakerna till slipersutbytet.
Av de grafiska framställningar, som utarbetades till
Trondheimsutställningen 1930, reproduceras här en,
ur vilken man kan utläsa i huru hög grad olika
faktorer inverkat på utbytet av impregnerade och
oimpregnerade sliprar under nioårsperioden
1924—1932, se fig. 10.
BO 000
70000
60000
50000
40 000
30000
20 000
Allmän förruttnelse
Nedslitning^ vid underiàggsphttan
| Broff och uppspräckning vid
omspikning och kilning
Fig. 10. Norges statsbanor. Grafisk framställning av orsakerna
till sliprarnas förstörelse.
1925 mo
Utbytesår
K25 IS30
Utbytesår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
