Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
oljeeldning, först som tillsats till koleldning och
därefter enbart oljeeldning. Oljeeldningen medförde
även den beaktansvärda fördelen, att även vid
högsta fart den röjande och för det egna fartyget
besvärande röken praktiskt taget helt kunde
undvikas. Likaså erhölls en betydande ökning av
aktionsradien och en avsevärd minskning av
personalbehovet. Tjänstgöringen för eldrumspersonalen blev
dessutom i hög grad underlättad, vilket i sin mån
höjer fartygens tjänstbarhet.
Fig. 29. Maskin till jagaren "Vale".
Möjligheten att vid oljeeldning bygga
pann-enheterna för betydligt större effekt än vid
koleldning har även medfört betydliga fördelar med
avseende å utrymmet. Då vi på "Sverige"-skeppen
behövde 12 pannor för 22 000 à 24 000 ahk, har
"Gotland" med sina 33 000 ahk endast 4 pannor och
jagarna med ungefär samma effekt endast 3 pannor.
En ytterligare ökning av aktionsradien har
erhållits därigenom, att med tillämpande av de rön,
som vunnits på andra områden, numera införts
överhettning på de senaste fartygen.
De första fartygen med enbart oljeeldning äro
"Ehrensköld" och "Nordenskjöld".
Propellermaskineriet utgöres här av de Lavals utväxlade turbiner,
24 000 ahk och 3 Thornycroftpannor.
I och med dessa jagarmaskinerier aktualiserades
för vår flotta det svåra matarvattenproblemet. Så
länge man var hänvisad till handeldade kolpannor,
fanns knappast någon möjlighet att driva upp
pannbelastning och avkokning över ca 45 à 50 kg ånga
pr kvm eldyta och timme och omkring 6 kg avkokat
vatten per kg kol. Oljeeldningen har visat sig
innebära forceringsmöjligheter av helt annan
storleksordning. Som exempel må anföras provningsresultat
med en Penhoët panna, varvid uppnåddes 95 kg ånga
pr kvm eldyta och en avkokning av 14,3 kg vatten pr
kg olja. I praktiken använder man ej gärna högre
belastning än 65 à 70 kg ånga pr kvm eldyta. Denna
starka omsättning fordrar en avsevärt högre
renhetsgrad hos matarvattnet än vad tidigare varit fallet.
leke blott kemiska och mekaniska föroreningar utan
även i matarvattnet befintlig luft spelar härvid stor
roll. För att undgå dessa olägenheter hava åtskilliga
metoder på senare tid sett dagen, såsom förbättrad
matarvattenfiltrering och avluftning och om möjligt
fullständig avstängning av matarvattnet från
beröring med luften (s. k. closed feed system) samt
endast användning av evaporerat vatten.
På de följande jagarna, "Klas Horn" och "Klas
Uggla", som erhöllo Penhoët-pannor av 18 kg pr
kvcm tryck utan överhettare, försågs
matarvatten-systemet med förbättrade filter. För övrigt bibehölls
den tidigare tillämpade principen att vattnet från
kondensorn måste passera en i förbindelse med fria
luften stående hotwell.
Å de nu under byggnad varande jagarna
"Stockholm" och "Göteborg" med Penhoët-pannor för 25 kg
pr kvcm tryck och 125° överhettning är
matar-vattensystemet ordnat så, att vattnet från
kondensorn av kondensatpumparna tryckes direkt till
ma-tarpumparnas sugsida utan att normalt passera
något hotwell. Hotwell finnes dock men tjänar
endast som utjämningskärl för de fall att
kondensatpumparna lämna mer eller mindre än matarpumparna
för ögonblicket behöva. Dessutom äro dessa jagares
pannor försedda med utluftningsledning till
ångstrål-luftsugare. En allmän åtgärd för undvikande av olja
i matarvattnet härrörande från hjälpmaskiners
dränage är att detta dränage inledes till
huvudkonden-sorn och därifrån av kondensatpumparna tryckes
den ordinarie vägen genom filterna.
Å flygplankryssaren "Gotland" utgöres
maskinanläggningen av 4 Penhoët-pannor för 20 kg pr
kvcm tryck samt 2 de Lavals utväxlade
turbinaggregat om 33 000 ahk vid 300 varv; farten är 27,5
knop. Matarsystemet är här ordnat i princip på
samma sätt som å jagarna av "Göteborg"s typ, dvs. i
det närmaste "closed feed"-system. Maskineriets
uppställning i fartyget representerar en för moderna,
lätta kryssare tillämpad princip, att genom
gruppering i långskeppsled av turbinaggregaten med
tillhörande pannor i möjligaste mån kompensera
frånvaron av tyngre pansarskydd.
Under fartygets i vinter företagna långresa har
maskineriet arbetat utomordentligt väl.
Fig. 29 och 30 visa jagarna "Vale"s och
"Ehrensköld’^ maskiner.
Jag har hittills endast berört övervattensfartygen.
Undervattensbåtarnas historia börjar hos oss med det
nya seklet. U-båtsvapnet torde vid denna tid endast
ha varit representerat i Förenta staternas, Rysslands,
Frankrikes och Italiens mariner. I slutet av år 1901
erhöll Marinförvaltningen Kungl. maj:ts uppdrag att
konstruera och bygga svenska flottans första
undervattensbåt, "Hajen".
Fig. 30. Maskinrumsinteriör på jagaren "Ehrensköld".
Konstruktionsarbetet lades i händerna på
framlidne marindirektören Carl Richson, vars namn
outplånligt är förenat med vårt svenska u-båtsvapens
utveckling från det första lyckade försöket med
"Hajen" och fram till "Draken"-typens tillblivelse
1926, då Richson under arbetet på denna u-båtstyp
bortrycktes av döden. Om man betänker, hur vid
"Hajen"s tillblivelse allt som rörde u-båtar utomlands
strängt hemlighölls, och att någon teknisk litteratur
på detta område ej existerade, förstår man att det
94
19 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
