Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
mycket billig i användning. En svetstråd av koppar
användes. Något skadligt inflytande på skenan
utövas ej.
H. Shibata och S. Otsuka, Japan: "Användning
av gassvetsning och syrgasskärning vid japanska
järnvägar."
Användningen av acetylen och syrgas har ökat
avsevärt i Japan på senare år. Särskilt har
syrgas-åtgången ökat till följd av ökad användning av
gas-skärningen, men gassvetsningen lider svårt av
konkurrensen från bågsvetsningen. Gassvetsningen har
emellertid en given fördel i lättheten att
transportera attiraljen. Den användes för reparation av
cylindrar på loken, ångpannor, skorstenar,
vattentankar m. m. Passagerarvagnar svetsas mestadels
med bågsvetsning. Han redogjorde dessutom för
bestämmelserna för gasskärning i Japan.
Z. Dobrowolski, Polen: "Några iakttagelser vid
tillämpningen av svetsbrännaren vid underhållet av
järnvägar."
Metoden att med gassvetsning bygga upp slitna
vtor på rälsskenorna har efter att för ett par år sedan
ha utövats av ett privatföretag numera övertagits av
järnvägs-administrationen själv. Han påvisade,
hurusom ytorna efter påläggssvetsningen bliva
slitstarkare än när de voro nya. Med hjälp av
gassvetsningen reparera de även slitna skarvjärn och bygga
på de slitna partierna av desamma.
F. Golling och P. Tulacs, Polen: "Resultat av
laboratorieförsök och praktisk tillämpning vid
skenskarvar av polsk konstruktion för gassvetsning."
Deras sätt att sammansvetsa skenorna
kännetecknas av att huvudet fasas och svetsas. En sko, som
är trädd över skenändarna och betäcker hela foten,
svetsas mot skenornas liv. 500 sådana skarvar ligga
nu i de polska och ungerska järnvägarna och de ha
väl bestått dessa praktiska prov. Föredragshållaren
ansåg, att föreskrifterna om slagprov på
skenskarvarna äro onödiga.
S. A. Eskilson: "Krympningar och
krympspän-ningar vid smältsvetsning."
För att inte själv behöva uttala mig om mina
undersökningar skall jag citera vad prof. Keet.
skrivit därom i sin tidskrift "Zeitschrift für
Schweiss-technik". Han skriver: "Die«s ist eine äusserst
sorg-fältig gemachte Yersuchsarbeit, mit Messung der
Deformationen längs und quer zu den Nähten, deren
Studium wir Fachleuten besonders empfehlen. Sie
gehört unstreitig zu den besten Kongressarbeiten.
Es werden dabei auch neue Werkzeuge zum Halten
und Klemmen von Längs- und Rimdnähten
an-gegeben. Ganz allgemein geht ans den Yersuchen
hervor, dass die Schrumpfungen bei autogenen
Nähten geringer sind als bei elektrischen Nähten
und damit auch die verbleibenden Spannungen.
Fachleute müssen aber den Originalaufsatz studieren,
da man das reichhaltige Material nicht gut in einen
Satz zusammenfassen kann."
C. F. Keel, Schweiz: "Kryphållfasthet i svetsar."
Om ett varmt arbetsstycke utsättes för exempelvis
dragspänning, kryper det, varvid kryphastigheteu
är beroende på spänningen och temperaturen.
Kryp-gränsen, dvs. den spänning, vid vilken en viss
kryphastighet ej får överskridas, är för vanligt järn 14.8
kg/mm2 vid 400°C och 4,2 kg/mm2 vid 500°C samt
för en motsvarande stumsvets 10,8 resp. 3,2 kg/mm2.
Gassvetsen har alltså 70 à 75 % av grundmaterialets
krypgräns.
A. B. Kinzel, U. S. A.: "Legeringsbeståndsdelar i
svetstråd."
Kisel är av stor betydelse för sin
deoxidationsför-måga och lämplighet som tillsats vid
aluminiumssvetsning. Mangan befordrar reduktionen samt bildar
tillsammans med kisel en bra slagg. Krom, nickel och
molybden göra järnsvetsen starkare, under det att
zirkon tjänar som reningsmedel. Fosfor befordrar
lättflutenheten, och kolombium hindrar kol att i fast
tillstånd lösa sig i järnet.
Y. Mercier, Frankrike: "Svetsmetodens inflytande
på svetsens mekaniska egenskaper."
Tre svetsare fingo utföra provsvetsningar med
olika svetsmetoder, såsom höger- och
vänstersvetsning samt dubbelrågesvetsning. Draghållfastheten
blev ganska lika för de olika metoderna, men
böjningsvinkeln samt slaghållfastheten varierade
väsentligt. Om arbetsstyckena däremot utglödgades efter
svetsningen, blev slaghållfastheten avsevärt ökad och
mera lika. Han rekommenderade därför utglödgning
efter svetsningen.
J. Brillié och D. Séferian, Frankrike: "Bidrag
till studiet av stålens svetsbarhet."
Med tillhjälp av Chevenard mikro-prov ha
undersökts små provstycken av svetsskarvar utförda efter
olika metoder. Man kunde därigenom prova
hållfastheten hos svetsen såväl i roten och toppen som
i mitten. De hade undersökt stål med 40, 50 och
60 kg/cm2 hållfasthet under användande av
motsvarande tillsatsmaterial, och undersökningarna hade
omfattat såväl gas- som bågsvetsning. De hade gjort
diagram över draghållfastheten, förlängningen och
elasticitetsgränsen tväre över svetsen för de tre
höjderna i svetsen samt för de olika stålen. Om dessa
kurvor bliva alltför ojämna är icke järnet ifråga
svetsbart, och en avvikelse av ± 25 % från
grundmaterialets kurva ansågs utgöra gränsen. Utgående
härifrån hade de funnit, att alla tre stålen äro
svets-bara såväl med båge som med gas men att
svetsbar-heten avtager mecl stigande kolhalt. Stålet med
drag-hållfastheten 60 kg/mm2 utgör gränsen. Yid
bågsvetsning blir den kritiska punkten nära svetsen,
men vid gassvetsning är den mera utbredd.
Svets-barheten är större vid användande av gassvetsning
än vid bågsvetsning, vilket särskilt gäller stålet med
hållfastheten 50 kg/mm2. Vid bågsvetsning är
härdningen i en trängre zon men är kraftigare.
A. Portevin och D. Séférian, Frankrike: "Studie
av metalliska kväveföreningars bildande vid
svetsning av stål."
Vid smältning av järn i acetylenlåga erhölls blott
max. 0,02 % N i svetsen, även i ren kväve-atmosfär,
men i ammoniakatmosfär erhölls 0,08—0,09 % N i
svetsen. Nitreringen vid bågsvetsning är beroende
på A) natur och karakteristik av strömmen särskilt
spänningen som funktion av båglängden, B) elek
trodbeklädnaden, C) denna beklädnads tjocklek samt
D) omgivningens natur. Nitreringen är mycket
större vid bågsvetsning än vid gassvetsning,
nämligen 0,15—0,20 %. Den kan minskas i väte-atmosfär
till 0,oi % eller med användande av en tjock
neutral beklädnad till 0,os %. Kol, mangan och
kisel minska nitreringen, men krom och aluminium
öka den.
30
20 maks 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
