Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekmsk Tidskrift
samt värmeavgivningen under den betraktade
tidsrymden T
där Q0 är hela den värmemängd, som kroppen kan
avgiva vid total nedkylning till temperaturen tr.
I fig. 7, 8 och 9 visas ett räknat exempel,
hämtat från Grober "Die Wärmeiibertragung", Berlin
1926, där som ordinata är satt a , där 2 b är plat-
/
tans tjocklek.
Anm. Alla karakteristiska uttryck Re, Pe, Gr,
St och äro dimensionslösa, och de ingående
l0 Å
storheterna skola sättas in i samma måttsystem,
men om det är kg, cm, sek. eller kg, m, tim. eller lbs,
feet, hr eller C, G, S spelar icke någon roll, blott man
använder ett och samma system.
o. Vid uppställandet av grundekvationerna för
koncentrationsfältet vid ett i en gasatmosfär
försiggående avdunstningsförlopp eller ett
fuktighetsnedslag finner man, att en fullständig likformighet råder
med ett temperaturfält vid samma anordningar och
samma media och gashastigheter, och sätter man t. e.
den från ytan F per tidsenhet avdunstade mängden
till
A = å (p" — P) F,
där p" — p — partialtryckskillnaden av det
avdunstande mediet vid avdunstningsytan
resp. i omgivande gasatmosfären,
erhålles följande samband mellan
värmeövergångstalet olkw innefattande övergången genom
egenkon-vektion och påtvingad strömning, och
"diffusions-övergångstalet" 3
S = Md 1
mfcpf’ 1 — vr’ plol’
Där är
md = molekylarvikten av det avdunstande mediet,
mf cpf = molekylarvärmet å den omättade
atmosfären,
vr = volymsprocenten av det avdunstande mediet
i den anrikade atmosfären,
ptot = total trycket av atmosfären.
II. Värden å de för värmeövergångar viktiga
koefficienterna för en del kylmedel.
I den tekniska litteraturen har till för något år
sedan en del felaktigheter förefunnits å de redan
förut kända värdena, men dessa ha nu, speciellt från
tysk sida, korrigerats, liksom även en hel del nya
värden bestämts för förut icke undersökta medel.
Emellertid äro uppgifterna alltjämt rätt magra, men
härnedan har gjorts en så komplett sammanställning
som- möjligt för de vanliga kylmedlen. Tabellerna
äro uppgjorda av fil. mag. Nils Widell. I denna
sammanställning har Widell angivit källorna, och
därest approximationer gjorts, detta anmärkts.
Kylmedier.
Tabell 1. Ammoniak H^N, sid. 53.
Tabell 2. Kolsyra CO„ sid. 54.
Tabell 3. Svaveldioxid S02, sid. 55.
Tabell 4. Metylklorid CH3C1, sid. 56.
Tabell 5. Etylklorid C2H5C1, sid. 57.
Tabell 6. Propån C,Hg, sid. 58.
Beteckningar och enheter.
y = vikten i kg/m3.
fxt = viskositeten i kg tim/m2.
fis = viskositeten i kg sek/m2.
I = värmeledningsförmågan i kcal/m, tim, °C.
ß = volymsutvidgningskoefficienten.
cp = specifika värmet i kcal/kg.
r — ångbildningsvärmet i kcal/kg.
p = trycket i kg/cm2 absolut.
Källor:
L.-B.: Landolt-Börnstein.
C. T.: Critical Tables.
Chw: Chwolson, Lehrbuch der Physik.
Z.: Zeitschrift für die gesamte Kälte-Industrie.
F: Forschung auf dem Gebiete des Ingenieurswesens.
III. Formler för värmeövergångar.
1. Påtvingad strömning.
a) Gaser, överhettade ångor vid turbulens.
Cirkulära rör.
I enlighet med vad som sades under 1,2 borde för
rör värmeövergångstalet kunna sättas
X , (wd\
och sammanfattade Nusselt även sina första
formler på följande sätt vid hastigheter över turbulens:
«sek = 0,0291 ––I . I
meter \ ^sek ’
där asek = värmeövergångstalet i kcal/m2, °C, sek.
= värmeledningsförmågan i kcal/m, °C, sek.
En förbättrad formel är Nusselts senare, tagande
hänsyn till att vid inströmningar i ett rör a är störst
i början (beroende på den kraftiga störningen
därstädes) och sätter han
aam = 22,t—.
d) -(Å.....cpy) .
Emedan denna formel är besvärlig att handskas
med i praktiken, skall här nedan ett enklare [-samband beräknas.
Enligt denna formel är a prop. mot d~• d"’™ —
För d = 0,oio är cr°’16= 2,oa
0,020 = 1,87
0,050 = 1,67,
dvs. vanligen behöver man ej taga hänsyn till a-s
variation med d.
Likaså är det ej heller för praktiskt bruk
nödvändigt att medtaga termen l-0’0", som exempelvis
varierar från 1,08 till 0,92 mellan värdena l — 0,2
meter och l — 5 meter.
För värmeledningsförmågan hos gaser gäller att
X stiger något med temperaturen. Man har exempelvis
(jfr Widells tabeller)
52
15 maj 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
