Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Te km sk Ti ds krift
Fig. 5. Kontaktugn en]. Fischer.
redan sett vid diskussion av kontaktreaktionen, kan
man i viss mån inverka på råoljans sammansättning
genom variation
1) av vätekoloxid-förliållandet,
2) av temperaturen och
3) genom valet av katalysator.
Vi kunna göra råoljan paraffinrikare eller
ole-finrikare, vi kunna gynna de lägre fraktionerna på de
högres bekostnad och omvänt. Kontaktugnsgaserna
gå till kondensatorn (fig. 6), i vilken en blandning av
reaktionsvatten och råolja kondenseras genom
kylvattnet. Vatten och olja skiljas, och oljan ledes till
krackanläggningen. Den del av kontaktugnsgasen,
som ej är kondenserbar. föres tillsammans med
rest-gaserna från krackanläggningen till en
adsorptions-anläggning med aktivt kol. I densamma
kondenseras gasol, vilken består av de vid rumstemperatur
gasformiga kolvätena metan till pentan och etylen till
aniylen. Restgaserna utsläppas eller blandas med
vattengasen, om de innehålla tillräckligt med väte och
koloxid. Då och då avdrivas de av adsorptionskolet
kvarhållna kolvätena med vattenånga. De separeras
genom fraktionerad avkylning i gasol och lättbensin.
Gasolen. som har ett tryck av omkring 10 atmosfärer
vid rumstemperatur, måste förvaras i gasbehållare av
järn. Den användes till belysning av fyrar och som
tillsats till flygbensin, emedan den underlättar
startandet av motorer. Slutligen användes gasol även
vid framställande av vattengas vid den
amerikanska process, för vilken ovan redogjorts.
Lättbensinen avdestilleras. Härvid får man som återstod
dieselolja. Den överdestillerade lättbensinen blandas
med bensin ur krackanläggningen.
Krackanläggningen lämnar 4 produkter, utom redan nämnda rest-
gas och bensin även dieselolja och paraffin.
Dieseloljan blandas med ovannämnda återstod. Den är
liksom paraffinet en slutprodukt. Båda motsvara i
kvaliteten de normala handelsprodukterna.
Krack-bensinen är nästan rent paraffinisk och
överensstämmer till sina egenskaper med den ur pennsylvanisk
bergolja utvunna bensinen. Dess oktantal är så lågt
som cirka 50, och därför knacka motorer med högre
kompression vid användandet av denna besin. Den
måste alltså stabiliseras, innan den kan släppas ut i
marknaden. Tillsätter man 1 ccm blytetraetyl till 1
liter bensin, så stiger oktantalet till 72, vid tillsats
av \ll-2 ccm t. o. in. till över 80. Efter stabilisering
är sålunda denna bensin användbar även för de
hög-komprimerande flygmotorerna.
De mängder, i vilka de skilda produkterna gasol,
bensin, dieselolja och paraffin utvinnes i förhållande
till varandra ur råoljan, kan man variera alltefter
behov. Två möjligheter erbjuda sig härtill. För det
första står det, som redan sagts, i vår makt, att i
kontaktugnen inverka på den sig bildande råoljans
kokintervall. för det andra kan man i krackugnen reglera
temperaturen på så sätt, att den önskade fraktionen
ökas. Vill man endast framställa bensin eller endast
smörjolja, så låter man de ej önskade produkterna
återgå till krackanläggningen. Visserligen bliva
produkterna däri ej kvantitativt omvandlade, utan en
viss förlust uppstår i form av gas och koks. Utbytet
av den gynnade produkten uppgår det oaktat till 80
—90 % av råoljan.
Tab. VI. Polymerisation till smörjolja av
olefin-haltig råolja.
[-Utgångsfraktion-]
{+Utgångsfrak- tion+} °C Olefinhalt Vol % Viskositet E° 20’ 50° Specifik vikt rf20; a 4.
50u—100° 39 29,9 4.75 0,835
100°-150° 27 28.1 4.80 0.836
150°—200° 18 18.7 4,00 0.835
200°-250° 11 6,12 2,17 0,827
För att framställa smörjolja, utgår man bäst från
bensinfraktionen. Är bensinen olefinisk, så
polyme-riserar man den direkt med aluminiumklorid. Är den
däremot paraffinisk, så måste den först partiellt
kloreras och därefter polymeriseras med aktivt
aluminium. Tab. VI visar polymerisation av olefinhaltig
Fig. 6. Schema för råoljans vidare behandling.
94
10 okt. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
