Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 23 okt. 1937 - Termodynamikens andra huvudsats i stridslinjen - Ett genmäle till kritiken, av Ragnar Liljeblad - Notiser - En elektromagnetisk metod för kvantitativ uppskattning av antalet trådbrott i stållinor, av s. - Internationell skeppsbyggnadskongress i London 1938, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
reaktioner själva elektrontransporten från den ena
plattan till den andra skulle medföra en
tillståndsförändring hos plattorna i viss mån jämförlig med
en kemisk process. Så kan naturligtvis ej alis vara
fallet. Elektronerna, som vandra över från plattan
M1 till plattan M2, gå ju i form av en ström vidare
över A tillbaka till Mv Någon långsamt skeende
förändring av plattornas inre tillstånd förekommer
alltså icke sedan strömmen uppnått sitt konstanta
värde. Hela ingenjör Engvalls kritik skjuter alltså
fullständigt på sidan om målet.
Den tredje kritikern, dr Rudberg, har däremot
såsom skicklig fysiker genast överskådat ställningen
och riktat sin anmärkning mot den enda punkt, där
ett angrepp kan synas ha någon utsikt att leda till
framgång. Jag har själv tidigare mycket grubblat
över denna punkt men kan dock ej finna annat, än
att den givna framställningen är bindande och att dr
Rudbergs kritik icke är hållbar.
Dr Rudberg framhåller, att ett motståndsskikt icke
verkar såsom i avhandlingen förutsattes, nämligen
endast bromsande på elektronerna. För den enskilda
elektronen är ett sant motståndsmaterial icke endast
energiupptagande; utbytet är ömsesidigt, och vid
termisk jämvikt äro elektronerna genomsnittligt lika
ofta energiupptagande som energigivande.
Starkströmsfenomenet, att laddningstransport genom ett
motstånd alltid är liktydigt med energiförlust, beror
endast på att elektronerna i detta fall av det pålagda
yttre fältet få sin genomsnittliga energi stegrad
utöver det värde, som motsvarar termisk jämvikt med
motståndet, varför energiavgivandet omedelbart
inställer sig på att överstiga energiupptagandet.
Men gäller ej detsamma även i vårt fall? De
elektroner, som utträda från plattorna, äro ju tack vare
dubbelskiktens ventilverkan utvalda bland de
energirikaste elektronerna, och elektronernas hastighet har
en bestämd huvudriktning. Termisk jämvikt i
vanlig mening torde därför lika litet förefinnas som i
starkströmsfallet. Man kan i varje fall säga, att en
svärm elektroner med en bestämd riktad hastighet
motsvarar en elektromotorisk kraft. Om de drivas
framåt av ett yttre fält eller av sin egen tröghet, sedan
de en gång bibringats den riktade hastigheten, är väl
likgiltigt. Naturligtvis förekommer att elektroner
upptaga energi från motståndets atomer, men detta
gäller ju även i det vanliga starkströmsfallet, så
mycket mera som den strömstyrkan motsvarande
hastig-hetskomposanten hos elektronerna i regel är mycket
liten i förhållande till deras termiska hastighet.
Slutresultatet såväl i ena som i andra fallet
måste väl dock bliva en bromsande verkan på
elektronerna.
Såvitt jag kan finna, står alltså den framställning
som givits i vår avhandling fast, och andra
huvudsatsen får alltjämt vänta på sin räddare.
NOTISER
En elektromagnetisk metod för kvantitativ
uppskattning av antalet trådbrott i stållinor beskrives av
uppfinnarna Darré och Wallenstein i h. 5, 1937, av
VDI-Zeitschrift. I h. 43, 1936, sid. 505 i denna tidskrift, har
tidigare beskrivits ett antal magnetiska metoder för
upptäckande av materialfel. Dylika metoder ha även
på senare år kommit till ganska utbredd användning
e
Fig. 1. Anordning för magnetisk
bestämning av antalet trådbrott i en
stållina.
även i vårt land. I allmänhet lämpa de sig emellertid
endast för ett konstaterande av materialfel, under det
att en uppskattning av felets storlek icke alltid är
möjlig att åstadkomma. Särskilt ifråga om stållinor med
ett stort antal parter, vilka efter längre tids
användning kunna förete brott liggande inuti linan, visar den
magnetiska bild som direkt erhålles, sådana
oregelbundenheter på grund av redan normalt i linan
förekommande ojämnheter, att en klar uppfattning av linans
tillstånd icke kan erhållas på vanligt sätt. Medels den
i fig. 1 visade anordningen är det emellertid möjligt,
att åstadkomma en sådan bild av linans magnetiska
ledningstillstånd i form av en kurvlinje med större eller
mindre distorsioner, att en direkt kvantitativ
uppskattning av felets storlek är möjlig. Försöksanordningen
enligt fig. 1 utgöres av en magnetiseringsspole a, vilken
matas med växelström av 50 Hz. Spolen a är så lång,
att de bägge hjälpspolarna B, som äro belägna inuti
spolen a, befinna sig i ett homogent kraftfält.
Spolarna 6 äro seriekopplade och anordnade i en icke
ut-balanserad brygga, varigenom en viss spänning V
på-tryckes elektronrörsförstärkaren. U hålles minst så
stor, att när ett starkt
försvagat tvärsnitt av
linan passeras, U aldrig
blir mindre än O V.
När ett brottställe
passerar den ena spolen ft
åstadkommes sålunda
t. e. en ökning, och vid
passerandet av den
andra spolen en
minskning av spänningen.
Genom att inrita de
erhållna mätvärdena
såsom en funktion av den
magnetiska
ledningsförmågans ändringar erhålles en kurva av det i fig. 2
visade utseendet. Ytan EV, som bestämmes av de bägge
vändpunkterna S på kurvan, utgör ett mått på antalet
brott på denna del av linan. s.
Internationell skeppsbyggnadskongress i London
1938. Styrelserna för the Institution of Naval
Archi-tects och the Institute of Marine Engineers ha
beslutat att anordna ett gemensamt internationellt
skeppsbyggnadsmöte i London omkring 16—18 juni
1938. Med anledning härav ha ovannämnda styrel-
Fig. 2. Mätkurva för
kvantitativ uppskattning av antalet
trådbrott. Abskissan utgöres
av linsträckningen. Utmed
ordinatan är avsatt derivatan av
magnetiska ledningsförmågan.
432
30 okt. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
